"dags att erkänna krigets risker - risken för terrordåd ökar med insatsen i afghanistan - sverige är en del av krigsansträngningen under nato befäl - men varken regeringen eller oppositionen vill betona sambandet mellan kriget och terrorn -
- alla pusselbitar finns inte efter bombdåden i stockholm - varningen till nyhetsbyrån tt och säkerhetspolisen är inte analyserad i sin helhet - men den svenska styrkan i afghanistan nämns konkret - det har också skett tidigare i olika sammanhang -
- ingen av de för den svenska insatsen ansvariga politikerna har dock varit intresserade av att öppet resonera om vilka risker som afghanistankriget innebär på hemmaplan -
- att väga för- och nackdelar och sätta dem i relation till svenska säkerhetsbedömningar är inte feghet eller undfallenhet - det är istället varje regerings - och ansvarig oppositions - plikt - att klart och tydligt kommunicera bedömningarna till svenska folket är en del av den demokratiska processen -
- men det är inte detta som bekymrat dem som kraftfullt drivit frågan om en ökad svensk insats i afghanistan - i stället har regeringen och den socialdemokratiska oppositionen enats om vikten av att fortsätta sända trupp med hänvisning till att afghanska småflickors rätt att gå i skolan endast kan värnas med truppnärvaro -
- glidningen från hjälp till usa i kriget mot terrorismen till uppställning för flickorna är en häpnadsväckande kullerbytta - men den har knappast noterats i afghanistan - där är alla soldater förknippade med krig och hjälparbetarna från bland annat svenska afghanistankommittén förbundna med civilt bistånd -
- det finns anledning att ta ett steg tillbaka och se hur allt började - terrordåden den 11 september 2001 gav usa rätt till vedergällning - det var ett enkelt beslut för fn att fatta - usama bin ladin fanns i afghanistan och talibanregimen vägrade att utvisa honom - kriget var ett faktum - men fn var varken då eller nu huvudman i krigsinsatsen -
- det är usa som leder och som fått andra nationer inom försvarsalliansen nato att ställa upp - för att visa sympati med usa sände sverige en liten styrka - det är den styrkan som förstärks och som står under natokommando trots att sverige inte är medlem - fn har försäkrat att usa fortfarande har rätt att vedergälla eftersom målet att slå ut al qaida och usama bin ladin inte uppnåtts - men det vajar inte en enda fn-flagga vid förläggningarna - inget fn-emblem finns heller på den militära utrustningen -
- sverige har - utan en mer omfattande och öppen folklig debatt - ändrat försvarspolitik - svensk militär skall inte längre bara försvara svenska kobbar och skär - de yttre svenska försvarslinjerna kan vara både afghanistan och kongo -
- med den inställningen ställs den svenska säkerheten på prov - säpo höjde den 1 oktober vaksamheten utan att gå in på orsaken - det har skapat både oro och misstänksamhet - fler frågor än svar finns efter attentaten i stockholm -
justitieminister beatrice asks uttalande om att 'sverige är en del av världen' ger inte mycket vägledning - utrikesminister carl bildts ivriga twittrande om terror mitt i natten - ett halvt dygn före polisens presskonferens och statsminister fredrik reinfeldts första kommentar - bidrar till frågetecken om seriositeten i regeringens krishantering de första viktiga timmarna - det är dags att tala öppet om vad den svenska afghanistaninsatsen innebär säkerhetsmässigt - terrordåd behöver inte betyda en reträtt - men terrorn måsta vägas in i de kommande besluten" // Britt-Marie Mattsson - Göteborgs-Posten - måndagen den 13 december 2010.
11 kommentarer:
"dags att erkänna krigets risker - risken för terrordåd ökar med insatsen i afghanistan - sverige är en del av krigsansträngningen under nato befäl - men varken regeringen eller oppositionen vill betona sambandet mellan kriget och terrorn -
- alla pusselbitar finns inte efter bombdåden i stockholm - varningen till nyhetsbyrån tt och säkerhetspolisen är inte analyserad i sin helhet - men den svenska styrkan i afghanistan nämns konkret - det har också skett tidigare i olika sammanhang -
- ingen av de för den svenska insatsen ansvariga politikerna har dock varit intresserade av att öppet resonera om vilka risker som afghanistankriget innebär på hemmaplan -
- att väga för- och nackdelar och sätta dem i relation till svenska säkerhetsbedömningar är inte feghet eller undfallenhet - det är istället varje regerings - och ansvarig oppositions - plikt - att klart och tydligt kommunicera bedömningarna till svenska folket är en del av den demokratiska processen -
- men det är inte detta som bekymrat dem som kraftfullt drivit frågan om en ökad svensk insats i afghanistan - i stället har regeringen och den socialdemokratiska oppositionen enats om vikten av att fortsätta sända trupp med hänvisning till att afghanska småflickors rätt att gå i skolan endast kan värnas med truppnärvaro -
- glidningen från hjälp till usa i kriget mot terrorismen till uppställning för flickorna är en häpnadsväckande kullerbytta - men den har knappast noterats i afghanistan - där är alla soldater förknippade med krig och hjälparbetarna från bland annat svenska afghanistankommittén förbundna med civilt bistånd -
- det finns anledning att ta ett steg tillbaka och se hur allt började - terrordåden den 11 september 2001 gav usa rätt till vedergällning - det var ett enkelt beslut för fn att fatta - usama bin ladin fanns i afghanistan och talibanregimen vägrade att utvisa honom - kriget var ett faktum - men fn var varken då eller nu huvudman i krigsinsatsen -
- det är usa som leder och som fått andra nationer inom försvarsalliansen nato att ställa upp - för att visa sympati med usa sände sverige en liten styrka - det är den styrkan som förstärks och som står under natokommando trots att sverige inte är medlem - fn har försäkrat att usa fortfarande har rätt att vedergälla eftersom målet att slå ut al qaida och usama bin ladin inte uppnåtts - men det vajar inte en enda fn-flagga vid förläggningarna - inget fn-emblem finns heller på den militära utrustningen -
- sverige har - utan en mer omfattande och öppen folklig debatt - ändrat försvarspolitik - svensk militär skall inte längre bara försvara svenska kobbar och skär - de yttre svenska försvarslinjerna kan vara både afghanistan och kongo -
- med den inställningen ställs den svenska säkerheten på prov - säpo höjde den 1 oktober vaksamheten utan att gå in på orsaken - det har skapat både oro och misstänksamhet - fler frågor än svar finns efter attentaten i stockholm -
justitieminister beatrice asks uttalande om att 'sverige är en del av världen' ger inte mycket vägledning - utrikesminister carl bildts ivriga twittrande om terror mitt i natten - ett halvt dygn före polisens presskonferens och statsminister fredrik reinfeldts första kommentar - bidrar till frågetecken om seriositeten i regeringens krishantering de första viktiga timmarna - det är dags att tala öppet om vad den svenska afghanistaninsatsen innebär säkerhetsmässigt - terrordåd behöver inte betyda en reträtt - men terrorn måsta vägas in i de kommande besluten" // Britt-Marie Mattsson - Göteborgs-Posten - måndagen den 13 december 2010.
Skicka en kommentar