ja alltså sorgetårar - ej glädjetårar -jag skulle ju inte ha flyttat till göteborg - ifrån min sjuka mamma - som året innan hade blivit änka - och jag skulle ju inte ha sagt upp mej fr min korrespondentanställning vid l m v lidköping - min mamma var förtvivlad p g a detta - nu 'in hindsight' inser jag att det hade varit bättre - antagligen - att ha stannat kvar i lidköping och fortsatt att bo i huset alehagsgatan 7 - min fars och mors hus - som jag och min syster fick ärva - men som vi efter ganska många år sålde - år 1985 - tror jag det var - inte var det d e t min far - ej heller min mor - allra helst hade önskat sig...
- ja jag älskar dej här och nu - så som du ter dej här och nu - helt ofarligt att via denna skärm och högtalarna en på vardera sidan om skärmen - liksom älska dej - i betydelsen känna sympati - nu så här när han är död - och allt i verkligheten är omöjligt - men att tycka om en männischa kan man ju göra på detta oskuldsfulla sätt - bättre än inget alls - han lever kvar tack vare sin poetiska musik och sitt sätt att vara - speciellt här - tycker jag hans framtoning är väldigt - sort of- 'tilltalande' - inte rätt ord - men vem hittar nånsinn rätt ord...
om jag skulle ha haft chans - möjlighet - att träffa honom - lära känna honom - i verkliga livet - vilket jag naturligtvis aldrig hade - så skulle jag utan vidare 'dumpat honom' - eftersom han var så cigarettberoende... sånn ää jaa! - sånn har jag alltid varit!... så det jag skrev här innan kommentarsmässigt får man alltså ta med en rejääl nypa salt...
sedan år 1973 har jag varit hemmahörande - boende - i jöötet - varav 8 år i södra skärgården - donsö - etwa 1977-1983...(under vilken tid jag födde två söner - den 21 januari år 1979 och den 27 juni år 1980...)
6 kommentarer:
sorg var ordet - sorg...
tårar som min mor - min mamma - har gråtit för min skull - p g a att hennes kärlek till mej - omtanke om mej - var så ofattbart stor...
ja alltså sorgetårar - ej glädjetårar -jag skulle ju inte ha flyttat till göteborg - ifrån min sjuka mamma - som året innan hade blivit änka - och jag skulle ju inte ha sagt upp mej fr min korrespondentanställning vid l m v lidköping - min mamma var förtvivlad p g a detta - nu 'in hindsight' inser jag att det hade varit bättre - antagligen - att ha stannat kvar i lidköping och fortsatt att bo i huset alehagsgatan 7 - min fars och mors hus - som jag och min syster fick ärva - men som vi efter ganska många år sålde - år 1985 - tror jag det var - inte var det d e t min far - ej heller min mor - allra helst hade önskat sig...
- ja jag älskar dej här och nu - så som du ter dej här och nu - helt ofarligt att via denna skärm och högtalarna en på vardera sidan om skärmen - liksom älska dej - i betydelsen känna sympati - nu så här när han är död - och allt i verkligheten är omöjligt - men att tycka om en männischa kan man ju göra på detta oskuldsfulla sätt - bättre än inget alls - han lever kvar tack vare sin poetiska musik och sitt sätt att vara - speciellt här - tycker jag hans framtoning är väldigt - sort of- 'tilltalande' - inte rätt ord - men vem hittar nånsinn rätt ord...
om jag skulle ha haft chans - möjlighet - att träffa honom - lära känna honom - i verkliga livet - vilket jag naturligtvis aldrig hade - så skulle jag utan vidare 'dumpat honom' - eftersom han var så cigarettberoende... sånn ää jaa! - sånn har jag alltid varit!... så det jag skrev här innan kommentarsmässigt får man alltså ta med en rejääl nypa salt...
sedan år 1973 har jag varit hemmahörande - boende - i jöötet - varav 8 år i södra skärgården - donsö - etwa 1977-1983...(under vilken tid jag födde två söner - den 21 januari år 1979 och den 27 juni år 1980...)
Skicka en kommentar