fredag 24 december 2010

4 years gone...

9 kommentarer:

Marianne Johansson sa...

4 years gone - what is left but reminders... vem vet - kan förstå - vad jag syftar på - inte många - men iaf några få - några få som känner mig och som kände mig då - en ledtråd för någon som ev läser detta och som inte kände mej då och ej heller nu - det hela rör min förstfödde son - han som var i livet en gång - först i livet i mej - alltså livmodern - och sedan ute i det liv som inte alltid var så lätt - speciellt inte andra hälften av hans liv som bestod av 27 år och 10 månader - plus de dryga 9 månaderna i mitt liv - dvs min livmoder - han ville liksom aldrig ut ur min livmoder - dom där i mölndal på bb där - fick sätta igång hela värkprocessen med dropp - han sa oxå på donsö när han var mycket liten och jag fortfarande bodde där med hans far - "mamma! jag vill helst vara med dej!" - det var när pappan frågade honom och hans lillebror om någon av de små sönerna ville följa med honom 'på jobb' - lillebrodern följde gärna med - men manden - mandus - sa att han helst ville vara med mej - det dröjde oxå länge innan han ville släppa taget om mitt lillfinger - in i det sista höll han mej i lillfingret - som en sista liten trygghet - innan han vågade - ville - gå själv - andra barn börjar gå själva - självständigt redan innan de fyllt 1 år - så var det inte med manden - han höll i mitt lillfinger ganska länge kommer jag ihåg - innan han äntligen släppte taget och vågade - ville gå - själv - något senare än genomsnittet var det - men annars var han inte speciellt sen av sig - han hade viss talang/begåvning att förstå - se igenom saker och ting - t ex sa han en gång på köksgolvet på donsö där han satt och lekte och jag var mammaledig - "'mamma! - det är mycket som är tvärtom!'" - när han som strax fyllande 13 år flyttade till mej och började i närmsta skola - kålltorpsskolan - sa han oxå efter en tids vistelse där - "mamma! - jag kan 'se igenom dom'" - han syftade på allt 'klientel' som fanns där på den skolan - fadern - alltså den mannen som jag hade honom och hans lillebror tillsammans med - uttryckte det som att det var 'eliten' på den skolan - kålltorpsskolan - det intrycket hade han fått - ja det finns mycket att säga - ord räcker ibland inte till - det var bara det jag ville ha sagt... (ps: en förklaring: ordet 'klientel' är ett ord med vanvördigt innehåll som jag just i stunden kom på - kanske inte det mest adekvata sett ur andra personers synviklar - men just i stunden - nu - kändes det som att jag ville använda just det ordet - kanske ett 'tvärtom-ord' till 'elit' - vad kan inte ord uttrycka - på det ena eller andra sättet - vill man uttrycka besvikelse - frustration - över något - ja vilka ord ska man ta till - vad har man ett behov att ge uttryck för - anything and everything - but : tody everything är för sent - too late - för sent ska syndaren vakna - är visst ett gammalt talesätt - alltid först lång tid efteråt börjar jag fatta ett och annat - och i det läget kan man inget annat göra än beklaga - - 'jag beklagar sorgen' - kan man ibland få höra - när någon försöker ta del av ens sorg - sådana ord känns för fattiga - arma - nästan som ett hån - kan det upplevas - har det kunnat upplevas som - men jag ska i dagsläget inte klaga - jag för min pesonliga del i min livssituation idag - trots mina ca 130 kilo - har ingen som anledning att klaga - jag som har en egen dator med egen blogg och allting - jag klagar inte - tro inte det - men jag tycker det är synd att min förstfödde son aldrig fick någon chans - ....

Marianne Johansson sa...

jag tycker naturligtvis fortfarande att det var sort of synd... (från en sak till en annan: jag väger dock numera ca 10 kilo mindre än jag gjorde då för exakt två år sedan - alltså lite drygt 120 kilo i st f drygt 130 kilo - kanske ngt att vara lite grann tacksam för...)

Marianne Johansson sa...

nu 116 kilo...

Marianne Johansson sa...

den 24 december år 2010 så hade det alltså gått 4 år - '4 years gone' - plus exakt 24 dagar - sen - någon gång - under torsdagen den 30 november år 2010 - det mycket tragiska i badrummet i lägenheten kometgagtan 19 i bergsjön i nordöstra göteborg - sort of - 'skedde'...

Marianne Johansson sa...

numera väger jag ca 108 kilo...

Marianne Johansson sa...

'kometgatan' i st f 'kometgagtan'...

Marianne Johansson sa...

corrrection: 'någon gång - under torsdagen den 30 november år 2006 - det mycket tragiska...' o st f 'någon gång - under tiorsdagen den 30 november år 2010 - det mycket tragiska...'

Marianne Johansson sa...

8 years gone by... 8 år och 24 dagar... och om fyra dagar - den 28 december - exakt 8 år sen 'begravningshögtiden' - vid vilket tillfälle jag - modern - ej närvor!!! (det var av eget fritt val som jag avstod att närvara!)

Marianne Johansson sa...

'i st f' i st f 'o st f'...