lördag 3 december 2011

Cronache di Maja: Hört i veckan

Cronache di Maja: Hört i veckan: En man till en annan: - Det är oerhört märkligt att italienarna, under denna ökande fattigdom, inte säger ifrån mot fotbollsspelarnas skyhö...

5 kommentarer:

Marianne Johansson sa...

jag - för min del - är totalt fotbollsointresserad - så har det varit med mej hela mitt liv - min far var även han liksom min mor totalt fotbollsointresserad - den man jag fick mina två söner tillsammans med var även han totalt fotbollsointresserad - så även de båda sönerna - jag har förstått att även noam chomsky - min idol - inte heller han är ett dugg intresserad av fotboll eller liknande sporter som kan förekomma i förenta staterna - intressen är helt enkelt olika hos olika human beings - men en sån som Poeten birro marcus är tydligen mer än lite intresserad av fotboll - och i synnerhet då italiensk fotboll - det går tydligen - i hans fall - att vara poet och även en stor fotbollsfantast - och då speciellt vad gäller italiensk fotboll - hans far är ju italienare liksom han själv tydligen fortfarande är en som har italienskt medborgarskap - men att han är född och uppvuxen i göteborg det hörs ju tydligt iaf... och hans sätt att vara liknar ingen annans på gott och på ont - jag föredrar den poetiska sidan av honom eftersom jag själv innerst inne i själ och hjärta och sinnelagsmässigt anser mig vara en poet - det var väl att ta i - snarare för att vara modest kan jag väl uttrycka det som så - som jag f ö uttryckte det någon gång på babel-bloggen föra året - 'själv varande en poet i vardande'... poesi var egentligen det enda som jag var intresserad av när jag gick i läroverket i lidköping - skriva uppsats kunde jag inte - men jag fick ju godkänt i uppsatsskrivning ja jag fick t om ba - aldrig någon gång b tror jag - men ngn enstaka gång lyckades jag sega mej upp till ab i uppsatsbetyg - men uppsats var mitt absolut svåraste ämne när jag gick i realen och gymnasiet - och jag har fortfarande komplex för att jag inte kan skriva - iaf kan jag inte skriva uppsats - men just därför tilltalar mig det poetiska - för en poet kan liksom skriva hur som helst - jag menar precis som man just själv känner för det - oavsett om någon annan tycker det är värt ngt eller ej - men har man ett uttrycksbehov så har man och ett sätt att uttrycka sej är just via det som ngt högtidligt kallas poesi - men naturligtvis är jag ej någon poet liksom jag ej heller är något annat - mer än förstås en överviktig äcklig gammal kärring - 69 år gammal sen 13 dar tillbaka - idag vägde jag dock endast 129,7 kilo - jag trodde knappt det var sant - så lite! - ca ett halvt kilo mindre än senast jag vägde mej för några dar sen - men att jag inte kan vara helt frisk vare sig psykiskt eller fysiskt det säger väl sej självt - dock går jag aldrig till någon doktor öht vare sej av det ena eller andra slaget - det är nu ett antal år sen jag gjorde ett läkarbesök - hos psykiater var det år 2003 då jag var sjukskriven från spårvägen - och ej heller har jag varit hos någon annan doktor sen dess - mer än en gång då jag åkte till akuten för ont i bröstet och jag talade med en läkare på vårdcentralen efteråt som tyckte jag skulle göra ngn sorts gastroskopi- undersökning på sukhuset - men jag avstod - någon tandkläkare har jag ej heller varit hos på många år - som tur är har jag numer - trots att jag sällan borstar mina tänder och trots att jag häver i mej en massa socker på olika sätt - aldrig tandvärk - ngt att vara tacksam för - värk i rygg - leder - ben eller armar - har jag heller inte - ingen reumatism - och ganska sällan huvudvärk heller - men emellanåt har jag ont i bröstet och då brukar jag ta en panodil och vila mej - ibland går det onda då över på någon timme - ibland kan det ta flera timmar innan det onda försvinner - jag känner mig i sådana lägen som om jag kanske skulle kunna dö när som helst - jag har sort of övat mig i detta att vara nära döden - den känslan - ganska ofta de senaste åren...

Marianne Johansson sa...

sen sägs det ju att det är befrämjande för hälsan att ha familj och vänner - alltså att ej vara helt ensam och isolerad - detta är speciellt viktigt för människor på ålderdomen - (jag är totalt ensam - har ingen familj - mer än en son som bor i annan del av landet - och vänner har jag öht inga - inget umgänge öht - därför betyder min blogg så oerört mycket för mig...)

Marianne Johansson sa...

'själv inbillningsvis varande en poet i vardande' - så var ordalydelsen i en kommentar jag gjorde på babelbloggen någon gång förra året... - jag var ju naturligtvis - gott sei dank - medveten om att det var bara inbillningsvis - dock numer jag inte ens inbillningsvis inbillar mig ngt sådant - ej heller har jag ngt sådant behov - numera är mitt uttrycksbehov bara detta - att spontant och hastigt - rakt ut - skriva av mig - en fritt spontant skrivande männscha helt enkelt - as simple as that? _ YES!

Marianne Johansson sa...

det var alltså för idag exakt 2 år sedan jag skrev detta... sedan jag skrev det för 2 år sedan har jag faktiskt både varit hos tandläkare och hos vårdcentral och hos sjukhus.... (vikten är nu ca 117 kilo)... de två gånger jag varit på sjukhus har jag alltså ej varit inlagd utan - efter remiss från vårdcentral - dels gjort arbets ekg - det var i augusti år 2012 - dels gjort gastroskopi - det var i september i år... - alla de prover som tagits både på vårdcentral och sjukhus visar att allt verkar vara normalt... så jag har ju egentligen (trots min uppenbara övervikt) - inget att oroa mej för... på ordination från vårdcentralen sväljer jag numera en liten kapsel 'omeprasol' varje dag - det håller liksom det onda i bröstet (dvs magen) i schack...

Marianne Johansson sa...

i början av oktober månad i år var jag några dar inlagd på sjukhus pga bukspottkörtelinflammation...