den bostad - som innehas av min förstfödde son - nämligen sen den 28 december år 2006 - kommer högst wahrscheinlich även att innehas av mig - ett samboförhållande mellan mor och son...('bostad' i detta fallet = en gammal begagnad grav på östra begravningsplatsen i stadsdelen örgryte-härlanda - i närheten av hpl stockholmsgatan...
den bostad som jag fortfarande - och sen början av oktober år 1983 - hyr... den bostaden var för denne min förstfödde son och mig gemensam från januari år 1992 till påskhelgen år 2006 - då han flyttade till kometgatan 19 i bergsjön - till egen lägenhet - där han - av polisen - i sin egen lägenhet - på badrumsgolvet - den 30 november år 2006 - påträffades död - liggande framstupa i sitt eget blod - blodbad! ... är 'tragiskt' ordet? - eller vad - vilket - är ordet?- das - sort of - zutreffende wort...
vilket 'bemötande' får man i graven? - är 'bemötande' något som är aktuellt i graven? - man kan undra om så är fallet - det kanske är mycket som man - sort of - slipper i graven...(att slippa leva till exempel...)
en del får vård - andra får ingen som helst vård - vad nu det är f'nåt - det som kallas 'vård'... många får aldrig ngt som ibland kallas vård - ibland finns oxå ngt som kallas 'vård och omsorg' - jag har ej haft något sådant sen min mor dog - det skedde i början av mars år 1975... jag försöker beklaga mig nu - vid gravens rand - försöka kan man ju alltid på sin egen blogg - så länge man nu har en sådan att uttrycka sig på...(men det finns ju sådant som heter fotboll! - vad vore livet utan något sådant?)
george w bush - f d presidenten i amerikat - har nog - åtminstone enligt honom själv - uträttat något av vikt - betydelse - i livet... själv tolkar jag det han har uträttat i livet - inte som något direkt positivt - utan snarare motsatsen...
att bli bemött - att ses - om med hatiska ögon - eller med vänliga - accepterande - ögon... - hur ska man tolka folk - varelser - som möter en med hatiska ögon - som inte gör den minsta antydan till att medmänskligt ens göra den minsta lilla nick - om ett hej inte anses vara på plats... - det finns varelser som ej - trots mångårigt grannskapsboende - ens ser mig - som inte vill se mig - och om så sker - så är det med hat i blicken - stirrande hat i blicken - hatet lyser ur ögonen - om ej total nonchalans och undvikande att se mig öht... nog påverkas man på ett negativt sätt av sådant - jag gör det - jag mår illa...
det jag skrev klockan 07:14 för i dag exakt 2 år sedan... beträffande noam chomsky..... det finns ingen som helst likhet mellan denne noam chomsky och lilla 'moi'.... olikhet är det som gäller - men trots det kan jag väl ej påstå något annat än att jag - sort of - högaktar denna perschoon - det torde kunna ha framgått av allt jag - sort of - tagit del av - av hans ....
jag har blivit föreslagen - t o m blivit remitterad - att bli förpassad till det som kallas 'äldrepsykiatrin' - und zwar nicht in göteborg - sondern i mölndal - hittills har jag vägrat detta... lite stolthet har man väl trots allt innerst inne... hur länge jag har chans - förmåga - att 'beharrra' i denna min stolthet - i denna min - sort of - självrespekt... hur ska jag kunna veeta? - een daag i taaget... - time will tell... det finns visst - vilket jag nyss konstaterat - inget svenskt ord som heter 'beharra' - jag är väl helt enkelt 'tyskinfluerad' - på tyska finns ett ord som heeter 'beharrren'... - nicht nur einmal - zweimal! - har jag blivit remitterad diit - första gången var i höstas - alltså förra året - andra gången var i våras... - den 8 maj skulle jag ha infunnit mig där hos 'äldrepsyskiatrin' i mölndal - vilket jag sade nej tack till... - hur länge kan jag framhärda i denna min envishet? - den frågan är ännu ej besvarad...
att som 71-årig bloggare - bloggerschka - med hela världen som sitt universitet - behöva bli behandlad - bemött - som om man vore en förschtåndshandikappad... ja - som 'äldre' är det ej alltid så lätt att få den respekt som man själv anser sig kunna 'förtjäna'... många äldre har det - vad jaag tror mig kunna förschtåå - ej så speciellt lätt ... orschakerna till det dåliga måendet kan vara många... man blir sådan som man blir behandlad? - eller?
13 kommentarer:
den bostad - som innehas av min förstfödde son - nämligen sen den 28 december år 2006 - kommer högst wahrscheinlich även att innehas av mig - ett samboförhållande mellan mor och son...('bostad' i detta fallet = en gammal begagnad grav på östra begravningsplatsen i stadsdelen örgryte-härlanda - i närheten av hpl stockholmsgatan...
den bostad som jag fortfarande - och sen början av oktober år 1983 - hyr... den bostaden var för denne min förstfödde son och mig gemensam från januari år 1992 till påskhelgen år 2006 - då han flyttade till kometgatan 19 i bergsjön - till egen lägenhet - där han - av polisen - i sin egen lägenhet - på badrumsgolvet - den 30 november år 2006 - påträffades död - liggande framstupa i sitt eget blod - blodbad! ... är 'tragiskt' ordet? - eller vad - vilket - är ordet?- das - sort of - zutreffende wort...
vilket 'bemötande' får man i graven? - är 'bemötande' något som är aktuellt i graven? - man kan undra om så är fallet - det kanske är mycket som man - sort of - slipper i graven...(att slippa leva till exempel...)
ensam - att vara ensam - totalt ensam - och utan hjälp - vad är det?
många är ensamma och utan hjälp - jag är ej ensam i detta 'sakförhållande'...
en del får vård - andra får ingen som helst vård - vad nu det är f'nåt - det som kallas 'vård'... många får aldrig ngt som ibland kallas vård - ibland finns oxå ngt som kallas 'vård och omsorg' - jag har ej haft något sådant sen min mor dog - det skedde i början av mars år 1975... jag försöker beklaga mig nu - vid gravens rand - försöka kan man ju alltid på sin egen blogg - så länge man nu har en sådan att uttrycka sig på...(men det finns ju sådant som heter fotboll! - vad vore livet utan något sådant?)
har jag - i likhet med t ex noam chomsky - uträttat något av vikt i livet? - nej - det har jag definitivt inte!
george w bush - f d presidenten i amerikat - har nog - åtminstone enligt honom själv - uträttat något av vikt - betydelse - i livet... själv tolkar jag det han har uträttat i livet - inte som något direkt positivt - utan snarare motsatsen...
att bli bemött - att ses - om med hatiska ögon - eller med vänliga - accepterande - ögon... - hur ska man tolka folk - varelser - som möter en med hatiska ögon - som inte gör den minsta antydan till att medmänskligt ens göra den minsta lilla nick - om ett hej inte anses vara på plats... - det finns varelser som ej - trots mångårigt grannskapsboende - ens ser mig - som inte vill se mig - och om så sker - så är det med hat i blicken - stirrande hat i blicken - hatet lyser ur ögonen - om ej total nonchalans och undvikande att se mig öht... nog påverkas man på ett negativt sätt av sådant - jag gör det - jag mår illa...
kan man - äntligen - bli - sort of - accepterad i graven...(?)
det jag skrev klockan 07:14 för i dag exakt 2 år sedan... beträffande noam chomsky..... det finns ingen som helst likhet mellan denne noam chomsky och lilla 'moi'.... olikhet är det som gäller - men trots det kan jag väl ej påstå något annat än att jag - sort of - högaktar denna perschoon - det torde kunna ha framgått av allt jag - sort of - tagit del av - av hans ....
jag har blivit föreslagen - t o m blivit remitterad - att bli förpassad till det som kallas 'äldrepsykiatrin' - und zwar nicht in göteborg - sondern i mölndal - hittills har jag vägrat detta... lite stolthet har man väl trots allt innerst inne... hur länge jag har chans - förmåga - att 'beharrra' i denna min stolthet - i denna min - sort of - självrespekt... hur ska jag kunna veeta? - een daag i taaget... - time will tell... det finns visst - vilket jag nyss konstaterat - inget svenskt ord som heter 'beharra' - jag är väl helt enkelt 'tyskinfluerad' - på tyska finns ett ord som heeter 'beharrren'... - nicht nur einmal - zweimal! - har jag blivit remitterad diit - första gången var i höstas - alltså förra året - andra gången var i våras... - den 8 maj skulle jag ha infunnit mig där hos 'äldrepsyskiatrin' i mölndal - vilket jag sade nej tack till... - hur länge kan jag framhärda i denna min envishet? - den frågan är ännu ej besvarad...
att som 71-årig bloggare - bloggerschka - med hela världen som sitt universitet - behöva bli behandlad - bemött - som om man vore en förschtåndshandikappad... ja - som 'äldre' är det ej alltid så lätt att få den respekt som man själv anser sig kunna 'förtjäna'... många äldre har det - vad jaag tror mig kunna förschtåå - ej så speciellt lätt ... orschakerna till det dåliga måendet kan vara många... man blir sådan som man blir behandlad? - eller?
Skicka en kommentar