söndag 23 maj 2010

troende - men ändå utanför...

Upplagd av kl.

4 kommentarer:

Marianne Johansson sa...

"vad händer idag när en människa - som befinner sig utanför alla kyrkobildningar - verkligen börjar tro att gud är på riktigt? - jag har inte bevistat en gudstjänst på tjugo år - jag döptes en gång i tiden i älvdalens kyrka i norra dalarna - men mina barn är varken döpta eller konfirmerade - även om visst intresse för bibeln och tron visar sig ibland - jag tillhör inte någon synlig kyrka eller församling - utåt sett är jag inte mycket till 'kristen' - under samma tid har jag sett till att skapa tillfällen att fördjupa mig i katolsk - ortodox- och luthersk teologi - i mystik - kyrkohistoria och idéhistoria - i buddhism - veda och muslimsk mystik - i hermetism och ockultism och i förhållandet mellan vetenskap och tro - samt i fundamentala frågor om verklighetens natur i filosofi och vetenskap - jag har studerat bibeln på originalspråken - hebreiska och grekiska - jag har sökande studerat tusentals böcker och artiklar - och jag har diskuterat med alla sorters människor - vad är en människa? - vad är världen? - varför är allt som det är? - jag har också sett mina tre barn födas och växa upp - varit tvungen att omvärdera mig själv i ljuset av alla utmaningar som familjelivet innebär - jag arbetade under flera år med svårt sjuka och döende - jag har sett människokroppar förstörda och stympade av olyckor - sjukdomar eller hårt arbete - jag har sett mänskliga sinnen fördunklade och obotligt förvirrade - jag har suttit vid åtskilliga dödsbäddar - jag har sedan undervisat och forskat på universitetsnivå och försökt inspirera många årskullar studenter att tänka och förstå - att världen inte riktigt är vad den synes vara - och allt detta skulle inte ha lärt mig någonting - om det inte hade utmynnat i insikten - att den djupaste sanningen om människan och världen finns i den kristna tron - detta låter för de flesta jag känner bokstavligen otroligt - men det beror mycket på - att flertalet av dem som kallar sig kristna bräker med fel röst - eller så föga anar djupet i sin egen tro - att de lyckas trivialisera det allra djupaste mysterium till att handla om allt utom saningen - en sanning vars utläggning varken består av textfixerad bibeltro eller av välvillig modekristendom med rosa - gröna eller röda förtecken - när jag nu ser mig om i den yttre kyrkovärlden - vad finner jag? - en katolsk kyrka djupt kluven i sin självmotsträviga historia - ortodoxa kyrkor som avgränsar sig i etniska enklaver - eller grälar om vem som är mest traditionell - en svensk kyrka som för länge sedan totalt lämnat de kristna fundamenten - med ett fåtal föraktade undantag - lutherska 'frikyrkor' som inte erkänner varandra för att de ser lite olika på dunkla bekännelsefrågor - andra frikyrkor och protestantiska sekter som väsnas en hel del - men som ofta saknar verklig traditionsanknytning och teologiskt djup - när de inte för människor helt vilse -

23 maj 2010 kl. 16:06
Marianne Johansson sa...

- i nästan alla dessa sammanhang vet jag att det finns människor med djup insikt och stora kunskaper - men vart ska en sedan - till det yttre - utanförstående egentligen söka sig? - finns det några positiva skäl att uteslutande välja en kyrka framför de andra? - för egen del söker jag tillfällig respit i vissa lutheraners lära om den osynliga kyrkan - detta betyder inte att jag tar avstånd från någon traditionell yttre kyrka såsom sakramentalt uttryck - ännu mindre att jag argumenterar mot någon av dem - det innebär endast att jag själv - just nu - inte förmår välja en av dem framför någon annan - ty så blir det ju - när utgångsläget är formellt utanförskap - jag säger inte att min position är konsekvent eller principiellt försvarbar - den är egentligen absurd - men jag tror att de vanekristna i de olika kyrkorna faktiskt inte kan föreställa sig hur det är att växa upp och leva helt untanför deras umgänge och sedan - ändå - bli varse vår herre och vad han har gjort för oss - och jag tror att de har väldigt svårt att - tillräckligt djupt - kommunicera med människor som skulle kunna hamna i min sits - lyckligtvis har jag dock mött några enskilda kristna som - utan att göra något väsen av sig - har kunnat förmedla en bestämd anda (ande?) till mig - men bland dem som hörs mest har jag inte funnit en enda som har kunnat väcka någon sann genklang i mig - jag dömer inte - jag säger bara som det är - för mig" // Per Johansson - fil dr i humanekologi - konsult och författare - i tidningen 'dagen' - 'opinion debatt & insändare' - den 31 juli 2009.

23 maj 2010 kl. 16:20
Marianne Johansson sa...

jag är en som är 'hemmahörande' i kategorien 'utanförstående' - alas! - det är inte så speciellt roligt alltid att inte vara med i ngt som helst sammanhang - inte känna sig känd - 'brydd om' - av någon überhaupt...

17 november 2012 kl. 23:04
Marianne Johansson sa...

'vart ska en sådan...' i st f 'vart ska en sedan...'(rad 2 i kommentaren kl 16:20 den 23 maj 2010...)

13 augusti 2013 kl. 15:10

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)