"snedsparkar i nygammal debatt - bland det sorgligaste jag vet är döda kyrkor - så troende jag är - vämjes jag av misstänksamheten - fientligheten och ibland kanske också den rädsla och avund som leder somliga in i de mest slutna samfund - där blott en sanning kan råda - en präst sa en gång till mig att grunden möjligen måste byggas på detta fundament för att alls kunna bli vidsynt - men jag vet inte - det jag ser talar om det motsatta -
- när jag de senaste veckorna har följt meningsutbytet om den samtida poesins status som 'rasat' i dn - är det känslan av just en död kyrka jag upplevt - i själva verket är det inte ens någon ny debatt - utan samma som återkommer i regelbundna vågrörelser - och dess grundpelare är positionering -
i korta drag: göran greider anklagade vad som i brist på annat kallas språkmaterialistisk lyrik för att skrämma bort läsarna - åsa beckman höll i stort sett med - varpå anna hallberg gav svar på tal - ingrid elams inlägg var mer ett försvar för samtida prosa - diskussionen har fortsatt på diverse bloggar - där de som inte får plats i riksmedierna öser galla över etablissemanget - greiders och beckmans linje tycks här vara den mest omkramade - medan hallberg inte utan visst fog får utgöra själva sinnebilden för en poesins elit -
- död kyrka - alltså - samma högtravande åsiktsmaskineri som alldeles för ofta i dessa sammanhang - ödmjukheten får stryka på foten till förmån för snedsparkar och bristande innerlighet - de år jag haft som bisyssla att agera lektör åt ett förlag har jag många gånger jublat över bredden i den skönlitterära utgivningen - här har funnits utrymme åt centrallyrik och konkretism - experiment och traditionalism - påfallande många texter har varit välskrivna och sprungna ur passion - och till stor del tack vare de mindre förlagens framväxt och ambitioner har det mesta värt att ges ut också publicerats i bokform -
- ändå sitter så många i tomt ekande salar och nedtecknar anklagelser och otidigheter - något konstruktivt samtal - så som presenteras i bland annat en tidskrift som 'kritiker' - är det knappast tal om - utan snarast driften att sätta sitt namn på en alltmer obegriplig karta - jag kan förstå rädslan av att vara utestängd vid läsning av en del så kallad konkretism - och det medhårsstrykande mottagandet av den - på samma sätt som jag förstår viljan att bryta upp invanda språk - och föreställningsvärldar - men vart tog öppenheten och acceptansen vägen? - 'you are a little mystery to me' - sjunger nick cave - och jag önskar mig mängder av mystika erfarenheter åt flertalet - det är i stort sett bara att öppna vilken diktsamling som helst utgiven under det senaste decenniet - läsa och fånga dem" // Per Planhammar - GP Kultur - den 2 juli 2010 (dvs igår...) - (det står faktiskt 'mystika erfarenheter' - jag vet inte om det ska heta så - eller möjligen 'mystiska erfarenheter' - eller kanske det menas 'erfarenheter av mystik'- eller 'upplevelser av mystik'...)
5 kommentarer:
"snedsparkar i nygammal debatt - bland det sorgligaste jag vet är döda kyrkor - så troende jag är - vämjes jag av misstänksamheten - fientligheten och ibland kanske också den rädsla och avund som leder somliga in i de mest slutna samfund - där blott en sanning kan råda - en präst sa en gång till mig att grunden möjligen måste byggas på detta fundament för att alls kunna bli vidsynt - men jag vet inte - det jag ser talar om det motsatta -
- när jag de senaste veckorna har följt meningsutbytet om den samtida poesins status som 'rasat' i dn - är det känslan av just en död kyrka jag upplevt - i själva verket är det inte ens någon ny debatt - utan samma som återkommer i regelbundna vågrörelser - och dess grundpelare är positionering -
i korta drag: göran greider anklagade vad som i brist på annat kallas språkmaterialistisk lyrik för att skrämma bort läsarna - åsa beckman höll i stort sett med - varpå anna hallberg gav svar på tal - ingrid elams inlägg var mer ett försvar för samtida prosa - diskussionen har fortsatt på diverse bloggar - där de som inte får plats i riksmedierna öser galla över etablissemanget - greiders och beckmans linje tycks här vara den mest omkramade - medan hallberg inte utan visst fog får utgöra själva sinnebilden för en poesins elit -
- död kyrka - alltså - samma högtravande åsiktsmaskineri som alldeles för ofta i dessa sammanhang - ödmjukheten får stryka på foten till förmån för snedsparkar och bristande innerlighet - de år jag haft som bisyssla att agera lektör åt ett förlag har jag många gånger jublat över bredden i den skönlitterära utgivningen - här har funnits utrymme åt centrallyrik och konkretism - experiment och traditionalism - påfallande många texter har varit välskrivna och sprungna ur passion - och till stor del tack vare de mindre förlagens framväxt och ambitioner har det mesta värt att ges ut också publicerats i bokform -
- ändå sitter så många i tomt ekande salar och nedtecknar anklagelser och otidigheter - något konstruktivt samtal - så som presenteras i bland annat en tidskrift som 'kritiker' - är det knappast tal om - utan snarast driften att sätta sitt namn på en alltmer obegriplig karta - jag kan förstå rädslan av att vara utestängd vid läsning av en del så kallad konkretism - och det medhårsstrykande mottagandet av den - på samma sätt som jag förstår viljan att bryta upp invanda språk - och föreställningsvärldar - men vart tog öppenheten och acceptansen vägen? - 'you are a little mystery to me' - sjunger nick cave - och jag önskar mig mängder av mystika erfarenheter åt flertalet - det är i stort sett bara att öppna vilken diktsamling som helst utgiven under det senaste decenniet - läsa och fånga dem" // Per Planhammar - GP Kultur - den 2 juli 2010 (dvs igår...) - (det står faktiskt 'mystika erfarenheter' - jag vet inte om det ska heta så - eller möjligen 'mystiska erfarenheter' - eller kanske det menas 'erfarenheter av mystik'- eller 'upplevelser av mystik'...)
Skicka en kommentar