lördag 12 juni 2010

maja lundgren - en favorit...

Upplagd av kl.

8 kommentarer:

Marianne Johansson sa...

"året efter att ha brutit ett tabu - ett år har gått - efter stormen kring 'myggor och tigrar' berättar maja lundgren vad hon tänker om boken - debatten och hatet - lägenheten i midsommarkransen i södra stockholm är sig lik - hon gör fortfarande sitt espressokaffe på gasspisen - förra gången jag gick från min söderförort till hennes hade redan maja lundgren fått sina fiskar varma av kulturetablissemanget - men där i lägenheten var hon trygg i sig själv och i tron på den bok hon skrivit - efter det vässades knivarna än skarpare och det fanns kritiker som menade att bonniers aldrig borde ha givit ut 'myggor och tigrar' - några gick också så långt som att beskriva maja lundgren som mer eller mindre galen - men vi börjar i slutet - i nuet - hon konstaterar att hon har blivit starkare av det som hänt och att hon är en lite klokare människa - lyckligare på alla sätt och vis - privatlivet har ordnat sig på ett häpnadsväckande bra sätt - säger maja lundgren och skrattar högt - ja - maja lundgren mår bra - nu - men i höstas var det värre - hon blev hårt åtgången av kritiker - och de såren har inte läkt - jag tror att de försökte få mig att begå självmord och sen skulle de ha angripit bonniers - de var ju inte medvetet ute efter det förstås - men i förlängningen - säger maja lundgren och tystnar - hon är medveten om att det är en mycket drastisk slutsats - jag tror att den våldsamhet som väcktes var oväntad för debattörerna själva - de visste inte hur de skulle hantera den eftersom de var övertygade om att de själva var förträffliga på något sätt - när många tror att de har rätt att ge sig på en person oavsett vad det handlar om - då är det något lurt - det är en väldigt primitiv mekanism -

12 juni 2010 kl. 19:45
Marianne Johansson sa...

- men kunde då maja lundgren ha gjort något annorlunda - ångrar hon något i boken? - det är tänkbart att den hade gått att korta lite i neapeldelen - men jag tror inte det - för det är rätt viktigt just det här med det autentiska - en del saker kanske spretar år olika håll och kan verka ovidkommande - men är egentligen inte det - sen tycker jag fortfarande att boken är kuslig - jag är ganska skraj för den - säger maja lundgren - hon berättar om att hon fortfarande får kalla kårar när hon läser om avtrubbningen i kvarteret i neapel där hon bodde - där lever man vidare trots mord och våld och utan att prata om det - man spolar inte ens bort blodet efter liken - mycket i boken är pinsamt - det var jag verkligen livrädd för i förväg och det har jag fått emot mig - kanske är det inte så konstigt att folk blir chockade när man berättar såna saker som jag gör - säger maja lundgren - i myggor och tigrar ger hon sig på personer som är populära i kulturvärlden och har en hög status - men det var inte bara det som stack i ögonen - det var också att jag beskriver mig själv på ett sätt som en del kvinnor kan känna igen men som de blir provocerade av - det är aspekter av kvinnligheten som inte är helt förebildliga - konstaterar maja lundgren och syftar på de pinsama kärleksbrev hon skickade till en kulturchef på en stor tidning - under en tid fick jag både männen och kvinnorna emot mig fast det hela tiden har funnits både män och kvinnor som tycker om boken - det är i alla fall ingen könspolarisering - för eller emot - det är roligt -

12 juni 2010 kl. 19:54
Marianne Johansson sa...

- men maja lundgren ser ledsen ut när hon pratar om det som hon upplever som alla mot en i höstas - ja - det var påfrestande och det var ett väldigt hyckleri - det var jag som skulle representera en dålig kvinna samtidigt som jag vet vad en del av debattörerna håller på med - jag hade brutit ett tabu - och det finns annat i boken som är tabu - som att beskriva en våldtäkt som jag gör - och som att erkänna att jag var ett bitbarn som dessutom hade låtsaskompisar som var gangstrar - tiderna är väl inte så öppna ändå som man kanske tror - så här efteråt tycker hon att det värsta med hela debatten var omyndigförklarandet av henne - att hon gång på gång fick höra att hon var bräcklig - svag och otillräknelig - hon menar att det var mer respektfullt att kalla henne för hämndlysten - illvillig och moraliskt dubiös än att skriva att den där stackars tokan inte borde ha blivit utgiven - det kunde jag aldrig svara på - jag kan inte ge mig in och diskutera med folk som tror att jag inte vet vad jag gör - sen är ju boken litterärt medveten också - det försökte man få det att framstå som den inte var - det och att jag bara skulle ha varit ute efter att tjäna pengar - de anklagelserna tyckte jag var fruktansvärda - och jag tror att de som förväntar sig en skvallerroman blir ganska besvikna - säger maja lundgren -

12 juni 2010 kl. 20:03
Marianne Johansson sa...

- just nu läser hon mycket - mycket platon - och har börjat småskriva - som hon själv uttrycker det - maja lundgren har fortfarande en ekonomisk buffert och får mer pengar under hösten - hon säger att hon inte är arg på de hårdaste kritikerna - inte personligen men hon ler snett när hon säger att de är 'ena jävla stroppar' - men man kan inte gå omkring och vara arg! - nej - hon kanske inte är arg men hon är less på kultureliten - på kulturvärlden - hon säger att hon inte läser kultursidorna längre och att felet med kulturvärlden är att den inte är tillräckligt bildad och att man inte använder sina kunskaper på ett praktiskt sätt - litteratur ses som något som är skiljt från verkligheten - skriver man om verkligheten blir majoriteten av kulturjournalisterna ironiska och kaller det för dokusåpa - men allt är inte fiktion - en del som har velat försvara min bok har gjort det på ett sätt som jag inte har velat - man försvarar boken med att man måste skilja bokens berättarjag från maja lundgren - men det ska man inte göra - jag kan inte skriva om andra människor om jag själv skulle skydda mig - det är ingen lek - säger maja lundgren -

12 juni 2010 kl. 20:11
Marianne Johansson sa...

- hon är tydligt stolt över 'myggor och tigrar' och menar att det som försvarar de moraliskt betänkliga partierna är helheten - att hon hela tiden diskuterar hämnd och försoning - och så kommer hon in på det som hon tycker att kritikerna helt struntat i - som just moraliska frågor - som kritiken av drogromantik och att hon själv har blivit helnykterist - alkoholen är helig i kulturvärlden - folk skulle inte stå ut på kulturfesterna om det inte fanns alkohol - det är intressant - men ingen har nämnt det - kaffet är slut och vi pratar om neapel - om att hon inte vågar åka dit än på några år - hon är dessutom orolig för jordbävningar och vulkanutbrott - i samma sekund som hon konstaterar att det kan smälla när som helst går strömmen - märkligt - och jag som är vidskeplig!" // Martin Röshammar - 'Gränslöst' - GP - torsdagen den 7 augusti år 2008.

12 juni 2010 kl. 20:18
Marianne Johansson sa...

orsaken att jag skrev 'en favorit' här ovan var egentligen att hon svarade mycket vänligt och artigt på de mejl jag skickade till henne - boken - den senaste - har jag ju redan tidigare i något inlägg skrivit ngt litet om - och att jag lutar åt det ingrid elamska hållet i bedömningen av boken - jag förstår alltså inte sinziana ravinis översvallande beröm i en recension i gp - som jag oxå återgivit i något inlägg här på min blogg - ett litet förtydligande alltså - åldersskillnaden mellan henne maja och mig säger väl en del - och vår bakgrund - vår olika bakgrund förklarar väl oxå en del - men att hon är en bildad människa - ger ett intryck av att vara en bildad människa det betyget ger jag henne gärna ...

15 juni 2010 kl. 15:59
Marianne Johansson sa...

jag har nu vid återgenomläsandet kunnat konstatera att hon är helnykterist! - precis som jag! - det gläder mig...

26 september 2011 kl. 15:17
Marianne Johansson sa...

maja är en männischa jag tycker mej ha lärt känna blog wise - och på ett positivt sätt...

5 juni 2015 kl. 20:45

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)