strindberg kan få en renässans - skulle det komma en ny vänstervåg lär august strindberg komma in från kylan - menar göran greider - detta är alltså dagens kolumn i tidningen metro - skriven av min favorit göran greider: "genom virvlande snö och med köldnupna kinder kom jag gående till portuppgången högt upp på drottninggatan i stockholm - strindbergsmuseet! vädret var lite omstörtande på lördagskvällen och på något sätt kändes det stilenligt - så ska det vara när man kliver in i den lägenhet på fjärde våningen där rabulisten august strindberg levde mot slutet av sitt liv - på 1800-talet var strindberg och socialdemokraten hjalmar branting goda vänner - branting beundrade radikalen som skrivit *röda rummet* och *det nya riket* - där det gamla överhetssamhället avhånades - sedan blev strindberg mer och mer kritisk till den moderna industrialismen i form av ångmaskiner och fabriker - skaffade sig ett slags småskalighetsfilosofi och blev rentav mystiker -
det kunde framstegsmannen branting inte smälta - till slut återfann de två ändå varandra - på strindbergs 63-årsdag i januari 1912 tågade över tiotusen arbetare förbi hans balkong för att hylla författaren som ställde sig på de fattigas sida - bara några månader senare skulle han dö - men hans gestalt levde vidare bland breda folklager och han var länge den mest lånade författaren i arbetarbiblioteken - jag betraktar hans arbetsrum - pennorna minutiöst ordnade på skrivbordet - fotogenlampan - soffan att vila på - jag känner det: modern historia på några kvadratmeters yta - när jag var i tonåren stormade jag igenom det mesta som han skrivit - nu var jag där för att hålla ett föredrag - men jag försvann ner genom mitt eget minne och genom historiens labyrinter -
olof palme och tage erlander hade kvar band till denna samhällsomstörtare - de citerade strindberg i politiska tal och läste honom - men från 80-talet och framåt - i takt med att ideologierna överlag svalnat - har strindberg lämnat den politiska hetluften - på kultursidor är det mest hans kvinnosyn som brukar tas upp - och den var inte rolig - medan det däremot sällan talas om hans hat mot överhet och överklass - men behöver jag tvivla? skulle det komma en ny vänstervåg - ja då lär nog gamle august komma in från kölden igen - och kanske kan den gröne - ekorevolutionäre strindberg i dessa dagar få en renässans? han lät sin ilska detonera i ett sverige och ett europa som stod på tröskeln till demokratin - i dag har nya eliter formats - i finansvärlden - i bryssel - på politikens högsta höjder - överhetssamhället är på många sätt här igen och strindberg - tjänstekvinnans son - avskyr det." (jag som är *innehavare* av denna blogg och som här har citerat göran greiders kolumn i dagens metro - kanske skulle kunna kalla mej *tändsticksarbetarens dotter*...
"tändsticksarbetarens dotter - en av tändsticksarbetarens båda döttrar" - kanske jag - i fantasien endast märk väl - skulle kunna kalla min roman så...(?!)
4 kommentarer:
strindberg kan få en renässans - skulle det komma en ny vänstervåg lär august strindberg komma in från kylan - menar göran
greider - detta är alltså dagens kolumn i tidningen metro - skriven av min favorit göran greider: "genom virvlande snö och med köldnupna kinder kom jag gående till portuppgången högt upp på drottninggatan i stockholm - strindbergsmuseet! vädret var lite omstörtande på lördagskvällen och på något sätt kändes det stilenligt - så ska det vara när man kliver in i den lägenhet på fjärde våningen där rabulisten august strindberg levde mot slutet av sitt liv - på 1800-talet var strindberg och socialdemokraten hjalmar branting goda vänner - branting beundrade radikalen som skrivit *röda rummet* och *det nya riket* - där det gamla överhetssamhället avhånades - sedan blev strindberg mer och mer kritisk till den moderna industrialismen i form av ångmaskiner och fabriker - skaffade sig ett slags småskalighetsfilosofi och blev rentav mystiker -
det kunde framstegsmannen branting inte smälta - till slut återfann de två ändå varandra - på strindbergs 63-årsdag i januari 1912 tågade över tiotusen arbetare förbi hans balkong för att hylla författaren som ställde sig på de fattigas sida - bara några månader senare skulle han dö - men hans gestalt levde vidare bland breda folklager och han var länge den mest lånade författaren i arbetarbiblioteken - jag betraktar hans arbetsrum - pennorna minutiöst ordnade på skrivbordet - fotogenlampan - soffan att vila på - jag känner det: modern historia på några kvadratmeters yta - när jag var i tonåren stormade jag igenom det mesta som han skrivit - nu var jag där för att hålla ett föredrag - men jag försvann ner genom mitt eget minne och genom historiens labyrinter -
olof palme och tage erlander hade kvar band till denna samhällsomstörtare - de citerade strindberg i politiska tal och läste honom - men från 80-talet och framåt - i takt med att ideologierna överlag svalnat - har strindberg lämnat den politiska hetluften - på kultursidor är det mest hans kvinnosyn som brukar tas upp - och den var inte rolig - medan det däremot sällan talas om hans hat mot överhet och överklass - men behöver jag tvivla? skulle det komma en ny vänstervåg - ja då lär nog gamle august komma in från kölden igen - och kanske kan den gröne - ekorevolutionäre strindberg i dessa dagar få en renässans? han lät sin ilska detonera i ett sverige och ett europa som stod på tröskeln till demokratin - i dag har nya eliter formats - i finansvärlden - i bryssel - på politikens högsta höjder - överhetssamhället är på många sätt här igen och strindberg - tjänstekvinnans son - avskyr det." (jag som är *innehavare* av denna blogg och som här har citerat göran greiders kolumn i dagens metro - kanske skulle kunna kalla mej *tändsticksarbetarens dotter*...
"tändsticksarbetarens dotter - en av tändsticksarbetarens båda döttrar" - kanske jag - i fantasien endast märk väl - skulle kunna kalla min roman så...(?!)
Skicka en kommentar