tisdag 1 oktober 2013

en liten...

Upplagd av kl.

2 kommentarer:

Marianne Johansson sa...

en liten likhet har jag redan för mycket länge sen liksom känt att det finns med denna maria elisabeth 'mia' skäringer - född johansson - och mej... jag har ej på långa håll så mycket - så oerhört mycket - humor som hon - men en aning iaf ... redan när jag - när det nu var - för första gången hörde henne prata kände jag en spontan liksom släktskap - jag pratar inte värmländska - men väschöttskan är på något sätt ej så speciellt avlägsen detta tungomål - vi är ju båda födda och uppvuxna vid vänerns strand - jag i lidköping - hon i kristinehamn - alltså jag vid vänerns södra strand - hon vid dess norra... nu när jag googlar ser jag att - även - rent namnmässigt finns en likhet - precis som jag upptäckte en likhet med maja - maja lundgren - som egentligen i prästebetyget heter marianne elisabet - det var det jag fastnade för och liksom 'tog kontakt' med henne för - blog wise - för nu drygt tre år sen ... - jag har lyssnat på 'vem tror du att du är' på svt - och googlat på mia skäringer - en liten likhet finns ytterligarte - både hennes far och min far var fabriksarbetare... hon mia skäringer kommer nu denna vecka - den 4 oktober - att fylla endast 37 år! - jag kommer - i november i år - att fylla 71 år! - åldersskillnaden mellan henne och 'moi' är ju därför ganska stor... en annan liten likhet finns ju i detta att hon har erfarenhet av hur det är att bo i göteborgs södra skärgård... jag bodde där - på donsö - jag tror det var från början av år 1977 - till oktober 1983... hon bor visst på brännö tror jag - tv-programmen 'mia på grötö' spelades ju in i södra skärgården i somras - men alltså ej från just den ö där hon - vad jag förstår - är bofast...

1 oktober 2013 kl. 15:54
Marianne Johansson sa...

jag har alltså ej vare sig sett eller hört mia skäringer i verkliga livet... och jag känner heller inget behov av det... att se eller höra henne i verkligheten... eftersom jag numera - sedan mitten av 1980-talet - aldrig besöker södra skärgården - så torde ej möjligheten att liksom slumpvis 'stöta ihop' med henne någonstans på saltholmen eller så - finnas... men det räcker så bra att se henne på tv - inte bara se - utan även höra... hon har iaf 'kommit upp sej' - det gläder mej somehow - själv har jag aldrig någonsin i mitt liv kommit mej upp - men det kvittar ... nu har jag bara gravtillvaron - förruttnelsetillvaron hos min förstfödde son att - sort of - se fram emot... (men alltså i min mycket tidiga ungdom så hade jag alltså - innerst inne - drömmar om att bli som hon birgitta andersson - hon med 'sveriges - i särsklass - vackraste röst'...)

1 oktober 2013 kl. 16:03

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)