"tomas tranströmer är född 1931 och bosatt i västerås där han arbetar som psykolog på deltid - om sitt skrivande säger han så här i lyrikvännen 1973 - häfte 6: - 'det som gör att man över huvud taget sätter igång med en dikt är en mycket speciell tändnig som uppstår när ett starkt yttre intryck plötsligt möter ett starkt inre tryck - och då springer det liksom över någon sorts gnista mellan dom här två polerna - och det är då en dikt sätter igång - jag har ingen typisk arbetsmetod - det finns dikter som tillkommit på mycket kort tid och nästan som om dom dikterats ner ur det undermedvetna - och det finns dikter som har vaskats fram under långa och besvärliga processer - och det finns dikter som aldrig blivit annat än storslagna små försök - men det är ju också svårt att veta vad man menar med att skriva över huvud taget - för det pågår ju ett ständigt skrivande inom en och det behöver ju inte hamna på papperet - jag tror att dikt kan öppna en bräsch i den mur av konventionellt tänkande och seende som människor har - vi alla - i de flesta ögonblick av livet - dikt kan inspirera människor - det är diktens funktion - att få människor att igenkänna sig själv och igenkänna sitt liv och känna kontakt med skapande krafter över huvud taget - utanför sig själva och inom sig själva" // Tomas Tranströmer - skrivarkursen - som omnämnts redan i föregående inlägg - utbildningsradion ab - år 1982.
"dagsmeja - morgonluften avlämnade sina brev med frimärken som glödde - snö lyste och alla bördor lättade - ett kilo vägde 700 gram - inte mer - solen fanns högt över isen flygande på stället både varm och kall - vinden gick fram sakta som om den sköt en barnvagn framför sig - familjerna gick ut - de såg öppen himmel för första gången på länge - vi befann oss i första kapitlet av en mycket stark berättelse - solskenet fastnade på alla pälsmössor som frömjöl på humlorna - och solskenet fastnade på namnet VINTER - och satt kvar där till vintern var över - ett stilleben av timmerstockar på snön gjorde mig tankfull - jag frågade dem: - 'följer ni med till min barndom?' - de svarade 'ja' - inne bland snåren hördes ett murmel av ord på ett nytt språk: - vokalerna var blå himel och konsonantera var svarta kvistar och det talade så sakta över snön - men reaplanet nigande i sitt dåns kjolar fick tystnaden på jorden att växa i styrka" - "ur tomas tranströmer 'den halvfärdiga himlen' - bonniers 1962" (avskrivet ut ur 'skrivarkursen' som redan nämnts här ovan...)
forts på texten enl ovan: "ljudband - möte med författatre: tomas tranströmer (15 minuter) - att diskutera: - tranströmers diktning skiljer sig mycket från wernströms skrivande - tranströmer menar t ex att skrivandet är något av ett mysterium och att man måste vänta och lyssna in sitt skrivande - jämför detta med sven wernström som säger att skrivandet är ett hantverk - diskutera hur ni själva ser på skrivandet och hur ni själva arbetar - använder du bildspråk i det du skriver? - vilken typ av bilder i så fall? - övningsuppgift - skriv i litterär form ner en dröm du drömt - 'den poetiska bilden bör befrias från sin underordnade - 'utsmyckande' ställning och bli diktens huvudelement - tanken bör tänka i bilder - och känslans (eller det undermedvetnas) bilder bör uppta tanken" / Erik Lindegren.
jag måste säga att någon wernströmare är jag inte - inte heller direkt någon tranströmare - men det lutar mer åt det tranströmerska hållet för min del - helt klart... (jag väntar in orden - de kommer när de kommer - ur det undermedvetna - så känns det - även för mig!)
4 kommentarer:
"tomas tranströmer är född 1931 och bosatt i västerås där han arbetar som psykolog på deltid - om sitt skrivande säger han så här i lyrikvännen 1973 - häfte 6: - 'det som gör att man över huvud taget sätter igång med en dikt är en mycket speciell tändnig som uppstår när ett starkt yttre intryck plötsligt möter ett starkt inre tryck - och då springer det liksom över någon sorts gnista mellan dom här två polerna - och det är då en dikt sätter igång - jag har ingen typisk arbetsmetod - det finns dikter som tillkommit på mycket kort tid och nästan som om dom dikterats ner ur det undermedvetna - och det finns dikter som har vaskats fram under långa och besvärliga processer - och det finns dikter som aldrig blivit annat än storslagna små försök - men det är ju också svårt att veta vad man menar med att skriva över huvud taget - för det pågår ju ett ständigt skrivande inom en och det behöver ju inte hamna på papperet - jag tror att dikt kan öppna en bräsch i den mur av konventionellt tänkande och seende som människor har - vi alla - i de flesta ögonblick av livet - dikt kan inspirera människor - det är diktens funktion - att få människor att igenkänna sig själv och igenkänna sitt liv och känna kontakt med skapande krafter över huvud taget - utanför sig själva och inom sig själva" // Tomas Tranströmer - skrivarkursen - som omnämnts redan i föregående inlägg - utbildningsradion ab - år 1982.
"dagsmeja - morgonluften avlämnade sina brev med frimärken som glödde - snö lyste och alla bördor lättade - ett kilo vägde 700 gram - inte mer - solen fanns högt över isen flygande på stället både varm och kall - vinden gick fram sakta som om den sköt en barnvagn framför sig - familjerna gick ut - de såg öppen himmel för första gången på länge - vi befann oss i första kapitlet av en mycket stark berättelse - solskenet fastnade på alla pälsmössor som frömjöl på humlorna - och solskenet fastnade på namnet VINTER - och satt kvar där till vintern var över - ett stilleben av timmerstockar på snön gjorde mig tankfull - jag frågade dem: - 'följer ni med till min barndom?' - de svarade 'ja' - inne bland snåren hördes ett murmel av ord på ett nytt språk: - vokalerna var blå himel och konsonantera var svarta kvistar och det talade så sakta över snön - men reaplanet nigande i sitt dåns kjolar fick tystnaden på jorden att växa i styrka" - "ur tomas tranströmer 'den halvfärdiga himlen' - bonniers 1962" (avskrivet ut ur 'skrivarkursen' som redan nämnts här ovan...)
forts på texten enl ovan: "ljudband - möte med författatre: tomas tranströmer (15 minuter) - att diskutera: - tranströmers diktning skiljer sig mycket från wernströms skrivande - tranströmer menar t ex att skrivandet är något av ett mysterium och att man måste vänta och lyssna in sitt skrivande - jämför detta med sven wernström som säger att skrivandet är ett hantverk - diskutera hur ni själva ser på skrivandet och hur ni själva arbetar - använder du bildspråk i det du skriver? - vilken typ av bilder i så fall? - övningsuppgift - skriv i litterär form ner en dröm du drömt - 'den poetiska bilden bör befrias från sin underordnade - 'utsmyckande' ställning och bli diktens huvudelement - tanken bör tänka i bilder - och känslans (eller det undermedvetnas) bilder bör uppta tanken" / Erik Lindegren.
jag måste säga att någon wernströmare är jag inte - inte heller direkt någon tranströmare - men det lutar mer åt det tranströmerska hållet för min del - helt klart... (jag väntar in orden - de kommer när de kommer - ur det undermedvetna - så känns det - även för mig!)
Skicka en kommentar