lördag 15 augusti 2015

en stolthet...

Upplagd av kl.

5 kommentarer:

Marianne Johansson sa...

jag är - faktiskt - gunnar wennerström - dåvarande verkställande direktör för h a n d i c bolagen - ett stort tack skyldig! - varför? - jo för att han utfördade detta betyg in bezug auf mich - und zwar den 17 oktober år 1976:

15 augusti 2015 kl. 07:43
Marianne Johansson sa...

"B E T Y G: fröken marianne johansson - fdd 1942-11-17 - har sedan 1974-06-01 varit anställd som sekreterare vid vår industriavdelning - fröken johanssons arbetsuppgifter har i huvudsak bestått i att sköta korrespondens med våra olika utländska huvudmän på såväl engelska som tyska - korrespondensen har skett både per brev samt - till mycket stor del - via telex - fröken johansson har dessutom haft direktkontakt med våra kunder angående leveranssituationen - vi vill särskilt framhålla fröken johanssons goda språkkunskaper - speciellt i tyska - vilket hon behärskar perfekt - samt hennes förmåga att organisera sitt arbete på ett rationellt sätt - fröken johansson har skött sina arbetsuppgifter med noggrannhet och är lätt att samarbeta med - hon är dessutom ärlig och pålitlig - varför vi kan lämna de bästa rekommendationer då hon idag lämnar sin anställning på egen begäran / göteborg den 17 oktober 1975 / h a n d i c bolagen / gunnar wennerström VD" (Korrektur: i min kommentar här ovan blev det av misstag skrivet 1976 - det skulle ha varit år 1975!)

15 augusti 2015 kl. 07:51
Marianne Johansson sa...

'född' i st f 'fdd'...

15 augusti 2015 kl. 07:52
Marianne Johansson sa...

ordet 'begäran' får mig att associera till det brev jag fick från mölndals sjukhus för några månader sen: 'vi har tagit emot vårdnadsbegäran (remiss) från scanloc ögon'... jag tyckte då jag fick detta brev -jag tror det var i maj i år - alltså efter besöket hos scanloc ögon den 20 april 2015 - att denna formulering var konstig - eller vilket ord att hitta som beskriver hur jag upplevde detta brev - meddelande - såsom bekräftat mottagande av 'vårdnadsbegäran' från scanloc ögon... det har konstaterats att jag är bliven helt blind på mitt vänstra öga... men - gott sei dank - har jag - immer noch - skaplig syn via mitt högra öga - så det är ingen panik... jag har alltså ej blivit bemött med den respekt jag själv tyckte - och tycker - att jag borde ha blivit bemött med... inte ens ett besked från mölndals sjukhus - om huruvida jag blivit ställd i en - antagligen oerhört lång - kö - och när - eventuellt - jag kunde få närmare besked om när på ett ungefär jag kanske kunde påräkna att bli närmare unersökt vad gäller min syn ... men 'på gravens rand' vad spelar det för roll? ejänntligen? - ingen roll alls! så länge jag har synen kvar med/via högra ögat så klagar jag ej...

15 augusti 2015 kl. 08:03
Marianne Johansson sa...

'undersökt' i st f 'unersökt'...

15 augusti 2015 kl. 08:05

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)