"våra vänner byts i stor utsträckning ut allteftersom åren går - varför det? - varför har man så få barndomsvänner kvar i vuxen ålder? - sannolikt beror det på att det som höll samman vänskapen när man var barn eller tonåring inte längre har samma bärighet när man är vuxen - man kanske idrottade ihop - upptäckte det motsatta könet tillsammans - pluggade ihop - allt sådant som kittade ihop vänskapen under uppväxten - sedan blir man plötsligt vuxen och andra vänskapsfaktorer blir viktiga - de intellektuella olikheterna märks också mer när man blir vuxen - grannpojken - som man beundrade för hans djärvhet - vighet och skicklighet i idrott - visar sig ha samma intelligens som en medelbegåvad chimpans - (inte konstigt att han var så duktig på att klättra i trän och att han var så förtjust i bananer) - somliga vill som vuxna inte träffa sina barndomsvänner - därför att de nu inte vill ses med de ögon de sågs då - tjocke lasse som var dålig i idrott och blyg för flickor och som kallades för 'grispaddan' vill av naturliga skäl inte träffa sina gamla ungdomsvänner - idag är tjocke lasse auktoriserad revisor - inte längre tjock - och lyckligt gift med anna - men när han träffar sina gamla vänner på stan skriker de: 'tjänare grispaddan - hur är läget? - träffat några schyssta brudar på sista tiden?' - vem kan klandra f d tjocke lasse för att han föredrar nya vänner - vänner som ser honom som en auktoriserad revisor med normal vikt och söt fru? -
- det kan också ske en total omsvängning i rollfördelningen mellan vänner när man blir äldre - 'den misslyckade' - tönten som ingen brydde sig om eller bara retade - har blivit något helt annat - medan 'den lyckade' - som var populär - tjusig och duktig- har blivit en oansenlig nolla - gungbrädan har tippat helt och hållet och när dessa två barndomsvänner möts är bägge medvetna om de förändrade rollerna - den tidigare hunsade tönten har blivit framgångsrik och säker - medan den forne hjälten arbetar med att trampa ner soporna i storföretagets soptunnor - i allmänhet känns ett sådant möte förstås mest påfrestande för den som befinner sig på gungbrädans lägsta punkt - 'nämen - tjänare åke - det var inte igår!' - 'nä - hej - hej' - 'hur har du det nu för tiden? - jag hörde att du hade blivit ordinarie som soptunnetrampare' - 'ja - jo - jag måste kila nu' - 'nej - vi måste ju snacka lite - det var ju jättelänge sen sist' - 'ja - jo - är det där din bil?' - 'ja - jag har alltid tyckt att bentley gör bra bilar - vad har du för bil - åke? bentley?' - 'va? - nä - jag måste nog gå nu' - 'det var jättekul att ses - åke - vi måste träffas nån dag och äta lunch och prata om gamla tider'
- tjechov har på ett briljant sätt skildrat ett möte mellan två barndomsvänner - där den ene avancerat och gjort en lysande karriär - vilket den andre inte får veta förrän de stått och pratat en stund - när han får veta sin barndomsväns imponerande titel och samhällsställning - ändrar han helt attityd och blir underdånigt krypande - man förstår att ingen av dessa två har någon önskan att träffa den andre igen - vi förändras alla med tiden och om vi själva och våra vänner utvecklas åt olika håll - är det inte så konstigt att även stark ungdomsvänskap löses upp och blåses bort av tidens vindar -
- med åren kan de tidigare gemensamma vänskapsintressena - som t ex festande - idrott och liknande - bytas ut mot småbarnsengagemang och man kanske får nya vänner via lekskolor och dagis - gemensamma intressen och gemensam livssituation kan ofta fungera som vänskapskatalysatorer - småbarnsföräldrar blir lätt vänner med andra småbarnsföräldrar - ett varmt och sammanfallande intresse för tremånaderskolik - blöjor och olika vällingsorter kan tända vänskapens låga lika effektivt som det tidigare intresset för starköl - fest och det motsatta könet -
- det är inte bara vännerna som ändras när tiden går - inte sällan ändras också de krav och förväntningar man har på sina vänner - ökar toleransen mot vännerna när man blir äldre eller minskar den? - har man lättare att ha överseende med vännernas fel och brister när man är yngre? - under ungdomstiden har vi i allmänhet lättare att strunta i våra vänners mindre lyckade sidor - dels bryr vi oss mindre om dess sidor - dels är vi mindre observanta när det gäller dem - en 'sup- och raggkompis' begär man kanske inte så mycket av - kompisens eventuella karaktärsfel ser vi inte eller så ser vi dem - men tycker att de inte spelar så stor roll - kalle är visserligen ganska elak som typ - men han är rolig att gå ut och festa med - ann-britt är giftigare än en grön mamba - men hon är väldigt underhållande när hon sätter igång och berättar vad hon varit med om - både kalle och ann-britt är lite elaka mot oss ibland - men det struntar vi i när vi är yngre - det är lite som med små barn som är bästa vänner ena sekunden och motsatsen nästa - för att sedan vara vänner igen - 'har du inga vänner att leka med?' - 'jodå - jag har massor av vänner - men jag hatar dom' -
- kräver man mer av sina vänner när man blir äldre? - eller är man då mer luttrad och tolerant eftersom erfarenheten har lärt en att ingen är perfekt eller felfri? - troligen är det både och - man har lärt sig att inte förvänta sig för mycket av sina vänner - men samtidigt kan man rent allmänt ha skaffat sig större krav på allt möjligt - även vännerna - det blir kanske viktigare med kvalitet och man vill inte kasta bort sin tid på att träffa elake kalle eller giftiga ann-britt längre - man har med tiden också lärt sig att skilja på bra och dåliga väner - ökad ålder brukar ge ökad förmåga att genomskåda folk och det är lättare att känna igen falska vänner - opålitliga vänner - parasiter och elaka vänner (kan man egentligen kalla elaka vänner för vänner?)
- vilka vänner är långlivade? - vilka vänner från unga år finns fortfarande kvar när vi är gamla? - för att vänskap ska bestå behövs inte bara en ömsesidig och positiv känsla - utan också praktiska och georafiska förutsättningar - om vår bästa vän flyttar till australien när vi är tjugofem år - hur mycket vänskap finns det då kvar när vi fyller femtio och inte har träffats på ett kvarts sekel? - de tidigare långa breven har gradvis blivit allt kortare - mer infrekventa och innehållslösa ('hej - här har det regnat - hur har du det?') - för att till slut ersättas med ett årligt julkort med den personliga hälsningen: 'god jul och gott nytt år önskar fredrik' -
- inte bara det geografiska avståndet kan kväva en starkt brinnande vänskapslåga - ett tilltagande socialt avstånd kan också påverka vänskapen - olle och gunnar är bästa vänner - de kommer visserligen från olika sociala miljöer - men det gör inget - åtminstone när de är unga - åren går och olle blir rik - framgångsrik - bor i stor lyxvilla och kör en bil som kostar ungefär som en bra sommarstuga med sjötomt - gunnar har det inte gått lika bra för - han är varken rik eller framgångsrik och hans bil startar bara i nerförsbacke - när olle åker med familjen på semester till maldiverna - försöker gunnar och hans familj hitta en nerförsbacke så att de kan åka till det lilla friluftsbadet utanför stan - när olle och gunnar träffas och börjar prata om vad de gjort på semestern - tycker båda att det känns lite pinsamt och bägge skruvar besvärat på sig - 'nä - maldiverna är inte så märkvärdigt egentligen - vattnet är ju fint och så - men louise fick en sticka i foten på stranden' - 'jaså - det var ju tråkigt - ja - vi badade ju också rätt mycket i somras - det var ju inte maldiverna precis - men det var i alla fall femton grader i vattnet - när det var som bäst - ingrid höll på att förfrysa fötterna'-
- tyvärr påverkas vänskapen av många yttre faktorer när tiden går - inte bara geografiska avstånd och stora sociala skillnader kan fräta på vänskapsbanden - även den egna partnern kan göra det - bästa vänner när man är femton - tjugo - tugofem och trettio år gammal - men sedan gifter sig en av vännerna och problemet börjar - den nygifta vännens man och fru står inte ut med äktenskapspartnerns bästa vän - känslorna är dessutom besvarade av den bästa vännen - nu står man nygift och ens nya fru (eller man) hatar ens närmaste vän - det är inte någon lätt situation - 'men vad har du emot göran?' han är jättetrevlig! - vi har varit vänner sen tonåren' - 'jag står inte ut med honom! - han ger mej kväljningar! - jag förstår inte hur du kan ha honom som vän' -'men han är väldigt snäll och vi har haft jättemycket roligt ihop' - 'jag vill inte se honom! - jag vill inte att du träffar honom! - vi kan skicka julkort till honom - det räcker' -
- en del vänner försvinner med tiden - utan att de flyttar till australien eller blir bannlysta av ens partner - på något konstigt sätt avtar vänskapen och rinner långsamt ut i sanden - utan att det förekommer några konfrontationer eller någon yttre påverkan vissnar vänskapen sakta ner och dör - ingen vet riktigt varför - hur kan någon som man stått mycket nära i många år plötsligt försvinna nästan helt ur ens medvetande? -'vad blev det egentligen av bosse? - jag har inte sett honom på flera år - vi var jättekompisar förut - jag vet inte vart han tog vägen sen - man borde kanske ringa honom och höra hur han har det' - visst borde man det - men det gör man inte - det stannar vid en flyktig tanke som aldrig orkar ta steget från idé till handling - tiden har sopat igen alla spår i sanden efter den vänskap som en gång fanns - livet går vidare - vi blir äldre och vad blev det egentligen av bosse? -
- i vilken ålder försvinner vänner och byts ut mot nya? - detta sker kontinuerligt under livets gång - men som tidigare nämnts kan övergången från festande singel till gift småbarnsförälder utgöra en vattendelare - i övrigt kan förstås nya vänner dyka upp när som helst i livet och gamla vänner kan på samma sätt försvinna vid vilken tidpunkt som helst - går det att få nära vänner när man blivit lite äldre? - eller har man stelnat i roller och masker som medvetet eller omedvetet utgör en mur som det inte är så lätt att ta sig igenom? - det går förstås att få nära vänner även när man kommit upp i åren - även om det nog är lättare när man är ung - när man är yngre är man öppnare och mer förbehållslös och har inte låst sig i positioner och roller ännu - man bjuder mer på sig själv och är mer spontan - vilket öppnar för vänskapsförhållanden - det kan också vara svårare att hitta nya vänner när man är äldre därför att folk i allmänhet då redan har sina fasta vänkretsar och inte är så intresserade av att hitta nya vänner - det är lättare när man som barn träffar någon ny lekkamrat och efter tio minuters bekantskap kan fråga: 'vill du bli min bästa vän?' - skulle man som vuxen ställa samma fråga till någon man träffat för första gången tio minuter tidigare - skulle man troligen bli betraktad som fullkomligt galen -
- i vissa åldrar talar man om sina 'affärsvänner' - vad är en 'affärsvän'? - är det en affär eller en vän? - de flesta anser nog att det krävs något mer av en riktig vän än att han ger åtta procents mängdrabatt eller tipsar om att man ska köpa fermentaaktier före nästa torsdag - när man är i karriäråldern kan affärsvännerna bli viktigare än de riktiga vännerna - de gamla vännerna sätts på sparlåga och man satsar sin tid - energi och eventuella charm på affärsvänner som kanske kan hjälpa en framåt i karriären - 'om du kan fixa det här lånet amorteringsfritt och med 4,2 procents ränta - så lovar jag att vara din bästa vän tills nästa bokslut - under förutsättning att inte diskontot höjs' -
- under förälskelseperioder - småbarnsår och karriärklättrarår kan således vännerna få stå tillbaka - men sedan behöver vi vänner igen - (alla människor behöver inte vänner - det finns de som oavsett ålder klarar sig utan - om detta icke-behov av vänner är något positivt eller något negativt är upp till var och en att avgöra) - yttre händelser kan - som tidigare beskrivits - påverka vänskapförhållanden - oavsett ålder - en skilsmässa påverkar inte bara dem som skiljer sig - utan även skilsmässoparets vänner engageras - ofta tvingas vännerna välja sida och av de bägge tidigare vännerna ulf och margareta - som nu skiljer sig - blir bara en kvar - ulf eller margareta? - det är en smaksak - med ganska bitter eftersmak - hur man än väljer -
- man har olika vänbehov i olika åldrar (och naturligtvis individuellt beroende på vad man är för typ av personlighet) - när man är tjugo vill man kanske ha vänner som man kan festa med och lösa de stora livsfrågorna med - 'vad är livets mening egentligen? - alltså dess innersta mening - typ - va? - vad går livet ut på? - är allt rödvin slut? - fanns det inte en flaska till? - vem har tagit den? - har livet någon mening egentligen?' - när man är trettio är det ju bra om vännerna befinner sig i samma fas som man själv - annars blir det ingen riktig dialog - utan två monologer - 'igår kväll var jag på jordens häftigaste party - det var tre brudar som stötte på mej - en av dom var syster med en annan - tror jag - och jordens ös på musiken' - 'imorse kräktes lillen två gånger - det såg lite ljusgrönt ut - men det kanske var ärtpurén han hade ätit' - 'och jag satte i mej en jäkla massa whisky - alltså - single malt - inte så rökig - jäkla fin smak faktiskt - dyr som fan' - 'lillen hade lite diarré också - men den var inte grön - utan mer ljusbrun' - 'åh - fy fan så äckligt! - vad pratar du om?' -
- i femtioårsåldern vill vi gärna ha vänner som vi kan diskutera begynnande krämpor med och i sextioårsåldern kanske vi vill utbyta skryt och erfarenheter av barnbarn - i alla åldrar vill vi dock ha känslan av att våra vänner tycker om oss och bryr sig om oss och våra liv - om vi har ungdomsvänner kvar när vi blir äldre - så kan vi roa oss med att fråga oss hur många av dessa vänner som skulle bli våra vänner om vi träffade dem för första gången nu - urtråkiga berit - som vi varit vän med i trettio år - vad skulle vi tycka om henne om vi mötte henne för första gången idag? - vi sklle tycka att hon är visserligen snäll - men fullständigt charmlös och så trist att alla klockor stannar när hon kommer in i rummet - och sten-åke - som berättat roliga historier i tjugofem år (samma historier) - historier som bara han själv skrattar år - vad skulle vi tycka om honom om han var en ny bekantskap? - en oförarglig men ganska påfrestande typ - skulle vi verkligen välja honom som vän idag? - eller skrytsamma suzanne - hur länge skulle vi stå ut med henne om hon introducerades i vårt liv nu? - och claes som vi tyckte var så charmig men opålitlig? - opålitlig är han fortfarande - men charmig? -
- det kan vara intressant att gå igenom de vänner man haft i många år och fråga sig vad man skulle tycka om dem om de dök upp för första gången idag - det kan vara en vacker illustration till hur vår syn och våra krav på vänner ändras med åren - i många fall skulle vi inte drömma om att knyta några vänskapsband nu med de vänner vi skaffade för länge sedan - så varför tyckte vi så bra om dem då - för ett antal år sedan? - och varför är vi fortfarande vän med tråkiga berit och påfrestande sten-åke? - kanske för att både vi och våra vänner har ändrats med åren - vi tyckte inte att berit var så tråkig när vi räffade henne första gången för trettio år sedan - (och det var hon nog inte heller) - hon har blivit tråkigare med åren och vi har kanske också ändrat våra preferenser - så varför fortsätter vi att vara vän och umgås med berit - sten-åke - suzanne och de andra? - troligen har det flera orsaker - det är en blandning av bekvämlighet - slentrian- och en känsla av invand trygghet - som får oss att fortsätta träffa dessa vänner - det är bekvämt - det skulle inte vara så lätt att gå ut och försöka hitta nya vänner - det är förstås också slentrian - vänskapen har hållit så länge att den blivit en vana och vanor bryter man inte så lätt - och det känns trots allt ganska tryggt och behagligt med dessa gamla vänner som vi känner så väl (även om det är svårt att skratta åt sten-åkes gamla historier när man hör dem för femtioelfte gången) -
- går det att återuppliva gamla vänner som varit 'borta' i många år? - våra vänner som försvann när vi var tjugofem - kan vi få tillbaka dem när vi är fyrtio eller femtio? - om vi inte har utvecklats alltför mycket åt olika håll - så borde det gå bra - fördelen med att återuppta gammal vänskap är att den redan har en fast grund att stå på - det finns redan ett fundamet av gemensamma upplevelser och erfarenheter - vi känner våra gamla vänner ganska väl och även om de förändrats en del under årens lopp (vilket vi också har) - så känner vi troligen deras innersta och ursprungliga personlighet - vi kan med lite god vilja bortse från de attityder och masker som de hängt på sig under de decennier då vi inte träffat dem - om vi återupptar gammal vänskap kan vi möjligen fråga oss varför vänskapen tog slut tidigare - är det så enkelt som att bengt och anna flyttade till göteborg eller amerika och nu har flyttat tillbaka till den ort där vi bor? - då är det inga problem att återknyta till där vi skildes från dem - eller finns det mer komplicerade orsaker till att vänskapen tog slut? - hade vi affärer ihop med bengt - affärer som ledde till att bengt gick i konkurs - medan vi själva gick torrskoda ur det ekonomiska bottennappet? - då får vi hoppas att bengt har kommit över detta och inte tycker att det är vårt fel att det blev som det blev - eller berodde den avbrutna vänskapen på konkurrens och yrkesavund? - för det var väl inte så att anna hade en liten affär vid sidan av med någon av oss och bengt fick reda på det? - tiden läker visserligen alla sår - men vissa sår kan lämna ärr som irriterar - men om det inte finns några ärr som kliar och besvärar och inget kvarstående grums i tidigare glädjebägare - så kan ungdomsvänner bli utmärkta medelåldersvänner - även om man varit ifrån varandra ett par decennier - det går ofta bra att damma av gamla vänner och putsa lite på dem så blir de som nya igen." RICHARD FUCHS - "Du ser inte så gammal ut!" sidorna 119 t o m 136 i denna bok - utgiven på Forums förlag år 2004.
jag kan informera om att denna bok skickade jag efter från en av de många bokklubbar jag var medlem i då på den tiden cirka år 2005 - det är en lite lustig bok - ärtgrön till färgen och med en spegel man kan bespegla sig i på framsidan - lite lagom otydlig - men dessväre kan jag se min ålder ganska tydligt - att åldern satt sina spår - men ovanför denna spegel står alltså orden 'Du ser inte så gammal ut!' - vad ska man tro på - själva orden ovanför spegeln - eller den bild som återkastas mot en då man tittat in i spegelen - men samtidigt har man ju humorn att tillgå - den humorn som jag alltså qanska mycket uppskattar - den som är Richard Fuchs'...
har just läst igenom hela denna text - vartenda ord - och upptäckt några små missar bokstavsmässigt som jag gjort mig skyldig till vid avskrivandet av denna mycket - sort of - begåvade text: 'vänner' i st f 'väner... - 'skulle' i st f 'sklle'... - 'år' i st f 'åt'...
19 kommentarer:
"våra vänner byts i stor utsträckning ut allteftersom åren går - varför det? - varför har man så få barndomsvänner kvar i vuxen ålder? - sannolikt beror det på att det som höll samman vänskapen när man var barn eller tonåring inte längre har samma bärighet när man är vuxen - man kanske idrottade ihop - upptäckte det motsatta könet tillsammans - pluggade ihop - allt sådant som kittade ihop vänskapen under uppväxten - sedan blir man plötsligt vuxen och andra vänskapsfaktorer blir viktiga - de intellektuella olikheterna märks också mer när man blir vuxen - grannpojken - som man beundrade för hans djärvhet - vighet och skicklighet i idrott - visar sig ha samma intelligens som en medelbegåvad chimpans - (inte konstigt att han var så duktig på att klättra i trän och att han var så förtjust i bananer) - somliga vill som vuxna inte träffa sina barndomsvänner - därför att de nu inte vill ses med de ögon de sågs då - tjocke lasse som var dålig i idrott och blyg för flickor och som kallades för 'grispaddan' vill av naturliga skäl inte träffa sina gamla ungdomsvänner - idag är tjocke lasse auktoriserad revisor - inte längre tjock - och lyckligt gift med anna - men när han träffar sina gamla vänner på stan skriker de: 'tjänare grispaddan - hur är läget? - träffat några schyssta brudar på sista tiden?' - vem kan klandra f d tjocke lasse för att han föredrar nya vänner - vänner som ser honom som en auktoriserad revisor med normal vikt och söt fru? -
- det kan också ske en total omsvängning i rollfördelningen mellan vänner när man blir äldre - 'den misslyckade' - tönten som ingen brydde sig om eller bara retade - har blivit något helt annat - medan 'den lyckade' - som var populär - tjusig och duktig- har blivit en oansenlig nolla - gungbrädan har tippat helt och hållet och när dessa två barndomsvänner möts är bägge medvetna om de förändrade rollerna - den tidigare hunsade tönten har blivit framgångsrik och säker - medan den forne hjälten arbetar med att trampa ner soporna i storföretagets soptunnor - i allmänhet känns ett sådant möte förstås mest påfrestande för den som befinner sig på gungbrädans lägsta punkt - 'nämen - tjänare åke - det var inte igår!' - 'nä - hej - hej' - 'hur har du det nu för tiden? - jag hörde att du hade blivit ordinarie som soptunnetrampare' - 'ja - jo - jag måste kila nu' - 'nej - vi måste ju snacka lite - det var ju jättelänge sen sist' - 'ja - jo - är det där din bil?' - 'ja - jag har alltid tyckt att bentley gör bra bilar - vad har du för bil - åke? bentley?' - 'va? - nä - jag måste nog gå nu' - 'det var jättekul att ses - åke - vi måste träffas nån dag och äta lunch och prata om gamla tider'
- tjechov har på ett briljant sätt skildrat ett möte mellan två barndomsvänner - där den ene avancerat och gjort en lysande karriär - vilket den andre inte får veta förrän de stått och pratat en stund - när han får veta sin barndomsväns imponerande titel och samhällsställning - ändrar han helt attityd och blir underdånigt krypande - man förstår att ingen av dessa två har någon önskan att träffa den andre igen - vi förändras alla med tiden och om vi själva och våra vänner utvecklas åt olika håll - är det inte så konstigt att även stark ungdomsvänskap löses upp och blåses bort av tidens vindar -
- med åren kan de tidigare gemensamma vänskapsintressena - som t ex festande - idrott och liknande - bytas ut mot småbarnsengagemang och man kanske får nya vänner via lekskolor och dagis - gemensamma intressen och gemensam livssituation kan ofta fungera som vänskapskatalysatorer - småbarnsföräldrar blir lätt vänner med andra småbarnsföräldrar - ett varmt och sammanfallande intresse för tremånaderskolik - blöjor och olika vällingsorter kan tända vänskapens låga lika effektivt som det tidigare intresset för starköl - fest och det motsatta könet -
- det är inte bara vännerna som ändras när tiden går - inte sällan ändras också de krav och förväntningar man har på sina vänner - ökar toleransen mot vännerna när man blir äldre eller minskar den? - har man lättare att ha överseende med vännernas fel och brister när man är yngre? - under ungdomstiden har vi i allmänhet lättare att strunta i våra vänners mindre lyckade sidor - dels bryr vi oss mindre om dess sidor - dels är vi mindre observanta när det gäller dem - en 'sup- och raggkompis' begär man kanske inte så mycket av - kompisens eventuella karaktärsfel ser vi inte eller så ser vi dem - men tycker att de inte spelar så stor roll - kalle är visserligen ganska elak som typ - men han är rolig att gå ut och festa med - ann-britt är giftigare än en grön mamba - men hon är väldigt underhållande när hon sätter igång och berättar vad hon varit med om - både kalle och ann-britt är lite elaka mot oss ibland - men det struntar vi i när vi är yngre - det är lite som med små barn som är bästa vänner ena sekunden och motsatsen nästa - för att sedan vara vänner igen - 'har du inga vänner att leka med?' - 'jodå - jag har massor av vänner - men jag hatar dom' -
- kräver man mer av sina vänner när man blir äldre? - eller är man då mer luttrad och tolerant eftersom erfarenheten har lärt en att ingen är perfekt eller felfri? - troligen är det både och - man har lärt sig att inte förvänta sig för mycket av sina vänner - men samtidigt kan man rent allmänt ha skaffat sig större krav på allt möjligt - även vännerna - det blir kanske viktigare med kvalitet och man vill inte kasta bort sin tid på att träffa elake kalle eller giftiga ann-britt längre - man har med tiden också lärt sig att skilja på bra och dåliga väner - ökad ålder brukar ge ökad förmåga att genomskåda folk och det är lättare att känna igen falska vänner - opålitliga vänner - parasiter och elaka vänner (kan man egentligen kalla elaka vänner för vänner?)
- vilka vänner är långlivade? - vilka vänner från unga år finns fortfarande kvar när vi är gamla? - för att vänskap ska bestå behövs inte bara en ömsesidig och positiv känsla - utan också praktiska och georafiska förutsättningar - om vår bästa vän flyttar till australien när vi är tjugofem år - hur mycket vänskap finns det då kvar när vi fyller femtio och inte har träffats på ett kvarts sekel? - de tidigare långa breven har gradvis blivit allt kortare - mer infrekventa och innehållslösa ('hej - här har det regnat - hur har du det?') - för att till slut ersättas med ett årligt julkort med den personliga hälsningen: 'god jul och gott nytt år önskar fredrik' -
- inte bara det geografiska avståndet kan kväva en starkt brinnande vänskapslåga - ett tilltagande socialt avstånd kan också påverka vänskapen - olle och gunnar är bästa vänner - de kommer visserligen från olika sociala miljöer - men det gör inget - åtminstone när de är unga - åren går och olle blir rik - framgångsrik - bor i stor lyxvilla och kör en bil som kostar ungefär som en bra sommarstuga med sjötomt - gunnar har det inte gått lika bra för - han är varken rik eller framgångsrik och hans bil startar bara i nerförsbacke - när olle åker med familjen på semester till maldiverna - försöker gunnar och hans familj hitta en nerförsbacke så att de kan åka till det lilla friluftsbadet utanför stan - när olle och gunnar träffas och börjar prata om vad de gjort på semestern - tycker båda att det känns lite pinsamt och bägge skruvar besvärat på sig - 'nä - maldiverna är inte så märkvärdigt egentligen - vattnet är ju fint och så - men louise fick en sticka i foten på stranden' - 'jaså - det var ju tråkigt - ja - vi badade ju också rätt mycket i somras - det var ju inte maldiverna precis - men det var i alla fall femton grader i vattnet - när det var som bäst - ingrid höll på att förfrysa fötterna'-
- tyvärr påverkas vänskapen av många yttre faktorer när tiden går - inte bara geografiska avstånd och stora sociala skillnader kan fräta på vänskapsbanden - även den egna partnern kan göra det - bästa vänner när man är femton - tjugo - tugofem och trettio år gammal - men sedan gifter sig en av vännerna och problemet börjar - den nygifta vännens man och fru står inte ut med äktenskapspartnerns bästa vän - känslorna är dessutom besvarade av den bästa vännen - nu står man nygift och ens nya fru (eller man) hatar ens närmaste vän - det är inte någon lätt situation - 'men vad har du emot göran?' han är jättetrevlig! - vi har varit vänner sen tonåren' - 'jag står inte ut med honom! - han ger mej kväljningar! - jag förstår inte hur du kan ha honom som vän' -'men han är väldigt snäll och vi har haft jättemycket roligt ihop' - 'jag vill inte se honom! - jag vill inte att du träffar honom! - vi kan skicka julkort till honom - det räcker' -
- en del vänner försvinner med tiden - utan att de flyttar till australien eller blir bannlysta av ens partner - på något konstigt sätt avtar vänskapen och rinner långsamt ut i sanden - utan att det förekommer några konfrontationer eller någon yttre påverkan vissnar vänskapen sakta ner och dör - ingen vet riktigt varför - hur kan någon som man stått mycket nära i många år plötsligt försvinna nästan helt ur ens medvetande? -'vad blev det egentligen av bosse? - jag har inte sett honom på flera år - vi var jättekompisar förut - jag vet inte vart han tog vägen sen - man borde kanske ringa honom och höra hur han har det' - visst borde man det - men det gör man inte - det stannar vid en flyktig tanke som aldrig orkar ta steget från idé till handling - tiden har sopat igen alla spår i sanden efter den vänskap som en gång fanns - livet går vidare - vi blir äldre och vad blev det egentligen av bosse? -
- i vilken ålder försvinner vänner och byts ut mot nya? - detta sker kontinuerligt under livets gång - men som tidigare nämnts kan övergången från festande singel till gift småbarnsförälder utgöra en vattendelare - i övrigt kan förstås nya vänner dyka upp när som helst i livet och gamla vänner kan på samma sätt försvinna vid vilken tidpunkt som helst - går det att få nära vänner när man blivit lite äldre? - eller har man stelnat i roller och masker som medvetet eller omedvetet utgör en mur som det inte är så lätt att ta sig igenom? - det går förstås att få nära vänner även när man kommit upp i åren - även om det nog är lättare när man är ung - när man är yngre är man öppnare och mer förbehållslös och har inte låst sig i positioner och roller ännu - man bjuder mer på sig själv och är mer spontan - vilket öppnar för vänskapsförhållanden - det kan också vara svårare att hitta nya vänner när man är äldre därför att folk i allmänhet då redan har sina fasta vänkretsar och inte är så intresserade av att hitta nya vänner - det är lättare när man som barn träffar någon ny lekkamrat och efter tio minuters bekantskap kan fråga: 'vill du bli min bästa vän?' - skulle man som vuxen ställa samma fråga till någon man träffat för första gången tio minuter tidigare - skulle man troligen bli betraktad som fullkomligt galen -
- i vissa åldrar talar man om sina 'affärsvänner' - vad är en 'affärsvän'? - är det en affär eller en vän? - de flesta anser nog att det krävs något mer av en riktig vän än att han ger åtta procents mängdrabatt eller tipsar om att man ska köpa fermentaaktier före nästa torsdag - när man är i karriäråldern kan affärsvännerna bli viktigare än de riktiga vännerna - de gamla vännerna sätts på sparlåga och man satsar sin tid - energi och eventuella charm på affärsvänner som kanske kan hjälpa en framåt i karriären - 'om du kan fixa det här lånet amorteringsfritt och med 4,2 procents ränta - så lovar jag att vara din bästa vän tills nästa bokslut - under förutsättning att inte diskontot höjs' -
- under förälskelseperioder - småbarnsår och karriärklättrarår kan således vännerna få stå tillbaka - men sedan behöver vi vänner igen - (alla människor behöver inte vänner - det finns de som oavsett ålder klarar sig utan - om detta icke-behov av vänner är något positivt eller något negativt är upp till var och en att avgöra) - yttre händelser kan - som tidigare beskrivits - påverka vänskapförhållanden - oavsett ålder - en skilsmässa påverkar inte bara dem som skiljer sig - utan även skilsmässoparets vänner engageras - ofta tvingas vännerna välja sida och av de bägge tidigare vännerna ulf och margareta - som nu skiljer sig - blir bara en kvar - ulf eller margareta? - det är en smaksak - med ganska bitter eftersmak - hur man än väljer -
- man har olika vänbehov i olika åldrar (och naturligtvis individuellt beroende på vad man är för typ av personlighet) - när man är tjugo vill man kanske ha vänner som man kan festa med och lösa de stora livsfrågorna med - 'vad är livets mening egentligen? - alltså dess innersta mening - typ - va? - vad går livet ut på? - är allt rödvin slut? - fanns det inte en flaska till? - vem har tagit den? - har livet någon mening egentligen?' - när man är trettio är det ju bra om vännerna befinner sig i samma fas som man själv - annars blir det ingen riktig dialog - utan två monologer - 'igår kväll var jag på jordens häftigaste party - det var tre brudar som stötte på mej - en av dom var syster med en annan - tror jag - och jordens ös på musiken' - 'imorse kräktes lillen två gånger - det såg lite ljusgrönt ut - men det kanske var ärtpurén han hade ätit' - 'och jag satte i mej en jäkla massa whisky - alltså - single malt - inte så rökig - jäkla fin smak faktiskt - dyr som fan' - 'lillen hade lite diarré också - men den var inte grön - utan mer ljusbrun' - 'åh - fy fan så äckligt! - vad pratar du om?' -
- i femtioårsåldern vill vi gärna ha vänner som vi kan diskutera begynnande krämpor med och i sextioårsåldern kanske vi vill utbyta skryt och erfarenheter av barnbarn - i alla åldrar vill vi dock ha känslan av att våra vänner tycker om oss och bryr sig om oss och våra liv - om vi har ungdomsvänner kvar när vi blir äldre - så kan vi roa oss med att fråga oss hur många av dessa vänner som skulle bli våra vänner om vi träffade dem för första gången nu - urtråkiga berit - som vi varit vän med i trettio år - vad skulle vi tycka om henne om vi mötte henne för första gången idag? - vi sklle tycka att hon är visserligen snäll - men fullständigt charmlös och så trist att alla klockor stannar när hon kommer in i rummet - och sten-åke - som berättat roliga historier i tjugofem år (samma historier) - historier som bara han själv skrattar år - vad skulle vi tycka om honom om han var en ny bekantskap? - en oförarglig men ganska påfrestande typ - skulle vi verkligen välja honom som vän idag? - eller skrytsamma suzanne - hur länge skulle vi stå ut med henne om hon introducerades i vårt liv nu? - och claes som vi tyckte var så charmig men opålitlig? - opålitlig är han fortfarande - men charmig? -
- det kan vara intressant att gå igenom de vänner man haft i många år och fråga sig vad man skulle tycka om dem om de dök upp för första gången idag - det kan vara en vacker illustration till hur vår syn och våra krav på vänner ändras med åren - i många fall skulle vi inte drömma om att knyta några vänskapsband nu med de vänner vi skaffade för länge sedan - så varför tyckte vi så bra om dem då - för ett antal år sedan? - och varför är vi fortfarande vän med tråkiga berit och påfrestande sten-åke? - kanske för att både vi och våra vänner har ändrats med åren - vi tyckte inte att berit var så tråkig när vi räffade henne första gången för trettio år sedan - (och det var hon nog inte heller) - hon har blivit tråkigare med åren och vi har kanske också ändrat våra preferenser - så varför fortsätter vi att vara vän och umgås med berit - sten-åke - suzanne och de andra? - troligen har det flera orsaker - det är en blandning av bekvämlighet - slentrian- och en känsla av invand trygghet - som får oss att fortsätta träffa dessa vänner - det är bekvämt - det skulle inte vara så lätt att gå ut och försöka hitta nya vänner - det är förstås också slentrian - vänskapen har hållit så länge att den blivit en vana och vanor bryter man inte så lätt - och det känns trots allt ganska tryggt och behagligt med dessa gamla vänner som vi känner så väl (även om det är svårt att skratta åt sten-åkes gamla historier när man hör dem för femtioelfte gången) -
- går det att återuppliva gamla vänner som varit 'borta' i många år? - våra vänner som försvann när vi var tjugofem - kan vi få tillbaka dem när vi är fyrtio eller femtio? - om vi inte har utvecklats alltför mycket åt olika håll - så borde det gå bra - fördelen med att återuppta gammal vänskap är att den redan har en fast grund att stå på - det finns redan ett fundamet av gemensamma upplevelser och erfarenheter - vi känner våra gamla vänner ganska väl och även om de förändrats en del under årens lopp (vilket vi också har) - så känner vi troligen deras innersta och ursprungliga personlighet - vi kan med lite god vilja bortse från de attityder och masker som de hängt på sig under de decennier då vi inte träffat dem - om vi återupptar gammal vänskap kan vi möjligen fråga oss varför vänskapen tog slut tidigare - är det så enkelt som att bengt och anna flyttade till göteborg eller amerika och nu har flyttat tillbaka till den ort där vi bor? - då är det inga problem att återknyta till där vi skildes från dem - eller finns det mer komplicerade orsaker till att vänskapen tog slut? - hade vi affärer ihop med bengt - affärer som ledde till att bengt gick i konkurs - medan vi själva gick torrskoda ur det ekonomiska bottennappet? - då får vi hoppas att bengt har kommit över detta och inte tycker att det är vårt fel att det blev som det blev - eller berodde den avbrutna vänskapen på konkurrens och yrkesavund? - för det var väl inte så att anna hade en liten affär vid sidan av med någon av oss och bengt fick reda på det? - tiden läker visserligen alla sår - men vissa sår kan lämna ärr som irriterar - men om det inte finns några ärr som kliar och besvärar och inget kvarstående grums i tidigare glädjebägare - så kan ungdomsvänner bli utmärkta medelåldersvänner - även om man varit ifrån varandra ett par decennier - det går ofta bra att damma av gamla vänner och putsa lite på dem så blir de som nya igen." RICHARD FUCHS - "Du ser inte så gammal ut!" sidorna 119 t o m 136 i denna bok - utgiven på Forums förlag år 2004.
jag kan informera om att denna bok skickade jag efter från en av de många bokklubbar jag var medlem i då på den tiden cirka år 2005 - det är en lite lustig bok - ärtgrön till färgen och med en spegel man kan bespegla sig i på framsidan - lite lagom otydlig - men dessväre kan jag se min ålder ganska tydligt - att åldern satt sina spår - men ovanför denna spegel står alltså orden 'Du ser inte så gammal ut!' - vad ska man tro på - själva orden ovanför spegeln - eller den bild som återkastas mot en då man tittat in i spegelen - men samtidigt har man ju humorn att tillgå - den humorn som jag alltså qanska mycket uppskattar - den som är Richard Fuchs'...
har just läst igenom hela denna text - vartenda ord - och upptäckt några små missar bokstavsmässigt som jag gjort mig skyldig till vid avskrivandet av denna mycket - sort of - begåvade text: 'vänner' i st f 'väner... - 'skulle' i st f 'sklle'... - 'år' i st f 'åt'...
Skicka en kommentar