fredag 24 augusti 2012

jag tänker på...

Upplagd av kl.

9 kommentarer:

Marianne Johansson sa...

jag tänker på ord - jag tänker på ord som förakt - jag tänker på ord som bristande förståelse - jag tänker på ord som förakt - jag tänker på ord som död - jag tänker på brist - jag tänker på brist på förståelse - jag tänker på bristande inlevelseförmåga - jag tänker på ensamhet - ensamhet utan någon som helst annan människa som visar en respekt - som man själv upplever det behövlig respekt - den sortens respekt som man själv anser sig bör kunna få - den får man aldrig - och det som kommer obevekligen det är graven och den förmultnande tillvaron i graven - that's it...

24 augusti 2012 kl. 06:01
Marianne Johansson sa...

'sgs betalar!' så sa han - en person som varit här i lägenheten några gånger och burit bort sådant som måste bäras bort... en 'bärkraft'/'arbetskraft' som tydligen 'sgs betalar!' - vad var meningen att jag skulle förstå - jag funderar nu på vilken tolkning som enligt honom som sa orden borde vara den rätta - den rätta tolkningen - 'det finns lika många tolkningsmöjligheter som det finns människor!' - så har jag ibland brukat uttrycka det - filosofiskt lagd som jag är...

24 augusti 2012 kl. 06:06
Marianne Johansson sa...

'om jag förstår att jag ligger risigt till - då undviker jag kontakt - det är mitt sätt att hantera mitt problem!' - så har jag uttryckt det till den person - den chef - som bestämmer här beträffande mitt fortsatta boende i den lägenhet jag i oktober har bott i i hela 29 år - sen oktober 1983...

24 augusti 2012 kl. 06:09
Marianne Johansson sa...

jag har iaf möjlighet att få tala med distriksläkare på närmsta vårdcentral - och via henne hoppas jag att jag ska kunna få det stöd som jag onäkligen behöver - i en värld av endast stor oförståelse - hoppas kan man ju alltid - så länge det finns liv finns det hopp...

24 augusti 2012 kl. 06:10
Marianne Johansson sa...

men vad gäller hopplöshet så är den av mig nu upplevda hopplösheten inte till närmelsevis så stor som den tidigare i mitt liv har varit - allt beror ju liksom på vad man har att jämföra med... min uppnådda ålder - idag: 69 år - 9 månader och 7 dagar - har även den en viss betydelse - förskjutningar uppstår med tiden - med åldern - vad gäller vad som känns viktigt och vad som känns mindre viktigt - 'på gravens rand' - jag är dessutom - som jag uttryckt det - inställd på att bli uteliggare - det kan jag tänka mej att vara - innan graven... (jag är inte speciellt noga... bara när det gäller andras respekt av mig är jag - relativt sett - noga ... det är olika för olika... - that's a fact...)

24 augusti 2012 kl. 06:17
Marianne Johansson sa...

som jag har sagt tidigare här på min blogg - jag tror som kommentar under mitt äldsta inlägg från januari år 2010 - så skämms jag ej över mitt ursprung och jag skämms ej heller över den männischa jag är - trots att jag förstår att det finns många som anser att jag bör utrotas - och det fortare än kvickt!'

24 augusti 2012 kl. 06:20
Marianne Johansson sa...

jag kommer oxå att tänka på 'epifani' och det leif zern skrivit i dn.se för någon vecka sen - mitt inlägg 'epifani enligt leif zern' - vi är alltså alla medskyldiga - detta är något att begrunda - ingen är sålunda helt och hundraprocentigt oskyldig - alla är vi männischor - på ett eller annat sätt - medskyldiga till att det som sker just sker - till att det är just så som det är... det ligger något i det - detta att vi alla - one way or the other - är medskyldiga - detta borde vi alla emellanåt - kanske t o m ganska ofta - begrunda och bli lite visare av ... ngt annat som jag kom att tänka på är ordet 'bescheidenhet' - det tyska ordet 'bescheidenheit - 'ich bescheide mich' hörde jag någon säga här häromdan i något av alla mina inhämtade you tube clip... ja att vara ödmjuk och inse sin egen roll och sitt eget medansvar - att man själv - liksom alla andra - är medskyldig till det som sker - oavsett om man absolut ingenting gör - eller i stället gör en massa - vad det nu vara må... 'det är den sociala biten som är problemet med honom!' så sa fröken - veronica mattsson - i kålltorpsskolan - vårterminmen 1992 till mig på ett kvartssamtal - om min förstfödde son - som då nyligen - januari år 1992 flyttat till mig - den månaden han fyllde 13 år... han - denne omtalade förstfödde son - ligger nu sedan den 28 december år 2006 och ruttnar i en gammal begagnad grav - där även jag inom en inte alltför avlägsen 'framtid' kommer att - även jag - ligga och ruttna bredvid honom... that's it! (en fördel med att inte vara omtyckt - älskad - av någon überhaupt - mer än möjligen av sig själv.... - är ju att ingen - absolut ingen - kommer att sakna en när man dör - det är ju en fördel...)(ps: jag har oxå någon gång ibland uttryckt 'något' med dessa ord: 'man blir så som man blir behandlad' - 'man wird so wie man behandelt wird'...) ('alles was auf dich zukommt ist ein echo von all dem was von dir ausgegangen ist!') (jag får alltså - t ex - ijänn mycket! - allt får man - sort of - ijänn!) (felstavningen av 'igen' är medveten!)

24 augusti 2012 kl. 06:49
Marianne Johansson sa...

'wir sind alle gleichwertige wesen - und das universum besteht aus unseren gegenseitigen beziehungen' = 'vi är alla likvärdiga varelser - och universum består av våra ömsesidiga relationer'...

24 augusti 2012 kl. 15:22
Marianne Johansson sa...

'onekligen' i st f 'onäkligen'...

23 augusti 2014 kl. 19:55

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)