"att ge bra och uttömmade definitioner på prosa och poesi och bestämma skiljelinjer mellan genrerna är svårt - gränserna mellan romaner/noveller på den ena sidan och dikter på den andra är flytande - det finns lyriska inslag i prosan - prosaiska i lyriken och det finns många blandformer - inte minst i modern litteratur - trots definitionsproblemen har vi väl alla en ganska klar uppfattning om hur noveller och dikter brukar se ut - ordet prosa kan härledas från latinets prosa oratio - som betyder rätt fram gående tal - alltså det i tal och skrift vanligaste sättet att uttrycka sig på - ibland kallas prosa för obunden form - i vårt skrivarbete kommer den korta prosaberättelsen - novellen - helt naturligt att bli en vanlig uttrycksform - ordet novell betyder ursprungligen nyhet - även om novellen under tidernas lopp uppträtt i olika skepnader - innehåller den ofta just en överraskning - en spännande händelse eller en konfliktsituation - novellförfattare vill berätta en historia och beskriva händelser - miljöer och människor medan diktskrivaren kanske vill fånga stämningar och känslor - den som skriver prosa har mycket utrymme till förfogande - den som väljer dikt måste koncentrera sig - för lyrikern är varje ord en viktig pusselbit i det rytmiska och innehållsmässiga mönster - som bildar en oskiljbar enhet i en dikt -
- särskilt förr i tiden skrev poeter i strängt bundna former - men även i våra dagar används versmått med regler för rimflätning oh växling av betonade och obetonade stavelser - att moderna poeter har övergett gamla versmått som hexameter och alexandrin innebär inte att de förlorat intresset för språkets musikaliska uttrycksmedel - den så kallade fria versen är inte formlös utan kan precis som äldre tiders poesi fängsla läsaren med rytmer - klanger och suggestiva bilder - för att skönlitteratur ska fungera - och det gäller alla genrer - fordras förmåga till medskapande av läsaren - dikter kan ställa höga sådana krav eftersom tankar och känslor komprimerats och mycket står skrivet mellan raderna - diktupplevelserna blir därför ofta personliga och svåra att förklara för andra - man kan göra olika experiment för att klargöra skillnader och likheter mellan prosa och poesi - man kan t ex 'översätta' dikter till prosa -och jämföra skillnader och likheter mellan de båda versionerna - försök att skriva om någon av följande dikter till prosa - den kvalitet som går förlorad kan kanske kallas för den 'poetiska' -
"hemmet - jag längtar hem till skogen - där finns en stig i gräset - där står ett hus på näset - var plockas under träden så stora rosenhäger - var vaggar blåsten säden med sådant sus som hemma? - var bäddas så mitt läger vid aftonklockans stämma?" // Verner von Heidenstam - 'Dikter' - 1895.
"juninatten -- juni natt blir aldrig av - liknar mest en daggig dag - slöjlikt lyfter sig dess skymning och bärs bort på ljusa hav" // Harry Martison - 'cikada' 1953.
"trädet och skyn - det går ett träd omkring i regnet - skyndar förbi oss i det skvalande grå - det har ett ärende - det hämtar liv ur regnet som en koltrast i en fruktträdgård - då regnet upphör stannar trädet - det skymtar rakt - stilla i klara nätter i väntan liksom vi - på ögonblicket då snöflingorna slår ut i rymden" // Tomas Tranströmer - 'den halvfärdiga himlen' - 1962.
glömde jag att skriva varifrån jag hämtat detta citerade ... jag har ju alltså ej själv formulerat det som står här ovan... jag började ju med ett citationstecken dvs ".....
7 kommentarer:
"att ge bra och uttömmade definitioner på prosa och poesi och bestämma skiljelinjer mellan genrerna är svårt - gränserna mellan romaner/noveller på den ena sidan och dikter på den andra är flytande - det finns lyriska inslag i prosan - prosaiska i lyriken och det finns många blandformer - inte minst i modern litteratur - trots definitionsproblemen har vi väl alla en ganska klar uppfattning om hur noveller och dikter brukar se ut - ordet prosa kan härledas från latinets prosa oratio - som betyder rätt fram gående tal - alltså det i tal och skrift vanligaste sättet att uttrycka sig på - ibland kallas prosa för obunden form - i vårt skrivarbete kommer den korta prosaberättelsen - novellen - helt naturligt att bli en vanlig uttrycksform - ordet novell betyder ursprungligen nyhet - även om novellen under tidernas lopp uppträtt i olika skepnader - innehåller den ofta just en överraskning - en spännande händelse eller en konfliktsituation - novellförfattare vill berätta en historia och beskriva händelser - miljöer och människor medan diktskrivaren kanske vill fånga stämningar och känslor - den som skriver prosa har mycket utrymme till förfogande - den som väljer dikt måste koncentrera sig - för lyrikern är varje ord en viktig pusselbit i det rytmiska och innehållsmässiga mönster - som bildar en oskiljbar enhet i en dikt -
- särskilt förr i tiden skrev poeter i strängt bundna former - men även i våra dagar används versmått med regler för rimflätning oh växling av betonade och obetonade stavelser - att moderna poeter har övergett gamla versmått som hexameter och alexandrin innebär inte att de förlorat intresset för språkets musikaliska uttrycksmedel - den så kallade fria versen är inte formlös utan kan precis som äldre tiders poesi fängsla läsaren med rytmer - klanger och suggestiva bilder - för att skönlitteratur ska fungera - och det gäller alla genrer - fordras förmåga till medskapande av läsaren - dikter kan ställa höga sådana krav eftersom tankar och känslor komprimerats och mycket står skrivet mellan raderna - diktupplevelserna blir därför ofta personliga och svåra att förklara för andra - man kan göra olika experiment för att klargöra skillnader och likheter mellan prosa och poesi - man kan t ex 'översätta' dikter till prosa -och jämföra skillnader och likheter mellan de båda versionerna - försök att skriva om någon av följande dikter till prosa - den kvalitet som går förlorad kan kanske kallas för den 'poetiska' -
"hemmet - jag längtar hem till skogen - där finns en stig i gräset - där står ett hus på näset - var plockas under träden så stora rosenhäger - var vaggar blåsten säden med sådant sus som hemma? - var bäddas så mitt läger vid aftonklockans stämma?" // Verner von Heidenstam - 'Dikter' - 1895.
"juninatten -- juni natt blir aldrig av - liknar mest en daggig dag - slöjlikt lyfter sig dess skymning och bärs bort på ljusa hav" // Harry Martison - 'cikada' 1953.
Harry Martinson - ej 'harry martison'!
"trädet och skyn - det går ett träd omkring i regnet - skyndar förbi oss i det skvalande grå - det har ett ärende - det hämtar liv ur regnet som en koltrast i en fruktträdgård - då regnet upphör stannar trädet - det skymtar rakt - stilla i klara nätter i väntan liksom vi - på ögonblicket då snöflingorna slår ut i rymden" // Tomas Tranströmer - 'den halvfärdiga himlen' - 1962.
glömde jag att skriva varifrån jag hämtat detta citerade ... jag har ju alltså ej själv formulerat det som står här ovan... jag började ju med ett citationstecken dvs ".....
Skicka en kommentar