"när havet sig lägger i loj - loj - loj - och solen i simmerisi - då blir de små trollen så voj - voj - voj - och fåglarna vimmerivi - o - fjärrelimé - korimistig!!! - begriper du det - är du listig! - så låter en srof ur hugo hamiltons fina versbok 'för barn och barnbarn' - som kom ut 1925 - just i rim och ramsor för barn hittar man fantasieggande nonsensord - som kan betyda allt och ingenting och som är tillkomna för klangens och rytmens och musikens skull - i alla tider har det funnits författare som har använt språket som ett musikaliskt material och som intresserat sig mer för ordens musik än för deras mer eller mindre 'exakta betydelser' - vilka finns uppradade i all världens ordböcker - lennart hellsing har skrivit massor av musikaliska nonsensdikter för barn - dikter som så klart också roar många vuxna - pröva att läsa den här högt: den aristokraten - baltzar von platen - är ganska petig med middagsmaten - åh - en sån skandal - va i göta kanal har man tagit sig till med spenaten! - petat och pillat hackat och grillat mjölat och dillat tramsat och trillat! ta och se till att det här får ett slut! - sicken en tocken att bråka - sa kocken - han har ju gillat min grönkål förut! -
90-talisterna - frödings - heidenstams och karlfeldts diktargeneration - odlade en verskonst - som senare tiders svenska författare har haft svårt att överträffa vad gäller rytm - klang och ordmusik - gustaf fröding skrev 1890 i ett brev till en vän att 'den senare tidens poeter alltför litet beakta det musikaliska elementet vid versbildningen - stämningen beror dock nästan uteslutande på detta' - kanske gäller detta omdöme även nu på 1980-talet - i frödings debutbok från 1891 med den musikaliska titeln 'gitarr och dragharmonika' återfinns dikten 'vallarelåt' inspirerad av faderns musicerande och den tidens vallåtar -
- hör du ej bjällrorna - hör du - hur sången vallar och går och går vilse i vall? - korna de råma och påskynda gången - följa i lunk efter jäntas trall - hör hur det ljuder kring myr och mo - lilja - mi lilja - mi lilja - mi ko! - bjällklangen dallrar och faller och stiger - suset är stilla och vilar i ro - skogen är kvälltung och sömnig och tiger - endast den vallande låten går knallande fram genom nejden kring myr och mo - natten är nära och solskenet rymmer - ser du på tjärnet - hur töcknet står! - skuggan förlänges - förtätas och skymmer - snart över skogarna mörkret rår - mörk sover tallen - mörk sover granen - dovare sorlar en bergbäcks fall - fjärmare klingar den höga sopranen - vallar och går och går vilse i vall -
1895 skriver fröding i ett brev till heidenstam om denna dikt 'det är ju bara en låt - ungefär lall-lall-tralla - naturligtvis vore den mycket vackrare om den innehölle något vackert och ändå vore lika full av ljud - den har sitt berättigade i min samling som bakgrundsmusik till bondbilderna framför den - något annat berättigande har den väl icke' - men är inte musiken ett tillräckligt 'innehåll'? - om fröding velat belysa vallflickornas sociala problem eller informera om boskapsskötseln i värmland i slutet av 1880-talet - hade han måst finna andra former för sitt skrivande - vi hade gått miste om musiken - frödings 'vallarelåt' är fylld av 'ljudord' - ord som vädjar till hörselsinnet - bjällrorna - sången - råma - eko - bjällklangen osv - dikten är rytmisk alltigenom - en rad som 'vallar och går och går vilse i vall' ligger musiken nära - ljud och klanger upprepas i en gungande rytm - på 1960-talet framträdde en rad poeter i sverige - vilka skrev en ny sorts radikala musikaliska texter - dessa författare brydde sig inte så mycket om ordens konventionella betydelser - man såg inte som sin uppgift att förse läsaren med 'budskap' - god moral eller djupsinniga tankar - utan man betraktade språket som en musikalisk bygglåda - ungefär som lennart hellsing gör - man gjorde nya upptäkter i språket - man experimenterade och iakttog förtjust vad som hände om man petade isär byggklotsarna och satt ihop dem på ett nytt sätt -
ljudpoeten johnson gav 1965 ut den märkliga boken 'gubbdrunkning' - som var försedd med en grammofonskiva - texter lästes med olika röster både framlänges och baklänges - ekoeffekter användes och avståndet mellan språk och musik krymptes ytterligare - 1970-talets svenska poeter har ofta ägnat sina krafter åt att ge liv åt ett politiskt budskap i sina dikter och ibland har språkmusiken satts på undantag - men många diktare har lyckats uttrycka sitt samhällsengagemang - samtidigt som de lagt ned stor möda på en genomarbetad rytmisk och musikalisk form - i göran sonnevis stora diktsamling från 1975 'det omöjliga' är musiken ständigt närvarande - mozarts musik men också sonnevis egen ordmusik:
'musik beskriven som mindre betydande - det var den inte - inte för mig - där fanns hela sorgen - hela dödens och livets meningslöshet - och att det gör - ändå ingenting - det är i den snabba rörelsen - gesten - i lemmarnas - virvlande kontrapunkt allt - glädje - sorgen - den brännande smärtan - som vit glöd - i det större mörkret - den exakta tonen i ett litet barns ljud före språket - att känslorna redan finns där - i precisa skiftningar - och kan redan säga nästan allt'
poeterna kommer säkert nu på 80-talet och långt in i framtiden att försöka fånga den exakta tonen och känslornas precisa skiftningar med sina ordhåvar i ett hav brusande av språk" // ur 'skrivarkursen' utgiven 1982 - utbildningsradion ab // sven nyberg på lärarhögskolan i luleå - britt söderholm - norrbottens bildningsförbund iluleå och ann-katrin tideström - utbildningsradion i norrbotten.
9 kommentarer:
"när havet sig lägger i loj - loj - loj - och solen i simmerisi - då blir de små trollen så voj - voj - voj - och fåglarna vimmerivi - o - fjärrelimé - korimistig!!! - begriper du det - är du listig! - så låter en srof ur hugo hamiltons fina versbok 'för barn och barnbarn' - som kom ut 1925 - just i rim och ramsor för barn hittar man fantasieggande nonsensord - som kan betyda allt och ingenting och som är tillkomna för klangens och rytmens och musikens skull - i alla tider har det funnits författare som har använt språket som ett musikaliskt material och som intresserat sig mer för ordens musik än för deras mer eller mindre 'exakta betydelser' - vilka finns uppradade i all världens ordböcker - lennart hellsing har skrivit massor av musikaliska nonsensdikter för barn - dikter som så klart också roar många vuxna - pröva att läsa den här högt: den aristokraten - baltzar von platen - är ganska petig med middagsmaten - åh - en sån skandal - va i göta kanal har man tagit sig till med spenaten! - petat och pillat hackat och grillat mjölat och dillat tramsat och trillat! ta och se till att det här får ett slut! - sicken en tocken att bråka - sa kocken - han har ju gillat min grönkål förut! -
90-talisterna - frödings - heidenstams och karlfeldts diktargeneration - odlade en verskonst - som senare tiders svenska författare har haft svårt att överträffa vad gäller rytm - klang och ordmusik - gustaf fröding skrev 1890 i ett brev till en vän att 'den senare tidens poeter alltför litet beakta det musikaliska elementet vid versbildningen - stämningen beror dock nästan uteslutande på detta' - kanske gäller detta omdöme även nu på 1980-talet - i frödings debutbok från 1891 med den musikaliska titeln 'gitarr och dragharmonika' återfinns dikten 'vallarelåt' inspirerad av faderns musicerande och den tidens vallåtar -
- hör du ej bjällrorna - hör du - hur sången vallar och går och går vilse i vall? - korna de råma och påskynda gången - följa i lunk efter jäntas trall - hör hur det ljuder kring myr och mo - lilja - mi lilja - mi lilja - mi ko! - bjällklangen dallrar och faller och stiger - suset är stilla och vilar i ro - skogen är kvälltung och sömnig och tiger - endast den vallande låten går knallande fram genom nejden kring myr och mo - natten är nära och solskenet rymmer - ser du på tjärnet - hur töcknet står! - skuggan förlänges - förtätas och skymmer - snart över skogarna mörkret rår - mörk sover tallen - mörk sover granen - dovare sorlar en bergbäcks fall - fjärmare klingar den höga sopranen - vallar och går och går vilse i vall -
1895 skriver fröding i ett brev till heidenstam om denna dikt 'det är ju bara en låt - ungefär lall-lall-tralla - naturligtvis vore den mycket vackrare om den innehölle något vackert och ändå vore lika full av ljud - den har sitt berättigade i min samling som bakgrundsmusik till bondbilderna framför den - något annat berättigande har den väl icke' - men är inte musiken ett tillräckligt 'innehåll'? - om fröding velat belysa vallflickornas sociala problem eller informera om boskapsskötseln i värmland i slutet av 1880-talet - hade han måst finna andra former för sitt skrivande - vi hade gått miste om musiken - frödings 'vallarelåt' är fylld av 'ljudord' - ord som vädjar till hörselsinnet - bjällrorna - sången - råma - eko - bjällklangen osv - dikten är rytmisk alltigenom - en rad som 'vallar och går och går vilse i vall' ligger musiken nära - ljud och klanger upprepas i en gungande rytm - på 1960-talet framträdde en rad poeter i sverige - vilka skrev en ny sorts radikala musikaliska texter - dessa författare brydde sig inte så mycket om ordens konventionella betydelser - man såg inte som sin uppgift att förse läsaren med 'budskap' - god moral eller djupsinniga tankar - utan man betraktade språket som en musikalisk bygglåda - ungefär som lennart hellsing gör - man gjorde nya upptäkter i språket - man experimenterade och iakttog förtjust vad som hände om man petade isär byggklotsarna och satt ihop dem på ett nytt sätt -
bengt emil johnson hörde till 60-talets experimentglada poeter och så här kunde en textsida se ut: 'slumra - lju - bla-hu - fuktiga fingrar - slippsmask - skinnflajong - halkande - bjuice hylslass halk - spri - stötvals - hummblue tjask - tjack - skinnspänd rullbubbla - satsvatten - fla-lju-lju-lju-lju - tacksamtjasksammmm - pang-gäng - spännflustdjurtjut - saltgäsp - bloss - flyhu' // ur "Hyllingarna" - Bonniers - år 1963.
ljudpoeten johnson gav 1965 ut den märkliga boken 'gubbdrunkning' - som var försedd med en grammofonskiva - texter lästes med olika röster både framlänges och baklänges - ekoeffekter användes och avståndet mellan språk och musik krymptes ytterligare - 1970-talets svenska poeter har ofta ägnat sina krafter åt att ge liv åt ett politiskt budskap i sina dikter och ibland har språkmusiken satts på undantag - men många diktare har lyckats uttrycka sitt samhällsengagemang - samtidigt som de lagt ned stor möda på en genomarbetad rytmisk och musikalisk form - i göran sonnevis stora diktsamling från 1975 'det omöjliga' är musiken ständigt närvarande - mozarts musik men också sonnevis egen ordmusik:
'musik beskriven som mindre betydande - det var den inte - inte för mig - där fanns hela sorgen - hela dödens och livets meningslöshet - och att det gör - ändå ingenting - det är i den snabba rörelsen - gesten - i lemmarnas - virvlande kontrapunkt allt - glädje - sorgen - den brännande smärtan - som vit glöd - i det större mörkret - den exakta tonen i ett litet barns ljud före språket - att känslorna redan finns där - i precisa skiftningar - och kan redan säga nästan allt'
poeterna kommer säkert nu på 80-talet och långt in i framtiden att försöka fånga den exakta tonen och känslornas precisa skiftningar med sina ordhåvar i ett hav brusande av språk" // ur 'skrivarkursen' utgiven 1982 - utbildningsradion ab // sven nyberg på lärarhögskolan i luleå - britt söderholm - norrbottens bildningsförbund iluleå och ann-katrin tideström - utbildningsradion i norrbotten.
'i luleå' i st f 'iluleå'...
Skicka en kommentar