söndag 20 maj 2012

Charles Aznavour - Non, je n'ai rien oublié (with lyrics)

Upplagd av kl.

3 kommentarer:

Marianne Johansson sa...

det blev inte franskan som blev mitt språk! - trots att jag hade engelska och franska som mitt första val när jag sökte till den akademiska sekr utb i upsala ht 1962 - jag kom inte in på mitt förstaval - utan på mitt andra- val - med tyska språket - tyskan som jag inte hade läst alls det sista året på gymnasiet - och jag hade bara ba när jag slutade läsa tyska efter två års tyskastudier på gymnasiet och dessförinnan 4 års tyskastudier i realskolan - och dessförinnan frivilliga kvällsstudier för överlärare emil frostegård när jag gick i sjätte klass i folkskolan - jag valde alltså i stället för tyska - som jag tyckte var lite jobbig jämfört med engelska o franska - i stället musik som frivilligt tillvalsämne - eftersom jag var med i gymnasiekören och vår musikdirektör stig scherstén lovat att alla som var med i den kören automatiskt skulle få ab i musikbetyg - ett s k 'läsämne' - så valde jag alltså ´musik i st f tyska - sen när jag olyckligtvis ej kom in på mitt första val - eftersom konkurrensen var stenhård - fick det i stället bli tyska som fick bli 'mitt språk' - efter det att jag under två terminer vid upsala handelsgymnasium lärt mig tysk handelskorrespondens och lyckats få ab i betyg... det blev ingen 4-årig hel civilsekr utbildning - likvärdigt med civilingenjörsutb - för mig blev det ej så eftersom jag hösten 1963 blev sjuk - jag har alltså endast en påbörjad avancerad sekr utbildn - men jag lyckades iaf lära mig stenografi under de två terminerna vid upsala handelsgumnasium - och fick t o m högsta betyg - ett stort a - av den f d riksdagsstenografen stig ekerman...

20 maj 2012 kl. 08:51
Marianne Johansson sa...

jag var uppe i upsala igen ht 1964 och påbörjade då den delen på handelsgymnasiet med engelska och franska och jag skrev in mig på eng inst vid universitet - dock blev jag sjuk igen i december och återvände sen ej mer för studier till upsala - jag tog anställning ett halvår som sekr i säffle värmlands trävaruexport ab - och därefter som tysk korresp i hemstaden lidköping - lidköpings mek verkstad ab - som blev dotterbolag till skf göteborg... men egentligen hade jag aldrig velat bli sekreterare - det var - olyckligtvis - en rådgivare på arbetsförmedlingen som jag gick till efter studenten som rådde mig att gå en sådan utbildning - alas! - jag hade ju inga föräldrar som var akademiker - långt därifrån - så långt ifrån akademiker man kan komma... det sociala arvet! - först nu håller jag på och liksom använder mig av ett 'universitet' för att - helt enligt min egen smak - förkovra mig - und zwar via you tube... - äntligen har jag som snart 70-åring kommit så långt... - äntligen... det halvåtet - januari 1964 tills jag åkte upp till upsala igen - denna gång med bostad rackarbergsgatan - studentboende!- så arbetade jag som vik sekr på AB STAR Produkter i lidköping...

20 maj 2012 kl. 09:07
Marianne Johansson sa...

då - när jag försökte bli bra på tysk handelskorrespondens - så hade jag oxå - precis som man skulle - skrivit in mig på tyska inst vid universitetet - men det gick mer än knaggligt - jag gick en propedeutisk kurs - men det hela var kämpigt - jag gick oxå på tysk konversation - och lärde mig tror jag tysk fonetik och uttal - det gjorde jag oxå på engelska inst ht 1964 (men jag har inget presterat - det enda jag har presterat är vid gbg univ - 'gu' - efter 4 terminer av kvällsstudier på halvfart - så lyckades jag utan att ha blivit klar med B-nivån -klara av att få VG i tysk översättning på C-nivån! - i januari år 1986 - jag hade då sen maj 1985 varit arbetslös! - och i total förtvivlan! hade jag befunnit mig! och kunde ej koncentrera mig på ngt! - men det enda jag nu - så här långt efteråt - kan liksom 'skryta' med är att docenten dieter krohn var hygglig nog att ge mig ett skapligt betyg i januari år 1986 - på C-nivån! - trots att jag egentligen ej var kvalificerad att gå upp i ett sådant prov eftersom B-nivån ej var avklarad! - men något mer blev det ej! - jag var för splittrad! - mina barn hos sin pappa! - och jag arbetslös! och var piskad! att söka jobb! för att betala underhåll för mina två små söner - det fick så småningom bli spårvägen och ett fruktansvärt slit som spårvagnsförare i hela 16 år...

20 maj 2012 kl. 09:26

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)