fredag 10 december 2010

snö - ett täcke...

Upplagd av kl.

2 kommentarer:

Marianne Johansson sa...

ett vitt snötäcke - alla gravar ser lika fina ut med ett vitt snötäcke - tack vita snötäcke! - ingen finare! - ingen fulare! - detta vita snötäcke: - ingen mindre välvårdad - ingen heller mer så - vårdad alltså - alla har samma vita täcke av snö - det fina vita snötäcket - samma för alla - alla därunder liggandes - dvs där under i jorden liggandes sen mer eller mindre lång tid - ett vitt täcke - ett täcke av snö - kan ibland upplevas som en sorts välsignelse - ett nådefullt vitt snötäcke - rent - utan skuld - so to speak - fullt av nåd - so to speak - en tid helt vitt och utan all skuld och utan all smuts - en tid - allt har sin tid - finns tidlöshet - vad är tidlöshet - livet ovan jord har en tid - är en tid - en viss tid - mer eller mindre lång - i min förstfödde sons fall blev tiden ovan jord inte så speciellt lång 27 år och 10 månader - men å andra sidan det finns barn som inte ens haft såpass med tid som han hade - hans tid var kanske av någon mer eller mindre o-utgrundlig anledning - tillräckligt lång - vad vet man - kommer min tid att bli tillräckligt lång för mig att ha kunnat säga - liksom få ur mej allt som jag som det verkar har ett behov av att få ur mej - jag som inte är någon författare - ej heller poet - även om jag ju egentligen innerst inne har och har haft så hela mitt liv en sådan önskan - önskan kan man alltid ha - o-uppfyllda drömmar - vad nu det är - det kan man ju alltid ha - så länge man nu är ovan jord - liksom levande - tids nog ligger man där nere - nergrävd - och blir till sist bara benknotor - ett öde som många - verkligen många går till mötes - om ej efterlevande låtit kremera - bränna upp - kvarvarande rest av det som var en människa - min son hade visst sagt någon gång att han inte ville kremeras - det blev han ej heller - hur jag vill ha det - ja inte vill jag bli uppbränd - det som är en rest av mig - hellre då förmultnas i grav - och bli med tiden några benknotor - men än så länge har jag fingrar som liksom dansar på tangenterna här under datorskärmen och jag kan uttrycka mej - få ur mej vad jag liksom har behov att få ur mej - varför ska jag då/nu klaga? - jag klagar ej - ej i detta avseende - som som det verkar ju är det viktigaste - att få ha sin talan - har jag i tillräckligt stor utsträckning haft någon talan - om jag ej hade arbetat - som jag gjort i 37 år - hade jag då kanske i stället haft en möjlighet att ha en talan - som en fri akademiker? - vad vet man? - jag har aldrig varit en fri akademiker - ingen akademiker öht - men om jag hade haft en sådan möjlighet - då hade jag kanske sluppit det som noam chomsky kallar 'wage slavery' - vad vet man - men vissa människor har ingen annan möjlighet än 'wage slavery' - tror sej inte - och har heller inte - av olika anledningar - några möjligheter - det är synd om människor som inte har - ej heller har haft några möjligheter - min/vår nu döde son hade inga möjligheter - därför ligger han nu sen fyra år i en grav och ruttnar - ska jag som hans mor glädja mig åt detta? - wohl kaum!

10 december 2010 kl. 11:08
Marianne Johansson sa...

kan man månne kalla detta ovanstående för 'medvetandeströmframställning'? - jag vet ej...

22 mars 2014 kl. 15:42

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)