fredag 18 juni 2010

vägen hem...

7 kommentarer:

Marianne Johansson sa...

"vi frestas ofta att tala om att vår väg leder bort - det är åldrandets väg - sjukdomens väg - misslyckandets väg - det leder bort från det aktiva - meningslösa livet - och inte minst det sista vägstycket kan kännas så - vägen in i döden blir en väg bort: 'han var vid sin bortgång...' - jag har ett minne från min fromma barndomsbygd att man gärna talade om döden på ett motsatt sätt: 'han har gått hem... - hon har fått hembud...' - det är kanske inte bara en skillnad i uttryckssätt utan i livshållning - det evangeliet kallar salighet är kanske just att få leva i en visshet om att vägen inte går bort utan hem -

Marianne Johansson sa...

- att vara hemma är att ha någon plats där men får v a r a - där man alltså inte behöver gå i en spänd rädsla att falla ur den roll man till varje pris måste spela - det är att ha någonstans dit man hör - inte på grund av allt man kan prestera - utan på grund av det man är - även med misslyckanden och brister och svek - att vara hemma är att i svårigheten inte vara utlämnad utan få leva i en närhet - som tröstar - det är att mitt i alla uppdrag och förpliktelser ha någonstans - där man får vara barn - det är någonstans att inte behöva tvivla - det är att vara innanför - vad som än händer - det är detta kristus är för oss - därför är han vår salighet - det som mer än något annat berövar oss hemkänslan i tillvaron är vår övertro på att allting hänger på våra kvalifikationer - därför läser man till och med saligprisningarna som en rad krav: nu gäller det att vara fattig - hungrig - eländig och föröljd - så att man kan bli föremål för jesu saligprisning -

Marianne Johansson sa...

- men det är ju till människor som har misslyckats inför alla de mänskliga prestigekraven som jesus säger: 'saliga är ni' - då ska vi inte göra ett nytt prestigekrav av evangeliet - han bryter in i alla dessa våra krav - i all vår längtan att vara något och vår längtan att komma undan svårigheterna - när vi prisar varandra saliga låter det ofta så: 'lycklig du som har sluppit undan svårigheterna och bekymren... - lycklig du som har klarat dig så bra... - lycklig du som har förmåga och talang' - där står så många och kastar förstulna blickar in till dem som lever i värmen och ljuset kring sina lyckade framgångar - sin förmåga att ordna det väl för sig - sin ödmjuka kristlighet - många sträcker sina blickar in till dem som hade sådan tro att de aldrig behövde tvivla - men själv står man utanför - till dess någon kommer och samlar oss som aldrig hade det så självklart och framgångsrikt i vår tro och vårt liv - och säger: 'saliga ni som är fattiga - er tillhör guds rike' -

Marianne Johansson sa...

- " så är vi hemma - just när vi trodde oss vara som längst borta - och han säger inte att vi skall bli saliga utan: 'saliga är ni' - vi är redan på hemlandets mark - mitt i vår upplevelse av främlingskap - alldeles som man i ett främmande land - vars språk man kanske bara nödtortigt kan - vars människor och livsformer man kan känna sig främmande för - där kan man leta sig till sin hemlands ambassad - där man får höra sitt eget språk - men vi är på hemlandets mark - ty kristus är nära - nu och i vår sista stund" // Ludvig Jönsson ur boken 'Ansikte mot Ansikte - Verbum - utgiven år 1994 - själv gick Ludvig Jönsson bort - eller hem!!! - den 5 augusti år 1985.

Marianne Johansson sa...

jag kommer ihåg att min far ibland använde sig av utrycket "har lämnat in" - om någon som nyss 'gått bort' - dvs dött...

Marianne Johansson sa...

'där man får' i st f 'där men får'...

Marianne Johansson sa...

'förföljd' i st f 'föröljd'... - 'nödtorftigt' i st f 'nödtortigt'...