har klickat på 'logga ut' men det hjälpte visst inte - hoppas min son någon gång när han får tillfälle kan hjälpa mig att komma ut ur det häringa eländet som inte alls är min grej - blir bara frustrerad och irriterad av eländet - min alldeles egna blogg och you tube räcker för mig...
jag har nu e-mejlat konverserat med sonen och bett honom att vid tillfälle ordna så jag kommer ur det där dåliga - som iaf jag uppfattar som dåligt för mig .... andra kan ju få ha det - andra som det där passar för... - jag kommunicerar hellre med min son per e-mejl än via faceboook - för övrigt så har jag inga närstående - min son är den ende mig nästående men han bor ju i trekanten mellan kalmar och nybro och ytterst sällan att han har tid att besöka mig - men det gör inte så mycket - bara jag vet att han klarar sig bra så är jag nöjd - sen har jag en i lidköping med sin man boende syster - 10 år äldre än jag - henne har jag e-mejlkontakt med emellanåt oxå - liksom jag oxå har telefonkontakt med min son emellanåt så har jag oxå telefonkontakt med henne emellanåt - men det går i regel minst en vecka mellan varje kontakt... - jag är alltså en ensam människa har _ inget umgänge öht - men jag har min blogg och jag har google och jag har you tube - just nu är jag lite nedsatt både till orken och humöret p g a en ganska kraftig förkylning - men jag ska väl så småningom piggna till igen hoppas jag - nu är vi ju iaf inne i månaden mars...(min syster har inte en enda gång besökt mej här i min lägenhet i göteborg sen jag flyttade hit oktober 1983 - jag har varit hos henne på snabbesök med mina båda söner när min yngste son hampus just fått körkort och skjutsade mig och sin storebror för att vi skulle ha chans att besök systra min och hennes man som hon varit gift med sen hon fyllde 18 år - nu är hon alltså i sommar 79 år och min svåger fyllde 83 år här nyss - min syster fick tillsamans med sin man sin första dotter när hon var 16 år - sedan 9 år senare fick hon ytterligare en dotter med maken liksom ytterligare 3 år senare en son - alla dessa tre barn bor i göteborg - alltså samma stad som jag - men jag har ingen som helst kontakt med någon av dem - jo med henne som är endast 6 1/2 år yngre än jag har jag en knapphändig e-mejlkontakt med någon gång emellanåt - om jag tar initiativ och frågar henne om läget - annars inget - det är som om jag inte har någon familj eller släkt öht - men det går bra ändå - jag har ju nu iaf ingen som jag ständigt behöver oroa mig för vilket jag hade då min förstfödde son levde - han ligger ju nu och förmultnar i graven sen drygt 4 år - inte kan man glädja sig åt det precis - men jag slipper iaf den oron som jag hade hela tiden när han levde...
om jag skulle vilja vara med i face book så skulle det i så fall vara tillsammans med sådana som har samma intressen som jag själv - annars kan det kvitta - jag har alltså gått ur face book - men det finns vad jag har kunnat förstå en viss möjlighet att gå in igen om jag skulle ångra mej - än har jag dock ej ångrat mig - det som jag upplevde som en frustration - irritation - är jag nu utan - så det känns snarare som en lättnad mer än någonting annat - jag har ju fortfarande min alldeles egna blogg som förströelse - inte bara förströelse - utan som mitt enda verkliga intresse i livet - jag har ju hela världen till mitt förfogande - vad mer kan jag önska mig? - inget mer! - så som jag ser på det - upplever det... tids nog är livet slut och då upphör oxå blogg-livet - men så länge liv är - existerar för mig - med tillräcklig syn och fingrarna funktionsdugliga - så är bloggen och - inte minst! - you tube! - 'min grej'! - tack för denna möjlighet som - trots allt - finns för mig - ännu...
ja höger öga kan jag se med - dock ej med vänstra ögat... det har jag kunnat tidigare i mitt liv - men sen ett par år eller så är det bara dimma jag ser när jag blundar med mitt högra öga... det är väl grå starr antagligen...
6 kommentarer:
jag vill inte ha ett facebook konto eller vad det heter - jag vill inte finnas där - det där är inget för mig!
har klickat på 'logga ut' men det hjälpte visst inte - hoppas min son någon gång när han får tillfälle kan hjälpa mig att komma ut ur det häringa eländet som inte alls är min grej - blir bara frustrerad och irriterad av eländet - min alldeles egna blogg och you tube räcker för mig...
jag har nu e-mejlat konverserat med sonen och bett honom att vid tillfälle ordna så jag kommer ur det där dåliga - som iaf jag uppfattar som dåligt för mig .... andra kan ju få ha det - andra som det där passar för... - jag kommunicerar hellre med min son per e-mejl än via faceboook - för övrigt så har jag inga närstående - min son är den ende mig nästående men han bor ju i trekanten mellan kalmar och nybro och ytterst sällan att han har tid att besöka mig - men det gör inte så mycket - bara jag vet att han klarar sig bra så är jag nöjd - sen har jag en i lidköping med sin man boende syster - 10 år äldre än jag - henne har jag e-mejlkontakt med emellanåt oxå - liksom jag oxå har telefonkontakt med min son emellanåt så har jag oxå telefonkontakt med henne emellanåt - men det går i regel minst en vecka mellan varje kontakt... - jag är alltså en ensam människa har _ inget umgänge öht - men jag har min blogg och jag har google och jag har you tube - just nu är jag lite nedsatt både till orken och humöret p g a en ganska kraftig förkylning - men jag ska väl så småningom piggna till igen hoppas jag - nu är vi ju iaf inne i månaden mars...(min syster har inte en enda gång besökt mej här i min lägenhet i göteborg sen jag flyttade hit oktober 1983 - jag har varit hos henne på snabbesök med mina båda söner när min yngste son hampus just fått körkort och skjutsade mig och sin storebror för att vi skulle ha chans att besök systra min och hennes man som hon varit gift med sen hon fyllde 18 år - nu är hon alltså i sommar 79 år och min svåger fyllde 83 år här nyss - min syster fick tillsamans med sin man sin första dotter när hon var 16 år - sedan 9 år senare fick hon ytterligare en dotter med maken liksom ytterligare 3 år senare en son - alla dessa tre barn bor i göteborg - alltså samma stad som jag - men jag har ingen som helst kontakt med någon av dem - jo med henne som är endast 6 1/2 år yngre än jag har jag en knapphändig e-mejlkontakt med någon gång emellanåt - om jag tar initiativ och frågar henne om läget - annars inget - det är som om jag inte har någon familj eller släkt öht - men det går bra ändå - jag har ju nu iaf ingen som jag ständigt behöver oroa mig för vilket jag hade då min förstfödde son levde - han ligger ju nu och förmultnar i graven sen drygt 4 år - inte kan man glädja sig åt det precis - men jag slipper iaf den oron som jag hade hela tiden när han levde...
om jag skulle vilja vara med i face book så skulle det i så fall vara tillsammans med sådana som har samma intressen som jag själv - annars kan det kvitta - jag har alltså gått ur face book - men det finns vad jag har kunnat förstå en viss möjlighet att gå in igen om jag skulle ångra mej - än har jag dock ej ångrat mig - det som jag upplevde som en frustration - irritation - är jag nu utan - så det känns snarare som en lättnad mer än någonting annat - jag har ju fortfarande min alldeles egna blogg som förströelse - inte bara förströelse - utan som mitt enda verkliga intresse i livet - jag har ju hela världen till mitt förfogande - vad mer kan jag önska mig? - inget mer! - så som jag ser på det - upplever det... tids nog är livet slut och då upphör oxå blogg-livet - men så länge liv är - existerar för mig - med tillräcklig syn och fingrarna funktionsdugliga - så är bloggen och - inte minst! - you tube! - 'min grej'! - tack för denna möjlighet som - trots allt - finns för mig - ännu...
ja höger öga kan jag se med - dock ej med vänstra ögat... det har jag kunnat tidigare i mitt liv - men sen ett par år eller så är det bara dimma jag ser när jag blundar med mitt högra öga... det är väl grå starr antagligen...
min syster dog för två år sen - u.zw. am 29. märz des jahres 2014... (min svåger dog på höstkanten förra året...)
Skicka en kommentar