söndag 9 maj 2010

av gun-britt sundström iakttagen tystnad

14 kommentarer:

Marianne Johansson sa...

"att 'den allvarsamma leken' sedan så gott som ett åthundrade måste betraktas som en synnerligen väletablerad klassiker i vår svenska romanlitteratur vill väl i våra dagar ingen någorlunda insatt bedömare förneka - för tre årtionden sedan befäste hjalmar söderbergs sentida kollega gun-britt sundström dess position genom att förflytta romanens berättelse om kärlekens villkor i tiden och rummet till vårt 70-tal- det var en idé som gav en speciell sidobelysning åt den evinnnerliga könsrolldebatten - men som också låste henne i en intrigmekanik som emellanåt knakade i fogarna - skrev jag i dessa spalter den dag år 1976 då 'för lydia' låg i bokhandeln - så hette alltså gun-britt sundströms version av lydia stilles och arvid stjärnbloms kärlekssaga vi nu kan läsa på nytt i förlaget modernistas klassikerserie - hennes text fogar smidigt in sig i en 1900-talstradition av samtida borgerliga sedeskildringar - från hjalmar söderberg över olle hedberg till per wästberg - skriver nina lekander i sitt förord till nyutgivningen - frågor som sex och moral ligger hela tiden som en grundton under romanhandlingen och hamnar ganska regelbundet i förgrunden - 'ofta med fiffiga paralleller till arvid den äldres funderingar om sin tids diktare - präster - profeter och för den delen press' - jämsides med sedeskildringen löper dessutom en berättelse om samhällsklimatet och den så kallade tidsandan i studentrevoltens - vietnamkrigets och vänstetvågens epok som berättigar klassikerstämpeln även på den nya versionen av söderbergs romanintrig - för att låna ännu några rader ur lekanders introduktion: - 'med risk för att överutnyttja begreppet brytningstid - början av 1900-talet och inte minst åren 1957 till och med 1972 - då 'för lydia' utspelar sig - var synnerligen skickelsedigra - /.../ - på bägge sidor om det tumultartade 68-året fylkas förändringarna - det 'knakande i fogarna' som nyss antyddes stör uppenbarligen mindre i vår härdade nutid än i en nyss förfluten period där kraven på relationsskildringars sannolikhet tycks ha varit hårdare - kanske har vi dessutom sedan dess blivit något mottagligare för den ljust skimrande lättheten i författarens stil - den tål utmärkt väl att jämföras med förebilden söderbergs valörrikedom och stämningskonst - inte minst i stockholmsskildringarna - begåvningen för en viss sorts ironisk spydighet är en annan gemensam egenskap som kan skänka dagens läsare stunder av en smått generad njutning och få henne eller honom att beklaga den tystnad romanförfattaren gun-britt sundström sedan ett par årtionden iakttagit." // Caj Lundgren - SvD - 'kultur' - lördagen den 7 mars år 2009. // 'för lydia' av gun-britt sundström - 257 sidor - bokförlaget modernista.

Marianne Johansson sa...

ett författarnamn som nämns här ovan är olle hedberg - jag har nu slagit upp hans namn i bonniers folklexikon - som jag fick av min far när jag gick i realskolan på femtiotalet - i detta uppslagsverk - som fortfarade för/av mig emellanåt kommer till användning står: "olle hedberg - född 1899 (alltså 3 år efter det att min far föddes = min marianne johanssons anmärkning)- författare - olle hedberg har i sina romaner med säker stilkonst - inträngande psykologi och vass satir skildrat svensk borgerlighet - som huvudverk i hans omfattande produktion framstår 'får jag be om räkningen!' (1932) samt romansviterna 'karsten kirsewetter (1937-39) - 'bo stensson svenningsson (1941-45) och den om blenda heurman ('dan före dan' - 1948 - m fl) - olle hedberg är en sträng moralist - hans kristna orientering framträder öppet i 'bekänna färg' (1947)" - jag har med blyerts skrivit till i detta mitt lexikon - tryckt år 1954 - efter denna text: " 'Herre - var är du?' - 1960"

Marianne Johansson sa...

Gun-Britt Sundström valde att beskriva sig själv sålunda år 1993 - i boken 'Författaren själv': "Sundström - Gun-Britt - född 1945 i Stockholm - uppväxt i förorten Ängby - i ett varmt frikyrkligt hem - student 1964 - fil kand 1967 - journalisthögskolan 1968-69 - kulturjournalist på dagens nyheter 1970-81 - på stockholms-tidningen 1981-84 - sedan 1980 halvtidsanställd i bibelkommissionen som stilist i den grupp som översätter gamla testamentet - styrelseledamot i svenska språknämnden sedan 1987 - är även verksam som barnboksöversättare - s debuterade 1966 med 'student -64' - en skildring från uppsala - i utbildningsexplosionens tid - boken är i jag-form - tonen påverkad av claque och salinger - detsamma gäller 'oppositionspartiet (1967) - där ett kollektiv har huvudrollerna - ett gymnasistgäng som kallas amazonera - kvinnoperspektivet är genomgående alltifrån dessa ungdomsverk - en oftare muntert självironisk än kverulantisk feminism -

Marianne Johansson sa...

- 'för lydia' (1973) är en parafras på hjalmar söderbergs kärleksroman 'den allvarsama leken' - handlingen är i detalj densamma men skildrad som den ter sig för lydia och framflyttad 60 år till nutid - därmed visas dels att händelser ändrar innebörd beroende på synvinkel - dels att könsrollsmönster består trots decennier av kvinnoemancipation - avmystifieringen av söderbergs klassiska 'femme fatale' är poängfullt genomförd - men stilistiskt är boken misslyckad - bundenheten till förlagan har varit en hämsko - liksom det för s ovana berättandet i tredje person - avromantisering är ett nyckelord även för 'maken' (1976) - boken kallas 'en förhållanderoman' - och tonvikten ligger mindre på kärlek som känsla än på kärleksförhållandet som moraliskt problem: ska man ta ansvar för varandra - kan man vara älskad utan att utnyttja? - den speciella kombination av allvar och humor i just denna diskussion torde vara förklaringen till att 'maken' mött stort gensvar hos publiken - både före och efter att 'samlivsskildringar' blev 'trend' i litteraturen - dessa båda romaner är s:s mest spridda verk - men med sin begränsade förmåga till gestaltskapande är hon inte i första hand romanförfattare - en mer originell talang visar hon i resonerande - ofta satiriska - texter - publicerade som tidningskåserier men även i bokform i hittills tre volymer - 'balkongbok (1970) - 'lättbok (1975) och 'klippt och skuret' (1984) -

Marianne Johansson sa...

- efter att vid mogen ålder ha fått barn (1978 och 1982) har s också börjat fylla upptäckta luckor i barnlitteraturen: 'svär inte så förbannat!' (1984) - 'han heter galjar (1985 - en att-få-lilla-syson-bok som i n t e handlar om svartsjuka) - 'det underbara dagishemmet' (1987) - 'ture går till tandläkaren (1989) - 'pojken med stålmansdräkten' (1993) - en självbiografisk barndomsskildring med rubriken 'det jag var mest rädd för var att bli stor' finns i antologin 'folkhemsprinsessorna (1987) - arbetet i bibelkommissionen har avsatt spår i uppsatser om bibliska kvinnor i 'god och nyttig läsning' (1988) och om bibelöversättningars stil i 'språket i bibeln - bibeln i språket' (1991)."

Marianne Johansson sa...

'århundrade' ska det naturligtvis - skulle det naturligtvis - stå i st för 'åthundrade' allra överst - jag som annars brukar korrekturläsa mycket noga - hur kunde detta undkomma mej...?!

Marianne Johansson sa...

eftersom jämte olle hedberg även per wästberg nämns här ovan i förbigående - i den avskrivna artikeln om gun-britt sundström - så kan jag inte låta bli att slå upp även honom - per wästberg - i min bok 'författaren själv' - däri skriver denna akademiledamot - som för övrigt för mkt längesedan hade en beröringspunkt med lidköping - min hemstad - i och med att han inte var helt obekant med den dåvarande borgmästarens doter - han pär westberg skriver sålunda sålunda - obs två stycken 'sålunda' torde faktiskt här vara på sin plats - enligt mej - om sig själv år 1993 - alltså 17 år har förflutit sedan dess:

Marianne Johansson sa...

jag skrev visst av misstag - på ett ställe här ovan - pär westberg i stället för per wästberg - förlåt per wästberg! - sålunda skrev han - per wästberg - sålunda år 1993 i boken ' författaren själv':

Marianne Johansson sa...

"wästberg - per - född 1933 i stockholm - bachelor of arts harvard - fil lic i uppsala 1962 - kulturskribent i dagens nyheter sedan 1953 - chefredaktör 1976-82 ordförande i international pen 1979-86 - grundare av svenska amnesty 1963 - vice ordförande i stockholms skönhetsråd sedan 1984 - pw debuterade 15-årig med novellsamlingen 'pojke med såbubblor' (1949) och hade då skrivit i sex år - bland annat i aftonbladet och svenska dagbladet - ett genombrott blev 'halva kungariket' (1955) - en romantisk ironisk pikaresk om två unga älskande på upptäcktsfärd i stockholm med omgivning - romanen andas en så livsglad förundran och munterhet att den bara kunde ha skrivits av en 21-åring - några år senare kom 'arvtagaren' (1968) som skildrar en oskyldig ung svensk i efterkrigstidens skövlade tyskland -

Marianne Johansson sa...

- mötet med förtryck och rasism dokumenteras i 'förbjudet område' (1960) och 'på svarta listan' (1960) - dagbok - porträtt och politisk analys blandas för att åskådliggöra chocken då en neutral svensk möter apartheids vardag - böckerna blev omdebatterade långt utanför norden och fick betydelse för det svenska engagemanget för södra afrika - afrika blev en vändpunkt - w framträdde som opinionsbildare - utredare - insamlare av pengar - hemlig kurir - när han 1968 - efter två diktsamlingar och böcker om afrikansk politik och litteratur - återvände till romanen - var det med en trilogi om kärlek i 60-talets stockholm - 'vattenslottet' (1968) - 'luftburen' (1969) och 'jordmånen (1972) - kom att läsas och diskuteras som generationsdokument kring olika former av samlevnad - en kvartett romaner handlar om diplomaten johan fredrik victorin - afrikaresenären wilhelm knutson och stadsarkitekten ellen mörk - miljön är stockholm och kamerun - 'eldens skugga' (1986) - bergets källa (1987) 'ljusets hjärta' (1991) och 'vindens låga' (1993) utforskar den sinnliga erfarenhetens nyanser - kärlekens stadier av hängivelse - klarsyn - beständig upptäckt - romanerna bör läsas som symboliska prosastycken - hos gestalterna finns en kluvenhet mellan äventyr och borgerlighet - ovisshet och lagbundenhet - diplomatins klokskap och passionens besatthet -

Marianne Johansson sa...

- inom ramen för stads-och landskapsmonografin - däribland 'östermalm' (1962) och 'sommaröarna' (1973) - har w fogat samman reportage - självbiografi och historia - därtill har w odlat kortprosan - fragment - aforismen: 'obestämda artiklar' (1982) - 'en avlägsen likhet' (1983) - 'frusna tillgångar' (1990) - w har skrivit i en mängd genrer och därför ofta hamnat mellan stolar - trots vitt skilda motiv löper gemensamma trådar mellan de 35 böcker w har gett ut (i en sammanlagd upplaga på 2,3 miljoner exemplar): kärleken - resan - friheten: - eller i politiska termer: människans rättigheter - hans gestalter söker urskilja de livsavgörande impulserna - tillvarons glödpunkter - om pw: anders rybergs 'per wästbergs skrifter 1943-83' - 2 volymer."

Marianne Johansson sa...

ja hans bok 'luftburen' som jag för kronor 10 inköpte en gång för länge sen vid korsvägen här i göteborg - hos det dåvarande 'konstfrämjandet' - jag måste säga att jag första gången jag läste denna bok fann den mycket bra - ordvalet! - han är en poet! han wästberg per! - det är mitt intryck - jag har många ord och meningar understrukna i denna bok - som numera har blivit ganska sliten och sönderläst - boken ifråga - alltså en pocket - till det mycket facila priset av tio kronor - 'en bok för alla'... boken som utkom första gången redan 1969 - men trycktes hos elanders tryckeri i kungsbacka år 1986 - för att kunna ställas till förfogande till 'alla'- för tio kronor - det är möjligt att det var då - 1986- som jag köpte - gjorde denna investering - i 'konstfrämjandets' 'butik' vid korsvägen - som ej - 'alas' - finns längre (varför?)...

Marianne Johansson sa...

'alltså två år efter det att min far föddes' - i st f - 'tre år efter det att min far föddes'... (det rörde sej alltså om årtalen 1899 respektive 1897 - det sistnämnda året var det år min far föddes - den 28 februari...)(det förstnämnda året - 1899 - var det år då den kände författaren - med efternamnet hedberg - föddes...)

Marianne Johansson sa...

jag tror mej om att kunna gissa att denna/denne lundgren som skrivit det i svd som jag här har citerat är fadern till maja lundgren - en icke helt okänd författarinna - som jag nu och sedan ett och ett halvt år har en liten - då och då återkommande - bloggkontakt med - på hennes blogg - och som jag ibland oxå skickar ett litet e-mejl till - som hon oxå brukar besvara - visserligen ganska kortfattat - men ändå...