de som var närvarande vid min förstfödde sons begravning - den 28 december år 2006 - kunde lyssna på detta - detta hade jag valt ut som lämplig musik...
själv var jag alltså ej närvarande vid min förstfödde sons begravning den 28 december år 2006 - jag måtte vara en ovanlig männischa - ingen mamma avstår väl fullt frivilligt att gå på sin egen sons begravning - jo jag avstod fullt frivilligt - och vid mina sinnens fulla bruk - så ovanlig är jag...
"vi hittar alltid svaren där i botten av oss själva..." - så sjunger han - uno svenningsson... jag kom att tänka på ngt som noam - noam chomsky - sa vid ett tillfälle: "the answer is in you!" - yjjähh: man haar - liksom - att försöka hitta svaaret/svaaren 'inombords'... somehow - om detta nu är möjligt...
enligt vad jag har fått besked om - upplysning om - är jag nu "ett ärende"!!!??? - jag vill inte vara 'ett ärende' - jag vill ha respekt som den männischa jag är - jag anser mig böra kunna kräva respekt för den männischa jag är..... jag vill - definitivt - ej bli betraktad som 'ett ärende' ... jag skulle dessutom önska att Någon som tydligen ska försöka utröna om jag ev behöver hjälp - och i så fall på vilket sätt - kunde tala samma språk som jag - och - om det ej vore alltför mycket begärt - försökte - via exempelvis min blogg - mina två bloggar - att åtminstone få en liten humm om vem jag är... det är en önskan jag har - man kan ju alltid önska - även om man vet att det hjälper föga att önska - man har bara att anpassa sig till andra som är helt oförstående och ovetande vem jag är - vem jag själv upplever mig vara - som 'en human being'... nu strax kommande bli/vara liggande intill min son i en alldeles speciell gammal begagnad grav - jag är meveten om denna min 'framtid' - och jag tar varje dag jag får att leva - noch immer - som en nåd - för att inte säga Nåd! - inget annat - är jag öödmjuk? - jaag tycker det... andra kanske är av annan uppfattning - det är mycket möjligt - personer - människor - är olika - ibland t o m mycket olika - sån't är livet...
"did i have a voice in society? - i would say no!" - så skrev jag i en kommentar under ett inlägg jag fört över fr you tube med en brittisk skådis som talar 'on death penalty' - jeremy irons är den skådisens namn... "those without a voice in society!" var ord han sa - bland andra ord...
igår var jag iaf på närmasta vc och framförde vad jag tyckte om ett och annat... ev kanske jag - så som jag iaf själv tolkade det - någon gång i framtiden - kan komma i åtnjutande av ngt som går under beteckningen 'boendestöd' ... (man får ta en dag i sänder - jag vet ingenting om den s k 'framtiden' - alltså den knappa tid som är kvar innan graven - sett i perspektivet att graven står och väntar - sett i ett såådant perspektiv ... ja vad vill jag egentligen ha sagt... (?) - jag vill ha sagt att ibland är - sort of - allting för seent - 'för seent!' kan man säga vad gäller min - sen den 28 december år 2006 i graven liggande - förstfödde son... jag är dock - immer noch - i livet - men för hur länge noch? - och vad har jag - sort of - en chans att uttrycka innan det är helt och hållet - deefinitivt - för sent - jag vet ej - men jag gör vad jag kan - i det avseendet - här på min alldeles egna blogg... jag har inget umgänge - inga vänner - öht! - vare sig IRL eller på 'nätet' - men jag är heller ej van vid någon sådan lyx - det kan vara en 'fördel' att ej ha blivit bortskämd - man veet att man - sort of - kann leva uutan att vara bortskämd - vare sig vad gäller psykoterapi - eller öht någon att kommunicera med...
jag är bara en massa frågetecken - vad gäller resten av mitt liv... skall iaf om ca en vecka få chans att prata med en ny läkare på vårdcentralen... - får se vad det kan leda fram till... - 'motivation och stöttning i vardagen' har jag - av en 'biståndshandläggare' på 'äldreomsorgen' - mot att jag betalar därför enligt taxa - blivit beviljad... och haft - den senaste tiden - inalles fyra -av prat fyllda - besök i mitt hem av tre olika personer... men att dessa besök skulle kunna kallas för något positivt för mig(?!) - ... min upplevelse är att jag - med fördel - skulle ha kunnat vara utan dessa besök - som alltså skulle vara någon form av 'motivation och stöttning i vardagen'... om jag har chans att leva tills jag blir ca 80 år - kanske det kan bli aktuellt med något sådant som 'stöttning i vardagen'...
den 25-åriga hemtjänstbesökare - lovisa - som var här en halvtimme i torsdags - klockan 11:30-12:00 - skulle - enligt hennes egen uppgift - komma idag igen klockan 11:30 för en halvtimmes besök - när klockan var 11:40 - och ingen kommit enligt löfte - ringde jag till det telefonnummer man kan ringa vad gäller hemtjänst... - någon vid namn carina svarade... något är skummt!!! - to say the least...
enligt vad hon - carina - vid hemtjänsten upplyste mig om så skulle den 25-åriga lovisa ringa mig i eftermiddag... jag sitter nu inne hela eftermiddagen och väntar på detta telefonsamtal...
ja lovisa ringde mig vid 14-tiden och jag informerade henne att jag efter mitt besök hos läkaren den 1 april skulle ringa upp 'hemtjänst' och informera om vad vi - läkaren och jag - kommit fram till... - jag gjorde så... det som kallas 'hemtjänst' för äldre för 'stöttning i vardagen' är ej aktuellt ... läggs - sort of - på is - åtminstone tills vidare...
allt är - immer noch - i högsta grad - oklart hur det kommer att - sort of - bli för mig... jag vet inget - mer än att jag iaf är vid liv noch denna dag som i dag är - tacksam är något som jag är för varje dag jag är vid liv... - någon av de första dagarna nästa vecka - vecka 19 - hoppas jag kunna erhålla något slags svar på det brev jag stoppade in i brevinkastet på vårdcentralen i torsdags den 1 maj... - allt är för mig mycket ovisst...
ja jag lider ej vad jag kan förstå av någon akut livshotande sjukdom... - det är inte den sortens ovisshet jag - sort of - 'lider' av - det är annan ovisshet...
ej heller var jag närvarande vid min systers begravning i lidköping en 22 april 2014... - kommer jag att vara 'närvarande' vid min egen begravning? - högst troligt! - men - naturligtvis - då: i dött tillstånd...
fortfarandde har jag ej av min läkare annika nyström fått något som helst svar på mitt brev till henne - som jag den 1 maj år 2014 stoppade in i brev/meddelande-inkastet på vårdcentralen stabbegatan 2b - ingen reaktion öht! - jag känner mig totalt ignorerad! - nonchalerad! - that's a Fact!
immer noch - heute noch - är jag vid liv... en nåd - varje dag är en nåd... så upplever jag det... - men ovissheten om min 'framtid' är stor... jag vet varje dag ingenting om morrondagen... utsatt känner jag mig... förschööker behålla min själlvrespekt... förschööker inntala mig att jag haar ett männnischovärde - at least of some kind...
'ifråån' - närmare exakt 'häärifråån' - var ett ord hon den 25-åriga lovisa fr hemtjänsten använde sig av när hon var på hemtjänstbesök hos mig onsdagen den 17 september i år... eftersom det sammanhanget hon använde sig av det ordet i var mycket - sort of - knepigt - och skulle kunna tolkas på mer än ett sätt... så kunde jag ej släppa tanken på det - hela tiden - efter det att hon lämnat mig - onsdagen den 17 september - efter exakt 30 minuters besök - tänkte jag på det ordet: 'häärifråån!' - och vad hon - egentligen! - menade! - - - till slut kom jag på att jag kunde ringa 'hemtjänst- telefonnumret - och kanske - eftersom det var just då söndag - den 21 september 2014 - lämna ett sorts meddelande från min sida - hur jag upplevde det hela...
jag gjorde så - söndagen den 21 september år 2014 - dvs i år - och hon som svarade - presenterade sig som 'carina' - alltså samma hemtjänstperson som svarade enligt min kommentar här ovan klockan 13:02 och klockan 13:13 den 25 mars 2014...
eftersom 25-åriga 'lovisa' ej ringde mig onsdagen den 24 september år 2014 - dvs för tre dar sen - som hon - då hon lämnade mig klockan 14:30 onsdagen den 17 september år 2014 - hade sagt att hon skulle göra - så tolkade jag det som så att hon 'carina' nog hade vidarebefordrat till 'lovisa' det meddelande jag framfört till henne på söndagen den 21 september år 2014... - allt är - i högsta grad - ovisst för mig - jag lever i spänning vad - sort of - 'överordnade' - 'myndighetspersoner' ska besluta i 'ärendet' mig... - den som lever får se... - jag kommer att strida in i det sista för att - sort of - få en chans att bevara min värdighet som männischa...
den iranska tjejen 'neshat' som var 'föregångare' till den nuvarande 'irene' här på studiegångens expedition sa för drygt två år sen - sommaren år 2012 - till mig: 'du har skinn på näsan!' - jag sa - strax därefter - till biståndshandläggaren ann-marie berg - en kollega till den biståndshandläggaren som det från början var tänkt att jag skulle ha - annika attnäs - att jag ej tyckte att det var - sort of - en korrekt beskrivning av mig som person - jag har hela mitt liv känt mig - sort of - 'överkörd' - och har - faktiskt - aldrig i hela mitt liv haft 'skinn på näsan'... att jag nu - äntligen - våågar säga ifrån och ej längre vill 'bli överkörd' - så tycker jag att jag må kunna förunnas - med ålderns rätt - den ynnesten - så sa jag till ann-marie berg - som jag f ö fick ett gott intryck av...
jag har nu några dygn - sen lördagen den 3 oktober 2014 - varit på östra sjukhuset... orsak: 'inflammation i bukspottkörteln'... - jag skall oxå om ett par veckor dit igen för att bli magnetröntgad... - min gallblåsa blev redan år 1976 bortopererad... - men gallstenar finns - och kan ställa till problem...
jag är inte baaara ett 'ärende' - jag är även - 'tatsächlich'- något så fiint som 'gravrättsinnehavare'... und zwar av/till den grav där min förstfödde son sen den 28 december år 2006 ligger och - sort of - väntar på sin mamma - dvs jag/mej ... - min nästa bostad är: där min förstfödde son ligger och väntar på mig - i - av - vilken grav jag ej är något 'less than' - ej något mindre än innehavare av rätten... eller hur man nu på ett slags fint sätt ska försöka att ut-trycka det...
jag betalar drygt 6000 kronor varje år för ingenting - eller kanske man ska säga någonting - nämligen detta att få bo kvar och bli lämnad i fred... får jag vara i fred och rå mej själv - då så mår jag bra... jag vill ej bli nedvärderad - jag vill ha respekt... som jag sa till den senaste biståndshandläggaren och beslutsfattaren - frida hultqvist - för knappt ett år sen - vid ett telefonsamtal - så betalar jag gärna avgiften för hemtjänst varje månad enligt inbetalningskort jag varje månad får - trots att jag föredrar att ej få besök av någon hemtjänstpersonal - eftersom jag endast känner mig stressad och mår dåligt av sådant - eftersom personerna i fråga ej känner mig och vet någonting alls om bur jag som person - human being - vill bli bemött... priset är alltså drygt 6000 kronor för mig per år för att få bli lämnad i fred och bli respekterad - jag bedömer att detta är värt priset... jag är annars mycket sparsam och slösar ej med den pension jag har... men är något värt pengarna - iaf i min egen uppfattning - så... jag har ingen kontakt med någon öht i ärendet sen jag hade ett kort telefonsamtal med den unga tjejen lovisa strax efter hennes sista besök hos mig den 17 september förra året... att ha kontakt med personer jag ej känner mej förstådd av... sådan kontakt avstår jag gärna ifrån... varje dag är en Nåd - ingenting annat! - en förutsättning - ett villkor - vad jag tror mig ha förstått - för mig att få bo kvar i den lägenhet som nu i oktober varit mitt hem i ej mindre än 32 år! är alltså att jag antingen - via färdtjänst - låter mig bli transporterad till 'äldreprykiatriska mottagningen' i mölndal och skrivs in där - eller att ha hemtjänstbesök och därför betalar erforderlig taxa... jag avstår från bägge delarna - men till priset av dryga 6000 kronor om året! - allting har ett pris!
25 kommentarer:
de som var närvarande vid min förstfödde sons begravning - den 28 december år 2006 - kunde lyssna på detta - detta hade jag valt ut som lämplig musik...
själv var jag alltså ej närvarande vid min förstfödde sons begravning den 28 december år 2006 - jag måtte vara en ovanlig männischa - ingen mamma avstår väl fullt frivilligt att gå på sin egen sons begravning - jo jag avstod fullt frivilligt - och vid mina sinnens fulla bruk - så ovanlig är jag...
"vi hittar alltid svaren där i botten av oss själva..." - så sjunger han - uno svenningsson... jag kom att tänka på ngt som noam - noam chomsky - sa vid ett tillfälle: "the answer is in you!" - yjjähh: man haar - liksom - att försöka hitta svaaret/svaaren 'inombords'... somehow - om detta nu är möjligt...
enligt vad jag har fått besked om - upplysning om - är jag nu "ett ärende"!!!??? - jag vill inte vara 'ett ärende' - jag vill ha respekt som den männischa jag är - jag anser mig böra kunna kräva respekt för den männischa jag är..... jag vill - definitivt - ej bli betraktad som 'ett ärende' ... jag skulle dessutom önska att Någon som tydligen ska försöka utröna om jag ev behöver hjälp - och i så fall på vilket sätt - kunde tala samma språk som jag - och - om det ej vore alltför mycket begärt - försökte - via exempelvis min blogg - mina två bloggar - att åtminstone få en liten humm om vem jag är... det är en önskan jag har - man kan ju alltid önska - även om man vet att det hjälper föga att önska - man har bara att anpassa sig till andra som är helt oförstående och ovetande vem jag är - vem jag själv upplever mig vara - som 'en human being'... nu strax kommande bli/vara liggande intill min son i en alldeles speciell gammal begagnad grav - jag är meveten om denna min 'framtid' - och jag tar varje dag jag får att leva - noch immer - som en nåd - för att inte säga Nåd! - inget annat - är jag öödmjuk? - jaag tycker det... andra kanske är av annan uppfattning - det är mycket möjligt - personer - människor - är olika - ibland t o m mycket olika - sån't är livet...
"did i have a voice in society? - i would say no!" - så skrev jag i en kommentar under ett inlägg jag fört över fr you tube med en brittisk skådis som talar 'on death penalty' - jeremy irons är den skådisens namn... "those without a voice in society!" var ord han sa - bland andra ord...
igår var jag iaf på närmasta vc och framförde vad jag tyckte om ett och annat... ev kanske jag - så som jag iaf själv tolkade det - någon gång i framtiden - kan komma i åtnjutande av ngt som går under beteckningen 'boendestöd' ... (man får ta en dag i sänder - jag vet ingenting om den s k 'framtiden' - alltså den knappa tid som är kvar innan graven - sett i perspektivet att graven står och väntar - sett i ett såådant perspektiv ... ja vad vill jag egentligen ha sagt... (?) - jag vill ha sagt att ibland är - sort of - allting för seent - 'för seent!' kan man säga vad gäller min - sen den 28 december år 2006 i graven liggande - förstfödde son... jag är dock - immer noch - i livet - men för hur länge noch? - och vad har jag - sort of - en chans att uttrycka innan det är helt och hållet - deefinitivt - för sent - jag vet ej - men jag gör vad jag kan - i det avseendet - här på min alldeles egna blogg... jag har inget umgänge - inga vänner - öht! - vare sig IRL eller på 'nätet' - men jag är heller ej van vid någon sådan lyx - det kan vara en 'fördel' att ej ha blivit bortskämd - man veet att man - sort of - kann leva uutan att vara bortskämd - vare sig vad gäller psykoterapi - eller öht någon att kommunicera med...
'närmsta' i st f 'närmasta'...
jag är bara en massa frågetecken - vad gäller resten av mitt liv... skall iaf om ca en vecka få chans att prata med en ny läkare på vårdcentralen... - får se vad det kan leda fram till... - 'motivation och stöttning i vardagen' har jag - av en 'biståndshandläggare' på 'äldreomsorgen' - mot att jag betalar därför enligt taxa - blivit beviljad... och haft - den senaste tiden - inalles fyra -av prat fyllda - besök i mitt hem av tre olika personer... men att dessa besök skulle kunna kallas för något positivt för mig(?!) - ... min upplevelse är att jag - med fördel - skulle ha kunnat vara utan dessa besök - som alltså skulle vara någon form av 'motivation och stöttning i vardagen'... om jag har chans att leva tills jag blir ca 80 år - kanske det kan bli aktuellt med något sådant som 'stöttning i vardagen'...
den 25-åriga hemtjänstbesökare - lovisa - som var här en halvtimme i torsdags - klockan 11:30-12:00 - skulle - enligt hennes egen uppgift - komma idag igen klockan 11:30 för en halvtimmes besök - när klockan var 11:40 - och ingen kommit enligt löfte - ringde jag till det telefonnummer man kan ringa vad gäller hemtjänst... - någon vid namn carina svarade... något är skummt!!! - to say the least...
enligt vad hon - carina - vid hemtjänsten upplyste mig om så skulle den 25-åriga lovisa ringa mig i eftermiddag... jag sitter nu inne hela eftermiddagen och väntar på detta telefonsamtal...
ja lovisa ringde mig vid 14-tiden och jag informerade henne att jag efter mitt besök hos läkaren den 1 april skulle ringa upp 'hemtjänst' och informera om vad vi - läkaren och jag - kommit fram till... - jag gjorde så... det som kallas 'hemtjänst' för äldre för 'stöttning i vardagen' är ej aktuellt ... läggs - sort of - på is - åtminstone tills vidare...
allt är - immer noch - i högsta grad - oklart hur det kommer att - sort of - bli för mig... jag vet inget - mer än att jag iaf är vid liv noch denna dag som i dag är - tacksam är något som jag är för varje dag jag är vid liv... - någon av de första dagarna nästa vecka - vecka 19 - hoppas jag kunna erhålla något slags svar på det brev jag stoppade in i brevinkastet på vårdcentralen i torsdags den 1 maj... - allt är för mig mycket ovisst...
ja jag lider ej vad jag kan förstå av någon akut livshotande sjukdom... - det är inte den sortens ovisshet jag - sort of - 'lider' av - det är annan ovisshet...
ej heller var jag närvarande vid min systers begravning i lidköping en 22 april 2014... - kommer jag att vara 'närvarande' vid min egen begravning? - högst troligt! - men - naturligtvis - då: i dött tillstånd...
fortfarandde har jag ej av min läkare annika nyström fått något som helst svar på mitt brev till henne - som jag den 1 maj år 2014 stoppade in i brev/meddelande-inkastet på vårdcentralen stabbegatan 2b - ingen reaktion öht! - jag känner mig totalt ignorerad! - nonchalerad! - that's a Fact!
immer noch - heute noch - är jag vid liv... en nåd - varje dag är en nåd... så upplever jag det... - men ovissheten om min 'framtid' är stor... jag vet varje dag ingenting om morrondagen... utsatt känner jag mig... förschööker behålla min själlvrespekt... förschööker inntala mig att jag haar ett männnischovärde - at least of some kind...
'fortfarande' i st f 'fortfarandde'...
'ifråån' - närmare exakt 'häärifråån' - var ett ord hon den 25-åriga lovisa fr hemtjänsten använde sig av när hon var på hemtjänstbesök hos mig onsdagen den 17 september i år... eftersom det sammanhanget hon använde sig av det ordet i var mycket - sort of - knepigt - och skulle kunna tolkas på mer än ett sätt... så kunde jag ej släppa tanken på det - hela tiden - efter det att hon lämnat mig - onsdagen den 17 september - efter exakt 30 minuters besök - tänkte jag på det ordet: 'häärifråån!' - och vad hon - egentligen! - menade! - - - till slut kom jag på att jag kunde ringa 'hemtjänst-
telefonnumret - och kanske - eftersom det var just då söndag - den 21 september 2014 - lämna ett sorts meddelande från min sida - hur jag upplevde det hela...
jag gjorde så - söndagen den 21 september år 2014 - dvs i år - och hon som svarade - presenterade sig som 'carina' - alltså samma hemtjänstperson som svarade enligt min kommentar här ovan klockan 13:02 och klockan 13:13 den 25 mars 2014...
eftersom 25-åriga 'lovisa' ej ringde mig onsdagen den 24 september år 2014 - dvs för tre dar sen - som hon - då hon lämnade mig klockan 14:30 onsdagen den 17 september år 2014 - hade sagt att hon skulle göra - så tolkade jag det som så att hon 'carina' nog hade vidarebefordrat till 'lovisa' det meddelande jag framfört till henne på söndagen den 21 september år 2014... - allt är - i högsta grad - ovisst för mig - jag lever i spänning vad - sort of - 'överordnade' - 'myndighetspersoner' ska besluta i 'ärendet' mig... - den som lever får se... - jag kommer att strida in i det sista för att - sort of - få en chans att bevara min värdighet som männischa...
den iranska tjejen 'neshat' som var 'föregångare' till den nuvarande 'irene' här på studiegångens expedition sa för drygt två år sen - sommaren år 2012 - till mig: 'du har skinn på näsan!' - jag sa - strax därefter - till biståndshandläggaren ann-marie berg - en kollega till den biståndshandläggaren som det från början var tänkt att jag skulle ha - annika attnäs - att jag ej tyckte att det var - sort of - en korrekt beskrivning av mig som person - jag har hela mitt liv känt mig - sort of - 'överkörd' - och har - faktiskt - aldrig i hela mitt liv haft 'skinn på näsan'... att jag nu - äntligen - våågar säga ifrån och ej längre vill 'bli överkörd' - så tycker jag att jag må kunna förunnas - med ålderns rätt - den ynnesten - så sa jag till ann-marie berg - som jag f ö fick ett gott intryck av...
jag har nu några dygn - sen lördagen den 3 oktober 2014 - varit på östra sjukhuset... orsak: 'inflammation i bukspottkörteln'... - jag skall oxå om ett par veckor dit igen för att bli magnetröntgad... - min gallblåsa blev redan år 1976 bortopererad... - men gallstenar finns - och kan ställa till problem...
jag är inte baaara ett 'ärende' - jag är även - 'tatsächlich'- något så fiint som 'gravrättsinnehavare'... und zwar av/till den grav där min förstfödde son sen den 28 december år 2006 ligger och - sort of - väntar på sin mamma - dvs jag/mej ... - min nästa bostad är: där min förstfödde son ligger och väntar på mig - i - av - vilken grav jag ej är något 'less than' - ej något mindre än innehavare av rätten... eller hur man nu på ett slags fint sätt ska försöka att ut-trycka det...
jag betalar drygt 6000 kronor varje år för ingenting - eller kanske man ska säga någonting - nämligen detta att få bo kvar och bli lämnad i fred... får jag vara i fred och rå mej själv - då så mår jag bra... jag vill ej bli nedvärderad - jag vill ha respekt... som jag sa till den senaste biståndshandläggaren och beslutsfattaren - frida hultqvist - för knappt ett år sen - vid ett telefonsamtal - så betalar jag gärna avgiften för hemtjänst varje månad enligt inbetalningskort jag varje månad får - trots att jag föredrar att ej få besök av någon hemtjänstpersonal - eftersom jag endast känner mig stressad och mår dåligt av sådant - eftersom personerna i fråga ej känner mig och vet någonting alls om bur jag som person - human being - vill bli bemött... priset är alltså drygt 6000 kronor för mig per år för att få bli lämnad i fred och bli respekterad - jag bedömer att detta är värt priset... jag är annars mycket sparsam och slösar ej med den pension jag har... men är något värt pengarna - iaf i min egen uppfattning - så... jag har ingen kontakt med någon öht i ärendet sen jag hade ett kort telefonsamtal med den unga tjejen lovisa strax efter hennes sista besök hos mig den 17 september förra året... att ha kontakt med personer jag ej känner mej förstådd av... sådan kontakt avstår jag gärna ifrån... varje dag är en Nåd - ingenting annat! - en förutsättning - ett villkor - vad jag tror mig ha förstått - för mig att få bo kvar i den lägenhet som nu i oktober varit mitt hem i ej mindre än 32 år! är alltså att jag antingen - via färdtjänst - låter mig bli transporterad till 'äldreprykiatriska mottagningen' i mölndal och skrivs in där - eller att ha hemtjänstbesök och därför betalar erforderlig taxa... jag avstår från bägge delarna - men till priset av dryga 6000 kronor om året! - allting har ett pris!
jag fick tillbaka 5000 kronor på sensommaren förra året...
Skicka en kommentar