fredag 23 juli 2010

poesi av vad...

Upplagd av kl.

3 kommentarer:

Marianne Johansson sa...

"jag vill göra poesi av det fula" - "smutsigt - äckligt - konsumtionskritiskt - rodrigo garcias 'slakteriteater' vill ta sig ut ur facket han satts i - fast naket - äckligt och fullt av djur är det forfarande - han är det stora namnet på perfect performance-festivalen - det verk som prisbelönte och kontroversielle rodrigo garcia haft mest problem med är egentligen en struntsak - förklarar han ur djupet av en fåtölj i hotellobbyn: en man ensam på scen - sitter och röker - en levande hummer - sedan dödar han djuret - tillreder det och äter upp det - det är allt - fast innan mannen gör allt det där har han satt fast en mikrofon på hummern - det som händer i djurets inre når fram till publiken - det bultande hjärtat - vi hanterar och tillreder hummern som vi lärt oss på restaurang - och hummern far inte mer illa än så - men det är den performance som gett mig mest problem - verket har förbjudits i barcelona - madrid - i italien - de säger att det är tortyr och jag vet inte vad - det är klart att det är väl ångestskapande för hummern att vara utanför vattnet - men det är ju så man gör med dem - man tar med dem levande hem och tillagar dem - säger rodrigo garcia -

23 juli 2010 kl. 16:27
Marianne Johansson sa...

- de starka bilderna ställde sig som så ofta för rodrigo garcia i vägen för det som han ville diskutera - tortyr - för det första - och att vi faktisk dödar djur för att äta dem - hela livet gick ut på det tidigare - men nu går man till frysdisken - allt är redan dött - och folk i europa har tillägnat sig en falsk känslighet som står i vägen för viktiga frågor - menar rodrigo garcia - till stockholm har han kommit för att delta i teaterfestivalen perfect performance - pjäsen han spelar här ('aproximanción a la idea de desconfianza' - ungefär 'att närma sig misstron') är extrem på ett annat sätt - förklarar han - det är helt tyst - tre skådespelare - några hönor - en sköldpadda med en videokamera - jag gillar att visa andra synvinklar på verkligheten - och många tycker inte att der är dekorativt - jag har alltid nakenhet - smuts - jag tycker om att göra poesi av det fula - smutsen blir ett poetiskt element - i det här verket har vi scengolvet fullt med mjölk - vatten - jord - lera - beroende på hur man lyser upp det och behandlar det kan det innehålla en sorts skönhet - även om det inte är det som folk normalt tycker är vackert - säger han -

23 juli 2010 kl. 16:36
Marianne Johansson sa...

- i pjäsen - som han beskriver som nästan religiös - återvänder rodrigo garcia till ordet - han projicerar sina texter på väggen under den tysta föreställningen - det var där allt började - med texterna - för över tjugo år sedan i argentina - innan han började intressera sig för det fysiska - till slut handlar mina dramer om mänskliga relationer - svårigheten att älska - att vidröra varandra - att vara tillsammans - att leva tillsammans - det är det som verket handlar om - säger han - han har bott halva livet i argentina - andra halvan i spanien - och en del av raseriet och energin i hans verk har sitt ursprung i flytten från 'tredje världen till första världen' - att ett liv kan vara så mycket mindre värt i argentina - jag vet vad det är att bo i marginaliserade kvarter - att inte ha att äta och att leva med dem som inte har att äta - där någon kan skjuta dig bara för att stjäla dina skor - och det här personliga bytet av verklighet reflekteras i mina verk som en sorts våld - på vägen har rodrigo garcia börjat tvivla på teatern - säger han - vad ska jag tala om för folk om deras verklighet? - det vet de bäst själva - det är också samma sorts människor som går på pjäserna - oavsett vilket land jag är i - det är aldrig hotellreceptionisten - taxiföraren eller muraren - de kommer på pjäsen och sedan går de på restaurang - eller på mcdonald's - nu är han inne i ett nytt skede - säger han - det handlar mer om att ge människor en stund av poesi i allt det tråkiga och platta - det är fint att i teatern uppleva stunder som får dig att fundera över varför du inte tillåter dig mer - vågar mer - för alla tror att de är så fria - inte särskilt - tycker jag" // Juan Flores - DN - fredagen den 23 oktober år 2009.

23 juli 2010 kl. 16:50

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)