söndag 11 april 2010

maja lundgren - 'mäktig tussilago' - bonniers

Upplagd av kl.

13 kommentarer:

Marianne Johansson sa...

i göteborgs-posten den 16 mars 2010: "156 täta sidor finstämd poesi - sylvassa analyser och sanningssökande drama - sinziana ravini har läst 'mäktig tussilago' och längtar redan efter maja lundgrens nästa bok - 'vi är faktiskt indianer i vårt eget land - när albanien eller vafan det var blev fritt eller vann schlagerfestivalen eller nåt - då åkte dom runt i centrum med viftande flaggor och tutade! - känner dom sej inte mer svenska än att dom behåller sin flagga kan de faktiskt åka tillbaks när det ordnat upp sej i deras hemländer - men det räcker med att hissa en svensk flagga så blir man kallad rasist' - så talar lenny - en av karaktärerna i maja lundgrens 'mäktig tussilago' - lenny är en god man som fått nog - han är orolig för att segregationen skall försvinna och att folk skall börja blanda sig så till den grad att det nordiska utseendet försvinner - han skiter i det där med jobb och socialbidrag - det är de svenska sederna och utseendet han vill försvara - estet som han är - visst - han erkänner att han har en djävul på axeln - men då denna djävul är han själv kommer de ypperligt bra överens - ja - vad skall man säga om en sådan karaktär? - vi har för få av dem - om det är något som svensk litteratur behöver - så är det fler och mer nyanserade gestaltningar av den välmenande rasisten -

11 april 2010 kl. 23:20
Marianne Johansson sa...

- maja lundgrens vrede - hennes sanningssökande - hennes språk och tidslekar är här koncentrerade till 156 oerhört täta sidor - prosa blandas med hexametersvers - sylvassa analyser med finstämd poesi - karaktärerna är som alltid klippdockor i ett deterministiskt drama - mitt uppe i detta galleri av 'sanningssägare' står oscar riktelius - den välbalanserade mannen som lagar biodynamiska grytor som 'smakar moral' - hans fru katarina som älskar glamour - men som avskyr situationer som iscensätter något 'som inte längre finns' - vill inte förställa sig mer - oscar vänder sig mot katarinas önskningar och arrangerar en småborgerlig middag med lite vänner från förr - mitt i de groteska replikväxlingarna - som hör till det bästa jag har läst i svensk litteratur - händer det oförklarliga - oscars psyke kollapsar - varför? - det är den stora frågan - läsaren får - liksom psykiatrikern oscar hamnar hos - själv lägga pusslet - var det kristallkronan som utlöste det hela? - de gustavianska stolarna? - de hårda replikväxlingarna eller 'dösnacket'? - oscar försvinner bland kungar och drottningar - röda nejlikor som lindar sammet runt kolibrifåglars halsar - trappräcken som spricker och kosmiska rävar som gömmer sig bakom örat - hans barn förvandlas till skitiga rådjur och livet framstår som ett plockepinnspel - och likt många stora litterära gestalter börjar han färdas genom tid och rum - längs acheron - floden där charon transporterar de döda själarna till underjorden -

11 april 2010 kl. 23:31
Marianne Johansson sa...

- vem är död? - han eller de andra? - eller är det språket som dött? - jag börjar undra om inte acheron i själva verket är sinnebilden för ett dött eller meningslöst språk? - oscar börjar hur som helst fundera över händelsekedjor - hur allt påverkas av allt - hela tiden - han försöker finna system i kaoset - en kolibri må orsaka en orkan på havets botten - men den kan inte orsaka en finans- eller ordkris - kommer han nyktert fram till - hur galen är oscar egentligen? - under seanserna inverterar han maktsituationen genom att själv föra anteckningar - till psykiatrikern säger han: 'det kanske är så att jag är galen ... men jag är inte så galen att jag inte märker att du är mänsklig' - psykiatrikern är övertygad om att endast ett erkännande av skuld eller ansvar kan få oscar att försonas med det som hänt - men med den lutherska psykiatrins moralkakor kommer man inte särskilt långt - för hur försonas man med den återkommande övertygelsen att kosmos regeras av kaos och att ingen kan känna till 'gudarnas vilja'? - alltings meningslöshet? - en av karaktärerna som ständigt hemsöker oscar är rosemary kennedy - john f kennedys syster som lobotomerades vid 23 års ålder - innan brodern blev president - orsaken till rosemarys lobotomering sägs ha varit hennes starka libido - ett släktdrag som inte precis legat de andra familjemedlemmarna i fatet - rosemary återspeglas av rosemari - en funktionshindrad kvinna som oscar tar hand om under ett nattpass som personlig assistent - en kvinna som är så full av sorg att hon mer eller mindre förlorat språket - eller har hon blivit lobotomerad? - hon har förvandlats till ett samhällsöga - men 'ett öga med mjölktänder' - till slut är det lenny som tar på sig skulden för oscars insjuknande - han söker upp psykiatrikern - han ångrar att han gått på oscar så hårt - nu har han kommit till insikt - bland annat så har han äntligen fattat varför sossarna tagit in så mycket invandrare: för att motverka inaveln - för att undvika att alla blir white trash som han -

11 april 2010 kl. 23:51
Marianne Johansson sa...

- maja lundgrens bok är en mästerlig skildring av en både psykisk och samhällelig kollaps - är galenskapen biologisk eller socialt determinerad? - reell eller konstruerad? - är oscar överhuvudtaget galen? - eller spelar han bara galen för att liksom hamlet och anna odell bättre kunna framkalla alla andras galenskap? - jag lutar åt det senare alternativet - själv får jag läsabstinens - jag vill ha en ny maja lundgren-bok nu - tills vidare får jag nöja mig med att läsa om den här - jag är säker på att jag kommer att finna fler trådar och dimensioner i detta sociala drama där galenskapen inte är partikulär utan i allra högsta grad universell - i lundgrens fall är det inte bara tiden som är ur led - utan också språket och moralen - men mitt i allt mörker växer en mäktig tussilago - vårens och det återuppväckta livets blomma." // Sinziana Ravini - GP Kultur - den 16 mars 2010.

11 april 2010 kl. 23:59
Marianne Johansson sa...

Maja Lundgren - född: 1965 i Stockholm - bor: i Stockholm med två katter - tidigare böcker: 'sprickan i ögat' (1993) - 'pompeji' (2001) - 'myggor och tigrar' (2007) - blogg: chronache di maja

12 april 2010 kl. 00:01
Marianne Johansson sa...

hon maja har varit vänlig att besvara mig dels på hennes blogg i början av april dels per e-mejl relativt nyligen - att få chans att kommunicera - få svar - av en så intelligent författarinna - jag som inte är vare sig det ena eller det andra - drömmer jag eller?

14 juni 2010 kl. 16:01
Marianne Johansson sa...

kommunikationen fortsätter med maja lundgren på hennes blogg - roligt för mej...

18 augusti 2010 kl. 21:44
Marianne Johansson sa...

ja - t o m nu - ett drygt år senare - fortsätter kommunikationen mellan maja lundgren och mej per blogg och per e-mejl - det är alltid jag som tar initiativet att säga något - men hon är alltid artig och svarar - heder åt henne...

25 september 2011 kl. 21:01
Marianne Johansson sa...

fortfarande kan jag någon gång enmellanåt få lust att skriva ngt litet kommentarsmässigt på hennes blogg - och hon brukar svara... jag känner mig därför - sort of - accepterad av henne...

10 april 2014 kl. 14:12
Marianne Johansson sa...

'emellanåt' i st f 'enmellanåt'...

12 april 2014 kl. 08:19
Marianne Johansson sa...

fortfarande - immer noch - brukar hon maja - dvs maja lundgren - artigt svara - om jag någon gång - emellanåt - får för mig att skriva något litet kommentarsmässigt på hennes blogg... hon är - as a matter of fact - den enda jag kommunicerar med - blog wise... f ö är antalet jag öht - somehow or other - kommunicerar med - är antalet vad? - svar: ringa - i betydelsen ett mycket ringa antal - dvs ett fåtal - för att inte säga nästan inga alls...

26 september 2014 kl. 15:42
Marianne Johansson sa...

fortfarande är maja den enda jag blog wise kommunicerar med... på hennes blogg...

11 april 2015 kl. 20:35
Marianne Johansson sa...

numera - sen jag tror i december förra året - har maja slutat med att vara aktiv på sin blogg...

20 mars 2018 kl. 16:40

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)