ja du birro marcus - jag har ett och annat att säga - och jag kommer nog att säga ett och annat oxå - om inte just nu i detta ögonblick - så i ett annat lite senare ögonblick - du talar om dom som var födda på 70-talet - min förstfödde son var född på 70-talet - om än relativt sent på 70-talet - du talar om hur det var för dig i början på 90-talet - jag skulle oxå kunna tala om hur det var för min förstfödde son i början av nittiotalet - eftersom min förstfödde son numera ligger och ruttnar i en grav här i gbg så kan han inte själv tala - men jag kommer antagligen - förr eller senare - att tala i stället för honom - känns nästan som min skyldighet...
'jag ska ha en fyra av den djäveln!' - så har jag för mig att birro marcus uttryckte det när han blev moraltestad i p3/christer - sen fick han bara en tvåa i betyg - faktiskt under medel vad gäller betygsättning av brülde bengt - men han sa oxå han birro marcus att han brukar lyssna på brülde - alltså precis som jag brukar alltsedan sommaren 2008 då jag upptäckte möjligheten att via p3/christer göra det - jo han sa alltså även - han birro marcus - att han brülde brukar oftast ha rätt - 'men inte alltid?' frågade då intervjuaren - jag tror det var christer själv den gången - eller morgan larsson? - 'nej han k a n ha fel - som alla människor christer!' - det var alltså christer den gången - han kände vad jag kunde förstå christer sedan tidigare - jag tror att birro marcus - liksom af uggla caroline - snarare kände sig mer uppiggad än ner/ned-slagen av det relativt sett låga betyget - somliga har ju i sig själva redan från början en stark självkänsla och bryr därmed sej inte alls om vad en del sätter för betyg på dom - nu stammar väl inte marcus birro från adel som caroline af ugglas gör - men det verkar nästan ändå som han på ngt sätt har det kynnet... ps: detta mitt sätt att uttrycka mej på - flow of consciousness - medvetandeströmframställning - är väl inget att skämmas för - visserligen stammar jag ej från adel och visserligen har jag ej samma sorts självkänsla som birro marcus - definitivt inte - men jag kanske börjar så smått att få det tack vare en viss inspiration från honom som jag alltså åldersmässigt skulle kunna ha varit mor till - och om man jämför - när jag var i hans ålder - min självkänsla var under noll - för att uttrycka det på något sätt - kommer i ögonblicket ej på något annat uttryckssätt - och min självkänsla har dessutom - förutom någon kortare period då jag kunde betecknas som jag jag vet inte vad - men några kortare perioder - inte alltför många gott sei dank - men dock har något väckts i mej som inte skulle kunna tolkas som under noll-känsla - ett slags uppvaknande som det var i stockholm 1963 och i uppsala delvis - hösten 1964 t ex - och oxå lite hösten 2007 - men det går liksom inte för mig med det psyket jag har - jag har liksom inget riktigt stöd i mej själv - ej heller i min omgivning - utan allt rasar i betydelsen faller sönder - blir till intet - och inget kan liksom bli vad det kanske skulle ha kunnat ha blivit - lika bra det kanske - men nu vid livets slut - vad gör det - vad spelar det för roll - jag får ju mitt lystmäte i att uttrycka allt jag har inombords tillgodosett här på min egen blogg - ibland oxå på en och annan annans blogg - som ibland accepteras och ibland icke...
vid hållplatsen vid 'synvillan' en gång i tiden gick denne poet på vagnen - 'femman' - och köpte en spårvagnsbiljett av mig - föraren - jag glömmer det aldrig - kändisar är ju ngt alldeles speciellt - en annan gång har oxå hans bror - som då en tid bodde i kålltorp - köpt en biljett av mig för en spårvagnsresa - om det var från welandergatan eller bögatan till valand där jag såg att han gick av ...
4 kommentarer:
ja du birro marcus - jag har ett och annat att säga - och jag kommer nog att säga ett och annat oxå - om inte just nu i detta ögonblick - så i ett annat lite senare ögonblick - du talar om dom som var födda på 70-talet - min förstfödde son var född på 70-talet - om än relativt sent på 70-talet - du talar om hur det var för dig i början på 90-talet - jag skulle oxå kunna tala om hur det var för min förstfödde son i början av nittiotalet - eftersom min förstfödde son numera ligger och ruttnar i en grav här i gbg så kan han inte själv tala - men jag kommer antagligen - förr eller senare - att tala i stället för honom - känns nästan som min skyldighet...
'jag ska ha en fyra av den djäveln!' - så har jag för mig att birro marcus uttryckte det när han blev moraltestad i p3/christer - sen fick han bara en tvåa i betyg - faktiskt under medel vad gäller betygsättning av brülde bengt - men han sa oxå han birro marcus att han brukar lyssna på brülde - alltså precis som jag brukar alltsedan sommaren 2008 då jag upptäckte möjligheten att via p3/christer göra det - jo han sa alltså även - han birro marcus - att han brülde brukar oftast ha rätt - 'men inte alltid?' frågade då intervjuaren - jag tror det var christer själv den gången - eller morgan larsson? - 'nej han k a n ha fel - som alla människor christer!' - det var alltså christer den gången - han kände vad jag kunde förstå christer sedan tidigare - jag tror att birro marcus - liksom af uggla caroline - snarare kände sig mer uppiggad än ner/ned-slagen av det relativt sett låga betyget - somliga har ju i sig själva redan från början en stark självkänsla och bryr därmed sej inte alls om vad en del sätter för betyg på dom - nu stammar väl inte marcus birro från adel som caroline af ugglas gör - men det verkar nästan ändå som han på ngt sätt har det kynnet... ps: detta mitt sätt att uttrycka mej på - flow of consciousness - medvetandeströmframställning - är väl inget att skämmas för - visserligen stammar jag ej från adel och visserligen har jag ej samma sorts självkänsla som birro marcus - definitivt inte - men jag kanske börjar så smått att få det tack vare en viss inspiration från honom som jag alltså åldersmässigt skulle kunna ha varit mor till - och om man jämför - när jag var i hans ålder - min självkänsla var under noll - för att uttrycka det på något sätt - kommer i ögonblicket ej på något annat uttryckssätt - och min självkänsla har dessutom - förutom någon kortare period då jag kunde betecknas som jag jag vet inte vad - men några kortare perioder - inte alltför många gott sei dank - men dock har något väckts i mej som inte skulle kunna tolkas som under noll-känsla - ett slags uppvaknande som det var i stockholm 1963 och i uppsala delvis - hösten 1964 t ex - och oxå lite hösten 2007 - men det går liksom inte för mig med det psyket jag har - jag har liksom inget riktigt stöd i mej själv - ej heller i min omgivning - utan allt rasar i betydelsen faller sönder - blir till intet - och inget kan liksom bli vad det kanske skulle ha kunnat ha blivit - lika bra det kanske - men nu vid livets slut - vad gör det - vad spelar det för roll - jag får ju mitt lystmäte i att uttrycka allt jag har inombords tillgodosett här på min egen blogg - ibland oxå på en och annan annans blogg - som ibland accepteras och ibland icke...
korrektur: 'af ugglas' - i st f 'af uggla'...
vid hållplatsen vid 'synvillan' en gång i tiden gick denne poet på vagnen - 'femman' - och köpte en spårvagnsbiljett av mig - föraren - jag glömmer det aldrig - kändisar är ju ngt alldeles speciellt - en annan gång har oxå hans bror - som då en tid bodde i kålltorp - köpt en biljett av mig för en spårvagnsresa - om det var från welandergatan eller bögatan till valand där jag såg att han gick av ...
Skicka en kommentar