torsdag 30 december 2010

ingegerd sätter tankar på pränt...

Upplagd av kl.

15 kommentarer:

Marianne Johansson sa...

... och numera har hon fått fart på skrivandet - ingegerd nilsson i skara älskar att skriva - nu har hon givit ut en liten diktsamling - egentligen borde man alltid ha papper och penna med sig - menar ingegerd -

30 december 2010 kl. 21:27
Marianne Johansson sa...

- det finns spår av den göteborgska dialekten kvar efter nära 50 år - ingegerd nilsson kom till skara 1955 i samband med att maken ingvar fick jobb i staden - och hon var inte förtjust -

30 december 2010 kl. 21:31
Marianne Johansson sa...

- jag grät ofta om nätterna inför flytten - jag ville absolut inte lämna göteborg - hjärtat sade nej - men förnuftet sade ja eftersom det var ett bra jobb ingvar skulle få -

30 december 2010 kl. 21:33
Marianne Johansson sa...

- makarna kallade länge göteborg för 'henma' - samtidigt som de upptäckte att skara och dess omgivningar faktiskt hade väldigt mycket att erbjuda - i dag är skara utan tvekan 'hemma' för ingegerd -

30 december 2010 kl. 21:35
Marianne Johansson sa...

- redan som ung fann hon glädje i diktandet - ingegerd skriver om det hon ser och iakttar - ibland med ett stänk av vemod men oftast med stora portioner av glädje - 'livet är ju så underbart! - även när det är tungt finns det alltid hopp och glädje som väntar - säger ingegerd med entusiasm i rösten - hon har annars upplevt sorg - så stor att hon omöjligt hade kunnat föreställa sig den - maken ingvar var bara lite drygt 60 när han hastigt gick bort 1986 -

30 december 2010 kl. 21:43
Marianne Johansson sa...

- ingvar var platschef för svalöv i skara och frisk som en nötkärna - men ingegerd var orolig över hans höga arbetstempo - 'jag märkte ju att han hade för mycket omkring sig - jag önskar att han hade hört på mig när jag varnade honom - i stället fick han en hjärtinfarkt - en och en halv timme senare var han död' - berättar ingegerd -

30 december 2010 kl. 21:46
Marianne Johansson sa...

- livet gick vidare - ingegerd kände värmen från människorna omkring henne och klarade det mesta tills hon ett år senare plötsligt förstod att ingvar aldrig mer skulle komma in i deras lägenhet - 'jag förstår att många äldre helt enkelt inte orkar med en sådan förlust - jag var ju ändå relativt ung när det hände - men det tog fyra år för mig att komma tillbaka' -

30 december 2010 kl. 21:49
Marianne Johansson sa...

- under en bilresa med dottern anita en majdag kände ingegerd plötsligt innerlig glädje över det vackra omkring henne - våren - grönskan - allt - hon och anita sjöng högt för varann - det enda som oroade ingegerd var att lättnaden i hennes bröst skulle vara borta nästa dag - men den fanns kvar då också - 'sedan har jag aldrig återvänt till mörkret - alla människor måste gå igenom sorg - och det värsta en människa kan bli är bitter' - menar hon -

30 december 2010 kl. 21:53
Marianne Johansson sa...

- tron har varit henne till stor hjälp - ingegerd tillhör numera svenska kyrkan men var med i frälsningsarmén så länge kåren fanns kvar i skara - 'i 30 år höll jag på med ungdomsarbete - och det var så roligt! - särskilt när någon i vuxen ålder berättar för mig hur mycket den där tiden betydde för dem - då känns det riktigt gott inombords' - säger ingegerd -

30 december 2010 kl. 21:57
Marianne Johansson sa...

- frälsningsarmén tvingades så småningom lägga ned skarakåren - ingegerd konstaterar att armén antagligen har blivit otidsenlig - nu jobbar hon vidare med allehanda uppdrag inom kyrkan - bland annat med sång - och det betyder mycket för henne - 'jag är ute och sjunger hos gamla och sjuka - och nyligen var jag hos dhr i lidköping - det är tron som bär - och jag vill gärna hjälpa andra till tro' -

30 december 2010 kl. 22:02
Marianne Johansson sa...

- när barnen växte upp blev det inte mycket författat - ingegerd hade nog lusten men knappast tiden - numera har hon emellertid fått fart på skrivandet - för ett par år sedan gav hon ut en liten diktsamling - och nu finns nummer två i bokhandeln - 'det mesta är sådant jag har skrivit de senaste åren - naturen är viktig för mig - ibland handlar det om allt det fina jag kan se från fönstret - så har jag skrivit en dikt om hur det gick till på en auktion - när en god vän hade dött - när människor gick där och plockade i allt hennes privata rusade jag ut i bilen och storgrät!' -

30 december 2010 kl. 22:07
Marianne Johansson sa...

- men för det mesta finns tron och glädjen där i dikten - och det passar bra för en människa som ingegerd - hon grämer sig bara en smula över dikterna som aldrig blev skrivna - 'man skulle alltid ha papper och penna med sig! - om känslan får vänta försvinner den - ändå är det ju bara en bråkdel av allt jag har gjort som fått plats i samlingen..." // NLT = Nya Lidköpings Tidningen - datum har jag ej noterat på detta tidn utklipp - antagligen från år 2004 - eller nåt sånt...

30 december 2010 kl. 22:12
Marianne Johansson sa...

"någon!" - av ingegerd nilsson: "någon det finns som tar hand om dig - någon det finns som omsluter dig - någon vandrar var dag vid din sida - och råder ändå bortom rymder vida - någon har omsorg om oss alla - någon vill till sitt himmelska rike kalla - någon för säkert över den bro som byggdes en gång genom barnatro - någon det finns som älskar oss här - trots våra svagheter som vi bär - någon ger hopp och glädjebud - någon - någon? - det är kärlekens gud!"

30 december 2010 kl. 22:16
Marianne Johansson sa...

"ingegerd nilsson - aktuell med diktsamlingen 'tankar i diktform - bor i lägenhet på spejaregatan i skara - familj döttrarna lena - göteborg - och anita - lidköping - barnbarn - jobb numera pensionär - har tidigare arbetat i storms blomsterhandel och i ett urmakeri i skara - intressen sången - kyrkligt arbete" // NLT (datum obekant)

30 december 2010 kl. 22:20
Marianne Johansson sa...

'hemma' i st f 'henma'...

2 november 2016 kl. 15:29

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)