tisdag 11 januari 2011

ur/i...

Upplagd av kl.

3 kommentarer:

Anonym sa...

ur botten - i botten - att ha varit i botten - förtvivlans botten - bottenlös förtvivlan - die bodenlosigkeit - men ur graven - den slags 'botten' som själva graven utgör - manifesterar sig som - ur den botten - som är en grav/grop igenfylld med jord/grus ovanpå - ur den graven finns ingen återvändo - ingen sådan till livet som är det liv som vi männnschor kallar för liv och som kan gestalta sig så olika för olika - men varför klaga? - jag för min del klagar ej - har helt enkelt ingen anledning att göra det - har heller aldrig - nästan aldrig - haft det - man får se - 'se'? - hur det blir när jag ligger där och multnar - kommer ngn überhaupt att sakna mig? - kaum! - jag är ensam - utan kontakt med någon - därför detta 'kaum'! - tro nu för allt i världen ej att jag ej skulle vara tacksam för min i livet varande son som blir 31 år i sommar - jag är jättetacksam för honom och att han kan klara sig utan mig - otroligt tacksam för det - och jag trivs - faktiskt - med att vara ensam - detta förtydligande vill jag gärna göra så att ingen som kanske läser detta missuppfattar det hela - jag är tacksam för alla människor som betytt något för mig - och min son betyder mycket för mig immerfort - och det är han som får ta hand om all skit efter mig - jag har ingen annan närstående - han räknar med att det kommer att ta två dagar att slänga allt och städa upp efter mig - han är väldigt duktig på allt sånt som jag är skitdålig på - att han min yngste son tydligen kan klara av livet så bra som det verkar att han gör - det är så bra så jag tror knappt att det är sant - jag tror jag drömmer - speciellt med tanke på att min förstfödde son ligger i graven sen drygt fyra år - och för honom var livet något av en mardröm och därmed indirekt för mig - nu slipper jag att oroa mig för honom - men det dåliga samvetet får jag ta med ner i graven där jag kommer att ligga intill honom... ps: det är alltså ej jag som har uppfostrat honom min yngste son - jag flyttade ju ifrån honom när han var endast tre år - men jag har iaf ammat honom längre en de flesta mammor i sverige brukar amma sina barn...

11 januari 2011 kl. 14:49
Marianne Johansson sa...

'längre än' i st f 'längre en'...

8 januari 2014 kl. 21:06
Marianne Johansson sa...

varför det står "Anonym sa..." - det begriper ej jag... det är självklart 'moi' som har 'författat' det som står här ovan...

8 januari 2014 kl. 21:08

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)