40 hela år har nu förrunnit sen min mor på lidköpings lasarett - den 2 mars år 1975 - avled... - hon hade blivit född - på kållandsö - som dotter nummer tre - und zwar den 22 september år 1903... - totalt blev det visst 8 barn i den barnaskaran på kållandsö - totalt 6 döttrar och 2 söner... - glömmer jag - kan jag nåågonsin glömma - min mor? - svaret på den frågan är: nejj! - jag glömmer ej min mor - jag kan alldrig nåågonsinn glömma min mamma... - hon gjorde sitt absolut yttersta för mej - alltid! - har jag liksom - i nåågon måån - på nåågot sätt - fått med mej något av hennes sätt att vara - i mej? - ja - jag troor dät... min mamma var en schännslig männischa - hon var oxå humoristiskt lagd... liite av dät tror jag jag har fått mäd mej - fått liksom ii mej - av henne ... men har jag gjort mitt absolut yttersta för mina barn? - nej - det kan man ej säjja... - min mor - som schännde mej - sa en gång: 'jag tycker inte att du skaffa dej egna barn - du kommer aldrig att klara aav att ta hand om dom!' - hon hade rätt! - först efter min mors död så våågade jag liksom göra det som jag själv helst ville: nämligen få egna barn... jag fick två söner - den förstfödde den 21 januari år 1979 och den andrefödde den 27 juni år 1980... den förstfödde lever - sen den 30 november år 2006 - alas! - ej längre... - gott sei dank så lever noch min andrefödde son - och hans - den 17 augusti år 2011 - födde son...
1 kommentar:
40 hela år har nu förrunnit sen min mor på lidköpings lasarett - den 2 mars år 1975 - avled... - hon hade blivit född - på kållandsö - som dotter nummer tre - und zwar den 22 september år 1903... - totalt blev det visst 8 barn i den barnaskaran på kållandsö - totalt 6 döttrar och 2 söner... - glömmer jag - kan jag nåågonsin glömma - min mor? - svaret på den frågan är: nejj! - jag glömmer ej min mor - jag kan alldrig nåågonsinn glömma min mamma... - hon gjorde sitt absolut yttersta för mej - alltid! - har jag liksom - i nåågon måån - på nåågot sätt - fått med mej något av hennes sätt att vara - i mej? - ja - jag troor dät... min mamma var en schännslig männischa - hon var oxå humoristiskt lagd... liite av dät tror jag jag har fått mäd mej - fått liksom ii mej - av henne ... men har jag gjort mitt absolut yttersta för mina barn? - nej - det kan man ej säjja... - min mor - som schännde mej - sa en gång: 'jag tycker inte att du skaffa dej egna barn - du kommer aldrig att klara aav att ta hand om dom!' - hon hade rätt! - först efter min mors död så våågade jag liksom göra det som jag själv helst ville: nämligen få egna barn... jag fick två söner - den förstfödde den 21 januari år 1979 och den andrefödde den 27 juni år 1980... den förstfödde lever - sen den 30 november år 2006 - alas! - ej längre... - gott sei dank så lever noch min andrefödde son - och hans - den 17 augusti år 2011 - födde son...
Skicka en kommentar