"kliché eller djupaste allvar - att önska varandra välgång har i alla tider varit en social rutin - och av röstmodulering - tonläge och en rad icke-verbala signaler framgår det ofta om budskapet är allvarligt menat eller bara en tom kliché -
- 'ha det bra' eller 'sköt om dig' kan utlösa olika känslor och intensitet i perceptionsapparaten - beroende på hur det sägs och av vem det sägs - precis som så mycket annat -
- men det är ingen tillfällighet att det just är dessa ord vi säger när vi till exempel skiljs från någon som vi vårdar oss om - någon som vi mycket gärna vill träffa igen - och därför av egoistiska skäl önskar ska ta hand om sig -
- vårt sätt att hälsa kan också vara mer eller mindre engagerat - vårt svenska 'hej!!' kan självfallet nyanseras med hjälp av det icke-verbala som åtföljer hälsningen - men det är svårt att finna resonansen och den djupare känslan i en kliché - i andra länder är det annorlunda - till exempel i nepal där man hälsar varandra med ett 'jag ärar det heliga inom dig - namaste' - eller i indien där man säger: 'jag ärar guds röst i dig' och verkligen menar det - då hela livsstilen i dessa länder är mycket mer präglad av socialt engagemang och social sammanhållning -
- självbevarelse är inom många områden kopplat till en rad färdigheter som ligger långt utanför de sociala rutinerna - om man gör en rundfrågning om vad människor anser måste till för att man ska ta väl hand om sig - får man en rad direkta reaktioner på det mer formella planet: 'få en bra utbildning' - 'finna en trevlig och kärleksfull partner och bilda familj' - 'sköta sitt arbete' - 'låta bli att spendera för mycket pengar' - 'låta bli att dricka eller röka´- 'äta sunt' - 'hålla sig i fysisk form' - 'inte bli ovän med någon' - 'sköta sig själv och inte bli inblandad i bråk' - 'inte utsätta sig för faror' - etc - etc -
- en hel del av dessa kalla kognitioner hänger samman med allt det som vi inte får göra - att låta sig styras av det man har mest behov av betraktas inte som självbevarelse - utan i stället som egoistiskt och omoget - på det djupare och mer känslomässiga planet får man mycket mer onyanserade svar som handlar om hopp och drömmar - 'finna den stora kärleken' - 'få sina hemliga önskemål uppfyllda' - 'vara framgångsrik i arbetslivet' eller 'bli rik och berömd' - dessa önskemål kommer dock sällan till uttryck utan en viss distansering - antingen genom ett ursäktande skratt eller genom sarkasm och ironi -
- även om myten om riddaren på sin vita häst - eller grodan som förvandlas till en underbar prins om man kysser den tillräckligt passionerat - på många sätt har blivit politiskt inkorrekt - så är ett centralt inslag i våra drömmar fortfarande att lyckan står att finna i kärlekslivet - det som gäller mest av allt är att finna en partner - helst den enda - och utan partner är man en halv människa överlämnad åt ensamhet och desperation - kalla kognitioner skapas ofta med utgångspunkt i konventioner och omvärldens regler för rätt och fel - och det utesluter lätt mer nyanserade alternativ eftersom de inte stämmer överens med den emotionella erfarenheten -
- den partner som man finner mot bakgrund av desperation blir högst sannolikt en besvikelse - känslan av att vara ofullkomlig utan partner kan lätt göra att man desperat klamrar sig fast vid den andra och konstant försöker uppnå tillfredsställelse genom honom eller henne - att ängsligt klamra sig fast till den andra parten i ett dåligt förhållande är lika förödande som att isolera sig ensam - deprimerad och oönskad - utan hopp om att någonsin komma ur isoleringen - i båda fallen saknas handlingskraft - autonomi och förmåga att njuta av allt det spännande som livet har att erbjuda - alla möjligheter -
- så att ta väl vara på sig hänger i mycket hög grad samman med att välja och att göra de rätta valen i förhållande till sina personliga mål - och prioritera bland alla de möjligheter som faktiskt finns -
- det finns knappast något område i våra liv med så många irrationella idéer och regler som i kärlekslivet - regler som: 'man ska vackert vänta på att mannen tar det första steget' styr oemotsagt också ytterst självständiga kvinnors beteende - men de som gör sig besväret att kontrollera sina data motbevisar snabbt de irrationella reglerna - det underliggane antagandet att män föredrar att ta initiativet - eller att det bara är 'dåliga' flickor som kommer med oanständiga förslag - visar sig ofta hänga samman med den legendariska rädslan för att misslyckas eller att bli avvisad -
- rädslan för personligt misslyckande och att bli avvisad är en central punkt i vårt känsloliv - en rädsla som ofta ökar förmågan att förklara och bortförklara med hjälp av högre intellektuella funktioner - men också leder till mycket självbedrägeri - med vårt intellekt kan vi som bekant förklara och bortförklara allt - så att vi undgår att bli sårade - dessvärre undgår vi på så vis också att fullfölja våra egna personliga mål och förstå vad som går fel när vi misslyckas - och vad vi kan göra i stället för att rationalisera och skapa kalla kognitioner som på längre sikt ökar avståndet mellan tankar - känslor - sinnesintryck och handlingar. // ur "Tankens kraft" av Irene Henriette Oestrich - översatt av Per Larsson - 'Studentlitteratur' - utgivningsår 2003.
varför det står 'Anonym sa...' det förstår jag ej... allt här ovan har ju jag och ingen annan skrivit - dvs skrivit av det som någon annan en gång skrivit...
12 kommentarer:
"kliché eller djupaste allvar - att önska varandra välgång har i alla tider varit en social rutin - och av röstmodulering - tonläge och en rad icke-verbala signaler framgår det ofta om budskapet är allvarligt menat eller bara en tom kliché -
- 'ha det bra' eller 'sköt om dig' kan utlösa olika känslor och intensitet i perceptionsapparaten - beroende på hur det sägs och av vem det sägs - precis som så mycket annat -
- men det är ingen tillfällighet att det just är dessa ord vi säger när vi till exempel skiljs från någon som vi vårdar oss om - någon som vi mycket gärna vill träffa igen - och därför av egoistiska skäl önskar ska ta hand om sig -
- vårt sätt att hälsa kan också vara mer eller mindre engagerat - vårt svenska 'hej!!' kan självfallet nyanseras med hjälp av det icke-verbala som åtföljer hälsningen - men det är svårt att finna resonansen och den djupare känslan i en kliché - i andra länder är det annorlunda - till exempel i nepal där man hälsar varandra med ett 'jag ärar det heliga inom dig - namaste' - eller i indien där man säger: 'jag ärar guds röst i dig' och verkligen menar det - då hela livsstilen i dessa länder är mycket mer präglad av socialt engagemang och social sammanhållning -
- självbevarelse är inom många områden kopplat till en rad färdigheter som ligger långt utanför de sociala rutinerna - om man gör en rundfrågning om vad människor anser måste till för att man ska ta väl hand om sig - får man en rad direkta reaktioner på det mer formella planet: 'få en bra utbildning' - 'finna en trevlig och kärleksfull partner och bilda familj' - 'sköta sitt arbete' - 'låta bli att spendera för mycket pengar' - 'låta bli att dricka eller röka´- 'äta sunt' - 'hålla sig i fysisk form' - 'inte bli ovän med någon' - 'sköta sig själv och inte bli inblandad i bråk' - 'inte utsätta sig för faror' - etc - etc -
- en hel del av dessa kalla kognitioner hänger samman med allt det som vi inte får göra - att låta sig styras av det man har mest behov av betraktas inte som självbevarelse - utan i stället som egoistiskt och omoget - på det djupare och mer känslomässiga planet får man mycket mer onyanserade svar som handlar om hopp och drömmar - 'finna den stora kärleken' - 'få sina hemliga önskemål uppfyllda' - 'vara framgångsrik i arbetslivet' eller 'bli rik och berömd' - dessa önskemål kommer dock sällan till uttryck utan en viss distansering - antingen genom ett ursäktande skratt eller genom sarkasm och ironi -
- även om myten om riddaren på sin vita häst - eller grodan som förvandlas till en underbar prins om man kysser den tillräckligt passionerat - på många sätt har blivit politiskt inkorrekt - så är ett centralt inslag i våra drömmar fortfarande att lyckan står att finna i kärlekslivet - det som gäller mest av allt är att finna en partner - helst den enda - och utan partner är man en halv människa överlämnad åt ensamhet och desperation - kalla kognitioner skapas ofta med utgångspunkt i konventioner och omvärldens regler för rätt och fel - och det utesluter lätt mer nyanserade alternativ eftersom de inte stämmer överens med den emotionella erfarenheten -
- den partner som man finner mot bakgrund av desperation blir högst sannolikt en besvikelse - känslan av att vara ofullkomlig utan partner kan lätt göra att man desperat klamrar sig fast vid den andra och konstant försöker uppnå tillfredsställelse genom honom eller henne - att ängsligt klamra sig fast till den andra parten i ett dåligt förhållande är lika förödande som att isolera sig ensam - deprimerad och oönskad - utan hopp om att någonsin komma ur isoleringen - i båda fallen saknas handlingskraft - autonomi och förmåga att njuta av allt det spännande som livet har att erbjuda - alla möjligheter -
- så att ta väl vara på sig hänger i mycket hög grad samman med att välja och att göra de rätta valen i förhållande till sina personliga mål - och prioritera bland alla de möjligheter som faktiskt finns -
- det finns knappast något område i våra liv med så många irrationella idéer och regler som i kärlekslivet - regler som: 'man ska vackert vänta på att mannen tar det första steget' styr oemotsagt också ytterst självständiga kvinnors beteende - men de som gör sig besväret att kontrollera sina data motbevisar snabbt de irrationella reglerna - det underliggane antagandet att män föredrar att ta initiativet - eller att det bara är 'dåliga' flickor som kommer med oanständiga förslag - visar sig ofta hänga samman med den legendariska rädslan för att misslyckas eller att bli avvisad -
- rädslan för personligt misslyckande och att bli avvisad är en central punkt i vårt känsloliv - en rädsla som ofta ökar förmågan att förklara och bortförklara med hjälp av högre intellektuella funktioner - men också leder till mycket självbedrägeri - med vårt intellekt kan vi som bekant förklara och bortförklara allt - så att vi undgår att bli sårade - dessvärre undgår vi på så vis också att fullfölja våra egna personliga mål och förstå vad som går fel när vi misslyckas - och vad vi kan göra i stället för att rationalisera och skapa kalla kognitioner som på längre sikt ökar avståndet mellan tankar - känslor - sinnesintryck och handlingar. // ur "Tankens kraft" av Irene Henriette Oestrich - översatt av Per Larsson - 'Studentlitteratur' - utgivningsår 2003.
varför det står 'Anonym sa...' det förstår jag ej... allt här ovan har ju jag och ingen annan skrivit - dvs skrivit av det som någon annan en gång skrivit...
Skicka en kommentar