söndag 15 januari 2012

[008] BACH GOES LATIN @ JAZZ BACH － EUGEN CICERO

Upplagd av kl.

7 kommentarer:

Marianne Johansson sa...

detta är 'kultur' så vill iaf jag uttrycka det...

19 januari 2012 kl. 14:38
Marianne Johansson sa...

en glädje - det finns - så som jag upplever det - en glädje i denna musik...

19 januari 2012 kl. 14:39
Marianne Johansson sa...

de japanska skrivtecknen är ju nästan konst - skulle ju kunna tolkas som konst - iaf för en sån som jag som inte förstår ett enda ord japanska eller ett enda tecken på det japanska skriftspråket - endast svensk stenografi - melins sgtenografi - förstår jag och t o m behärskar hyfsat...

19 januari 2012 kl. 15:03
Marianne Johansson sa...

'stenografi' i st 'sgtenografi'...

19 januari 2012 kl. 15:04
Marianne Johansson sa...

ja jag kan även stenografera på tyska och engelska...

19 januari 2012 kl. 15:05
Marianne Johansson sa...

ja jag fick ju faktiskt a - stort A - i stenografi när jag gick på sekr utb i upsala ht 1962 - vt 1963 och sen har jag ju i 20 år övat mig - såsom underordnad kontorsanställd... (man får väl försöka att skryta med det lilla man har att skryta med - det är nämligen inte så mycket - alas!)

19 januari 2012 kl. 15:08
Marianne Johansson sa...

att vara underordnad kontorsanställd är - var - ju inget att skryta med direkt - men det var för mig ett sätt att försörja mig... sen när jag fick sparken från ab pegol - djurgårdsgatan 9 - gbg - den 13 maj år 1985 var jag ej mer kontorsanställd - vare sig under- eller överordnad - jag var arbetslös tills jag började en 7 veckors betald spårvagnsförarutbildning i november 1986 - sen efter det att jag i november efter att i exakt 16 år på heltid med fruktansvärda arbetstider och f ö dito arbetsförhållanden - kört spårvagn sjukskrev jag mig själv och fick remiss till psykiater vilket gjorde att jag slapp att arbeta efter det att jag fyllt 60 år i november år 2002 - jag var alltså tiden från november 2002 till den 1 februari år 2004 sjukskriven och därefter till den 17 november år 2007 - 'sjukpensionär ' som det hette förr i tiden - jag hade 'sjukersättning' tror jag det hette med den nya benämningen - jag hade redan i stockholm hösten 1963 erfarit att jag egentligen har ett sinnelag - en viss känslighet - som gör att jag har vissa svårigheter - 'psychosis sensitiva' - så stod det visst i papperet att jag hade haft när jag blev utskriven ifrån sukhuset i sthlm slutet av året 1963 och - blev med/i min svågers och systers volvo hämtad och hemkörd till mamma - och pappa - i lidköping ... sthlm! - liksom innan upsala! - var föör mycket för lilla mej - med mitt psyke... nu har jag utelämnat mig själv... jag blev tvingad att betala underhåll till mina två söner som bodde kvar hos pappan på donsö - efter det att jag i oktober 1983 flyttat därifrån till sta'n - göteborg - jag kunde inte mer tänka mig att jobba på kontor - och att jag lyckades komma in vid spårvägen var endast tack vare en nödlögn - i ett formulär man skulle fylla i för att dom skulle kunna utröna om man var lämplig att bli spårvagnsförare - skrev jag ett kryss på fel ställe nämligen så skrev jag ett kryss i rutan att jag aldrig någonsin i mitt liv haft några som helst psykiska problem - vilket - med tanke på vad jag varit med om hösten 1963 i sthlm - ej var med sanningen överensstämmande...

19 januari 2012 kl. 15:40

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)