"med ny blick på bildningens roll - samhällsengagemang handlar inte om bortvändhet från litterära- konstnärliga - idéhistoriska eller filosofiska kärnfrågor - skriver johan öberg - med anledning av den pågående debatten om tillståndet för svensk humaniora - det är bara alltför lätt att hålla med tomas forser när han skriver om 'parentesen humaniora' - den övning i kritiskt tänkande som är humanioras adelsmärke är förvisso ingen eftertraktad vara i dagens kreativa ekonomi - och att beklaga är inte minst de företag och utbildningspolitiker som inte vågar se sambandet mellan kritik och kreativitet - det är ju i konflikter och motstånd - i olika läsningar - i det skenbart onyttiga - som nya idéer föds - inte i ja-sägande - därmed inte sagt att kritik skulle vara humanioras eller filosofins monopol - men man kan ändå - och måste - ställa två frågor till forser - den första berör historiska former och samtida kontexter - en andra de krav som det globala samhället har anledning att ställa på humaniora - visst är det relevant att tala om humboldtuniversitetet som giltig form för att tänka på bildning och kunskap - men när vi talar om humboldt är det också lätt att vi bortser från att denna universitetsmodell - lyft ur sina sammanhang - lätt blir till fraser i snabbtillverkade fest- och griftetal - humboldtuniversitetet (och dess bildningstanke) var ju också funktionell i en specifik fas av moderniseringen av tyskland och det europeiska samhället - hur vi förhåller oss till humboldtuniversitetet som idé handlar nog egentligen om hur vi ser på det moderna samhället - på idén om offentlighet och på behovet av en bättre - globaliserad - värld - vilken roll menar vi alltså att bildningen kan spela i den nuvarande samhällsomvandlingen? - frågan är om det inte ibland är humanisterna som sätter parenteser kring sig själva genom att inte på allvar ge sig i kast med dessa frågor - man måste alltså höja blicken högt över näckrosdammen i göteborg: - vilken roll skulle en 'global' bildnings- och utbildningsidé kunna spela i dagens komplexa värld - där likheter förvisso finns med det 'romerska imperium av tyska nationen' - den statsbildning ur vilken humboldtuniversitetet en gång växte - i denna nya blick - och med de kritiska verktyg som humaniora förfogar över och förmedlar - också i göteborg - ligger naturligtvis också den humanistiska fakultetens framtid -
- detta är alltså den andra fråga jag skulle vilja ställa: - i vilken utsträckning - i vilken form och var - framför dagens svenska humanister - på allvar - och i offentligheten - det kritiska och reflekterande uppdrag som man övar? - vilka stimulerade utmaningar gör man - i vår landsända - mot den lokala - nationella eller globala politiken eller ideologin? -
- samhällsengagemang handlar inte om bortvändhet från litterära - konstnärliga - idéhistoriska eller filosofiska kärnfrågor - erfarenheten (inte minst många lysande exempel från göteborg!) - visar att en legering av samhällsengagemang och intensionsdjup - ett försök att överskrida de egna förutsättningarna - ja - ett passionerat intresse för politik - alls inte är något yttre - utan en del av själva kärnan av vad man kan mena med en humanistisk bildning - en sådan bildningstanke skulle otvivelaktigt placera humaniora i universitetets centrum och välkomnas av många!"/ johan öberg - gp den 20 augusti 2010 (johan öberg är forskningssekreterare vid göteborgs universitet.
3 kommentarer:
"med ny blick på bildningens roll - samhällsengagemang handlar inte om bortvändhet från litterära- konstnärliga - idéhistoriska eller filosofiska kärnfrågor - skriver johan öberg - med anledning av den pågående debatten om tillståndet för svensk humaniora - det är bara alltför lätt att hålla med tomas forser när han skriver om 'parentesen humaniora' - den övning i kritiskt tänkande som är humanioras adelsmärke är förvisso ingen eftertraktad vara i dagens kreativa ekonomi - och att beklaga är inte minst de företag och utbildningspolitiker som inte vågar se sambandet mellan kritik och kreativitet - det är ju i konflikter och motstånd - i olika läsningar - i det skenbart onyttiga - som nya idéer föds - inte i ja-sägande - därmed inte sagt att kritik skulle vara humanioras eller filosofins monopol - men man kan ändå - och måste - ställa två frågor till forser - den första berör historiska former och samtida kontexter - en andra de krav som det globala samhället har anledning att ställa på humaniora - visst är det relevant att tala om humboldtuniversitetet som giltig form för att tänka på bildning och kunskap - men när vi talar om humboldt är det också lätt att vi bortser från att denna universitetsmodell - lyft ur sina sammanhang - lätt blir till fraser i snabbtillverkade fest- och griftetal - humboldtuniversitetet (och dess bildningstanke) var ju också funktionell i en specifik fas av moderniseringen av tyskland och det europeiska samhället - hur vi förhåller oss till humboldtuniversitetet som idé handlar nog egentligen om hur vi ser på det moderna samhället - på idén om offentlighet och på behovet av en bättre - globaliserad - värld - vilken roll menar vi alltså att bildningen kan spela i den nuvarande samhällsomvandlingen? - frågan är om det inte ibland är humanisterna som sätter parenteser kring sig själva genom att inte på allvar ge sig i kast med dessa frågor - man måste alltså höja blicken högt över näckrosdammen i göteborg: - vilken roll skulle en 'global' bildnings- och utbildningsidé kunna spela i dagens komplexa värld - där likheter förvisso finns med det 'romerska imperium av tyska nationen' - den statsbildning ur vilken humboldtuniversitetet en gång växte - i denna nya blick - och med de kritiska verktyg som humaniora förfogar över och förmedlar - också i göteborg - ligger naturligtvis också den humanistiska fakultetens framtid -
- detta är alltså den andra fråga jag skulle vilja ställa: - i vilken utsträckning - i vilken form och var - framför dagens svenska humanister - på allvar - och i offentligheten - det kritiska och reflekterande uppdrag som man övar? - vilka stimulerade utmaningar gör man - i vår landsända - mot den lokala - nationella eller globala politiken eller ideologin? -
- samhällsengagemang handlar inte om bortvändhet från litterära - konstnärliga - idéhistoriska eller filosofiska kärnfrågor - erfarenheten (inte minst många lysande exempel från göteborg!) - visar att en legering av samhällsengagemang och intensionsdjup - ett försök att överskrida de egna förutsättningarna - ja - ett passionerat intresse för politik - alls inte är något yttre - utan en del av själva kärnan av vad man kan mena med en humanistisk bildning - en sådan bildningstanke skulle otvivelaktigt placera humaniora i universitetets centrum och välkomnas av många!"/ johan öberg - gp den 20 augusti 2010 (johan öberg är forskningssekreterare vid göteborgs universitet.
Skicka en kommentar