onsdag 29 september 2010

Forgiveness and the Freedom of Letting go

3 kommentarer:

Marianne Johansson sa...

men om man själv vill bli förlåten - om det är det som känns som det viktiga - och om den man vill bli förlåten av - ligger nere i graven och ruttnar - vad gör man då? - ber till gud om förlåtelse - eller vad?

Marianne Johansson sa...

the past is in the present - immer noch - thats my impression...

Marianne Johansson sa...

att bli förlåten är alltså - at least for me - what is important - what's important that is to be förlåten själv att själv känna sig vara förlåten för all bristfällighet - all bristfällighet in the past och immer noch - att känna sin litenhet och begränsning och bristfällighet - är det det som kallas ödmjukhet - att förstå att ödet är något mycket mycket - vad ska man kalla det - vilket öde har jag haft i mitt liv - ja det kunde ju ha varit mycket värre - men det kunde ju oxå som jag själv tycker iaf kunna ha varit ngt bättre - min förstfödde sons öde kunde ha - skulle ha kunnat vara bättre - vem ska jag skylla på i det fallet - karma - eller andra människor - eller är skulden helt och hållen min eftersom jag ville ha barn till varje pris innan det blev för sent och trots att förutsättningarna inte var de bästa - jag fick till slut föda ett barn som av fadern till barnet - han som fick offra sig för mig 'sort of' - benämndes mandus - värd att bli älska - man kan undra om namnet blev det rätta när det gick som det gick - han kände sig inte älskad - alas!