"att kronprinsessan victorias kommande giftermål inte är hennes och hennes blivande mans privatsak har säkert inte undgått någon - deras framtida barn kommer att tillhöra den släkt vars uppgift det är att vara rikets främste företrädare och en samlande representant och en symbol för landet - som det står i grundlagens förarbeten - de grundläggande reglerna för svensk demokrati är ihopkopplade med de kungliga personerna - en följd av detta är att diskussioner om statsskicket hela tiden glider från att handla om politik och demokrati till att handla om kungligheterna - deras familjeförhållanden och personligheter - de må vara hagasessorna och gamle kungen - småbarnsfamiljen på drottningholm eller en nyförlovad kronprinsessa: diskussioner om statsskicket har hela tiden relaterat till personer på slottet - detta gäller i slutet av 1960-talet när uppslutningen kring gamle kungen är så stark att riksdagsförslag om att utreda möjligheten till ett icke-monarkistiskt statsskick uppfattas som en attack på honom personligen - och det gäller 1978 när riksdagen beslutar om att införa könsneutral tronföljd - medan de borgerliga partierna vid flera tillfällen under 1970-talet motionerar för kvinnlig tronföljd motsätter sig socialdemokraterna till en början en sådan förändring - argumentet är att könsneutral succession inte handlar om jämställdhet utan att det vara skulle befästa den ojämlikhet som ett ärftligt statschefsämbete innebär - när det faktiskt finns en liten prinsessa blir detta svårt att hålla fast vid - när kungaparets förstfödda är 9 månader gammal - i april 1978 - röstar man i riksdagen om att ändra successionsordningen och ge även kvinnor möjlighet att inta tronen - nu säger de socialdemokratiska riksdagsledamöterna inte nej - de väljer att istället lägga ner sina röster - orsaken till detta sover lyckligt ovetandade i sin vagga - men de kungliga personerna hamnar i centrum inte bara för dem som argumenterar för monarkin - även uttalade republikander - som socialdemokraten nancy eriksson - eller en ung ingvar carlsson - framhåller under 1960- och tidigt 70-tal att man inte är ute efter att kritisera gamle kungen - de menar att republik bör införas utan att någon måste avsättas - och riktar in sig på det tronskifte som man vet måste komma med tanke på gamle kungens höga ålder - de kungliga familjeförhållandena påverkar på så vis även de republikanska diskussionerna - och får bestämma villkoren när man vill att republik ska införas -
- monarkins grundbult - att en person eller släkt företräder en nationell gemenskap - har alltså konsekvenser för svensk demokrati - en viktig konsekvens är att det politiska samtalet begränsas - genom att vi har gett uppdraget att företräda nationen till personerna i en viss släkt har vi tagit ifrån oss själva möjligheten att diskutera statsskicket förutsättningslöst och pricipiellt - vi har också tagit ifrån oss själva möjligheten att diskutera det utifrån föreställningar som annars är centrala i svensk demokrati - som jämlikhet och rättvisa - eller helt enkelt alla människors rätt till självförverkligande - i den svenska grundlagen står det att tronföljden är förbehållen inomäktenskapligt födda avkomlingar till carl xvi gustaf - skulle det i framtiden saknas personer som i rakt nedstigande led är släkt med honom så måste lagstifningen ändras - kungligt barnafödande har på så sätt författningspolitiska konsekvenser - men genom att statschefsämbetet förs vidare genom arv - vävs de som företräder landet också samman med dem som blir företrädda - de kungligas privata liv blir en nationell angelägenhet och känslor av delaktighet förmedlas exempelvis i medierna - kungabröllopet 1976 är ett tydligt exempel - carl xvi gustaf fick en hustru samtidigt som landet fick en drottning - och när kronprinsessan förlovar sig - mer än trettio år senare - kan vi glädjas med henne - men delaktigheten i de kungligas liv kan även den bli ett hinder för att föra resonemang som kan vara viktiga i demokratin: resonemang där statsskicket granskas utifrån värden som bottnar i demokrati - som exempelvis jämlikhet - jämställdhet och rätten till ett privatliv - i stället för en sådan diskussion är vi fångade i ett samtal som handlar om hur vanliga de kungliga egentligen kan bli och diskuterar betydelsen av att kronprinsessan väljer en man av folket - visserligen är dessa föreställningar om den kungliga ovanligheten - om blått blod och bördstänkande - inte något som vi egentligen tror på - men de sätter ändå gränser för det politiska samtalet." // Cecilia Åse - Aftonbladet -'Debatt' - den 28 december 2009 - debattören cecilia åse - 44 år - är statsvetare och författare till boken "monarkins makt".
2 kommentarer:
"att kronprinsessan victorias kommande giftermål inte är hennes och hennes blivande mans privatsak har säkert inte undgått någon - deras framtida barn kommer att tillhöra den släkt vars uppgift det är att vara rikets främste företrädare och en samlande representant och en symbol för landet - som det står i grundlagens förarbeten - de grundläggande reglerna för svensk demokrati är ihopkopplade med de kungliga personerna - en följd av detta är att diskussioner om statsskicket hela tiden glider från att handla om politik och demokrati till att handla om kungligheterna - deras familjeförhållanden och personligheter - de må vara hagasessorna och gamle kungen - småbarnsfamiljen på drottningholm eller en nyförlovad kronprinsessa: diskussioner om statsskicket har hela tiden relaterat till personer på slottet - detta gäller i slutet av 1960-talet när uppslutningen kring gamle kungen är så stark att riksdagsförslag om att utreda möjligheten till ett icke-monarkistiskt statsskick uppfattas som en attack på honom personligen - och det gäller 1978 när riksdagen beslutar om att införa könsneutral tronföljd - medan de borgerliga partierna vid flera tillfällen under 1970-talet motionerar för kvinnlig tronföljd motsätter sig socialdemokraterna till en början en sådan förändring - argumentet är att könsneutral succession inte handlar om jämställdhet utan att det vara skulle befästa den ojämlikhet som ett ärftligt statschefsämbete innebär - när det faktiskt finns en liten prinsessa blir detta svårt att hålla fast vid - när kungaparets förstfödda är 9 månader gammal - i april 1978 - röstar man i riksdagen om att ändra successionsordningen och ge även kvinnor möjlighet att inta tronen - nu säger de socialdemokratiska riksdagsledamöterna inte nej - de väljer att istället lägga ner sina röster - orsaken till detta sover lyckligt ovetandade i sin vagga - men de kungliga personerna hamnar i centrum inte bara för dem som argumenterar för monarkin - även uttalade republikander - som socialdemokraten nancy eriksson - eller en ung ingvar carlsson - framhåller under 1960- och tidigt 70-tal att man inte är ute efter att kritisera gamle kungen - de menar att republik bör införas utan att någon måste avsättas - och riktar in sig på det tronskifte som man vet måste komma med tanke på gamle kungens höga ålder - de kungliga familjeförhållandena påverkar på så vis även de republikanska diskussionerna - och får bestämma villkoren när man vill att republik ska införas -
- monarkins grundbult - att en person eller släkt företräder en nationell gemenskap - har alltså konsekvenser för svensk demokrati - en viktig konsekvens är att det politiska samtalet begränsas - genom att vi har gett uppdraget att företräda nationen till personerna i en viss släkt har vi tagit ifrån oss själva möjligheten att diskutera statsskicket förutsättningslöst och pricipiellt - vi har också tagit ifrån oss själva möjligheten att diskutera det utifrån föreställningar som annars är centrala i svensk demokrati - som jämlikhet och rättvisa - eller helt enkelt alla människors rätt till självförverkligande - i den svenska grundlagen står det att tronföljden är förbehållen inomäktenskapligt födda avkomlingar till carl xvi gustaf - skulle det i framtiden saknas personer som i rakt nedstigande led är släkt med honom så måste lagstifningen ändras - kungligt barnafödande har på så sätt författningspolitiska konsekvenser - men genom att statschefsämbetet förs vidare genom arv - vävs de som företräder landet också samman med dem som blir företrädda - de kungligas privata liv blir en nationell angelägenhet och känslor av delaktighet förmedlas exempelvis i medierna - kungabröllopet 1976 är ett tydligt exempel - carl xvi gustaf fick en hustru samtidigt som landet fick en drottning - och när kronprinsessan förlovar sig - mer än trettio år senare - kan vi glädjas med henne - men delaktigheten i de kungligas liv kan även den bli ett hinder för att föra resonemang som kan vara viktiga i demokratin: resonemang där statsskicket granskas utifrån värden som bottnar i demokrati - som exempelvis jämlikhet - jämställdhet och rätten till ett privatliv - i stället för en sådan diskussion är vi fångade i ett samtal som handlar om hur vanliga de kungliga egentligen kan bli och diskuterar betydelsen av att kronprinsessan väljer en man av folket - visserligen är dessa föreställningar om den kungliga ovanligheten - om blått blod och bördstänkande - inte något som vi egentligen tror på - men de sätter ändå gränser för det politiska samtalet." // Cecilia Åse - Aftonbladet -'Debatt' - den 28 december 2009 - debattören cecilia åse - 44 år - är statsvetare och författare till boken "monarkins makt".
Skicka en kommentar