"björkarna uanför fönstret i mitt rum" - så skrev min förstfödde som tonåring - och då boendes hos mej - under en teckning - ett konstverk - han producerat - min förstfödde son - liksom ej heller min andrefödde - dvs sistfödde son - fick min mamma - min mamma som var så barnkär! - en chans att se -lära känna - en omöjlighet - eftersom hon dog redan i början av mars år 1975 - och mina båda söner (vara den yngre - gott sei dank - fortfarande är livet - och nyligen själv blivit far till en son - föddes den 21 januari år 1979 respektive den 27 juni år 1980...
dock sade min mamma en gång till mej: "du ska aldrig skaffa dej några barn - du skulle aldrig klara av att ta hand om dom!" - om min mor hade haft chans at leva ytterligare cirka 10 år så hade jag kanske - av 'lydnad' till henne - avstått från detta - som jag egentligen hela tiden längtat efter - att föda och få eget/egna barn - men om hon hade haft möjlighet att leva ytterligare ca 10 år och om hon hade fått/tvingats uppleva detta som hon hade avrått mig ifrån - så vet jag - är jag helt övertygad om - att hon skulle gjort sitt absolut yttersta för att stödja mej och hjälpa mej med allt som stod i hennes makt att hjälpa mej med - nu var det faktiskt så - i verkligheten - att jag hade inget som helst stöd från någon - mer än från fadern till barnen - men för övrigt absolut ingen...
min förstfödde son - som numera - sen den 28 december år 2006 - ligger och ruttnar i en gammal begagnad grav - där jag oxå kommer att hamna - bodde alltså hos mej från januari år 1992 - då han skulle till att den 21 januari fylla 13 år och till påskhelgen år 2006 - då han flyttade till kometgatan 19 i bergsjön - där han - oerhört tragiskt - dog/avled - liggande framstupa på badrumsgolvet i sitt eget blod - torsdagen den 30 november år 2006...
5 kommentarer:
"björkarna uanför fönstret i mitt rum" - så skrev min förstfödde som tonåring - och då boendes hos mej - under en teckning - ett konstverk - han producerat - min förstfödde son - liksom ej heller min andrefödde - dvs sistfödde son - fick min mamma - min mamma som var så barnkär! - en chans att se -lära känna - en omöjlighet - eftersom hon dog redan i början av mars år 1975 - och mina båda söner (vara den yngre - gott sei dank - fortfarande är livet - och nyligen själv blivit far till en son - föddes den 21 januari år 1979 respektive den 27 juni år 1980...
dock sade min mamma en gång till mej: "du ska aldrig skaffa dej några barn - du skulle aldrig klara av att ta hand om dom!" - om min mor hade haft chans at leva ytterligare cirka 10 år så hade jag kanske - av 'lydnad' till henne - avstått från detta - som jag egentligen hela tiden längtat efter - att föda och få eget/egna barn - men om hon hade haft möjlighet att leva ytterligare ca 10 år och om hon hade fått/tvingats uppleva detta som hon hade avrått mig ifrån - så vet jag - är jag helt övertygad om - att hon skulle gjort sitt absolut yttersta för att stödja mej och hjälpa mej med allt som stod i hennes makt att hjälpa mej med - nu var det faktiskt så - i verkligheten - att jag hade inget som helst stöd från någon - mer än från fadern till barnen - men för övrigt absolut ingen...
'att leva' i st f 'at leva'...
min förstfödde son - som numera - sen den 28 december år 2006 - ligger och ruttnar i en gammal begagnad grav - där jag oxå kommer att hamna - bodde alltså hos mej från januari år 1992 - då han skulle till att den 21 januari fylla 13 år och till påskhelgen år 2006 - då han flyttade till kometgatan 19 i bergsjön - där han - oerhört tragiskt - dog/avled - liggande framstupa på badrumsgolvet i sitt eget blod - torsdagen den 30 november år 2006...
'varav' i st f 'vara'...
Skicka en kommentar