"det omöjliga blev möjligt - har ni tänkt på att många av årets förstagångsväljare till europaparlamentet inte ens var födda när berlinmuren föll sent på kvällen den 9 november 1989? - att knappast någon av dem har minnen av en tid då sverige inte var eu-medlem - alltså tiden före den 1 januari 1995 - och har ni tänkt på hur märkligt det är att alla dessa förstagågsväljare förmodligen tycker det är lika självklart att ta färjan till talinn som till frederikshavn - de tillhör en nya europeisk generation som lever i ett helt nytt europa som aldrig riktigt kommer att bli mitt - jag tillhör det gamla europa - där låg tallinn på månens baksida och berlin-muren stod lika evig och orubblig som självaste sovjetunionen - vi drömde om ett bättre europa och fruktade vägen dit - ingen kunde ju föreställa sig att berlinmuren skulle falla utan ett enda skott och att sofjetunionen skulle gå i fattigkonkurs - helt oblodigt var det inte - men snudd på - nu skall jag inte påstå att detta var eu's förtjänst - för så var det inte - sovjetimperiet föll samman under sin egen tyngd - skall någon enskild människa ges äran så är det sovjetunionens siste partichef michail gorbatjov - som hade modet att ge upp när han i stället kunde ha skickat röda armen till berlin och prag - det tänker man inte så ofta på - att det kan krävas mer mod till att våga ge upp än vad som behövs för att bita ihop och slåss till sista blodsdroppen -
men utan eu hade fortsättningen av murens fall inte blivit vad en blev - före detta sovjetrepubliker och satellitstater såg möjligheten av eu-medlemskap som ett löfte om framtida välstånd - detta har betytt oändligt mycket för att skynda på omvandlingen av gamla ingrodda diktaturer till demokratiska rättsstater - ser vi till resten av det gamla sovjetimperiet - i kaukasus och i centralasien - är demokrati och respekt för mänskliga rättigheter inget självklart vägval - det gäller även på balkan där önskan om eu-medlemskap är den mjuka kraft som kan åstadkomma en försoning - någon annan sådan kraft finns inte - i den svenska europadebatten är euron nästan enbart föremål för småskurna nationalistiska spekulationer - vad är mest lönsamt för oss svenskar - att byta valuta eller att behålla kronan? - det är en pinsam debatt som vi någon gång i framtiden helst kommer att vilja glömma - syftet med euron är att skapa bättre förutsättningar för mer välstånd i hela eu - men tillkomsten är djupt symbolladdad och mycket politisk - när berlinmuren föll sa frankrike ja till ett återförenat - större och starkare tyskland mot att västtyskland sa ja till en gemensam valuta - för eu som fredsprojekt var euro ett lika stort språng framåt som när eu's fäder 1951 undertecknade kol- och stålunionen och därmed lade krigens råvaror under gemensam kontroll - det är märkligt hur fort vi vänjer oss och tar det otroliga för självklart - men att frankrike och tyskland skulle dela valuta var faktiskt fullständigt otänkbart tills det blev verklighet - och om några år får vi se något minst lika märkvärdigt - när polen byter till euro och får samma valuta som forna ärkefienden tyskland - ännu i oktober 1989 var ett sådant europa en dröm utan verklighetsförankring - när eu-debatten brister i både mod och perspektiv försöker jag minnas det." GERT GELOTTE - MEDARBETARE PÅ LEDARREDAKTIONEN GÖTEBORGS-POSTEN - den 2 juni år 2009.
4 kommentarer:
"det omöjliga blev möjligt - har ni tänkt på att många av årets förstagångsväljare till europaparlamentet inte ens var födda när berlinmuren föll sent på kvällen den 9 november 1989? - att knappast någon av dem har minnen av en tid då sverige inte var eu-medlem - alltså tiden före den 1 januari 1995 - och har ni tänkt på hur märkligt det är att alla dessa förstagågsväljare förmodligen tycker det är lika självklart att ta färjan till talinn som till frederikshavn - de tillhör en nya europeisk generation som lever i ett helt nytt europa som aldrig riktigt kommer att bli mitt - jag tillhör det gamla europa - där låg tallinn på månens baksida och berlin-muren stod lika evig och orubblig som självaste sovjetunionen - vi drömde om ett bättre europa och fruktade vägen dit - ingen kunde ju föreställa sig att berlinmuren skulle falla utan ett enda skott och att sofjetunionen skulle gå i fattigkonkurs - helt oblodigt var det inte - men snudd på - nu skall jag inte påstå att detta var eu's förtjänst - för så var det inte - sovjetimperiet föll samman under sin egen tyngd - skall någon enskild människa ges äran så är det sovjetunionens siste partichef michail gorbatjov - som hade modet att ge upp när han i stället kunde ha skickat röda armen till berlin och prag - det tänker man inte så ofta på - att det kan krävas mer mod till att våga ge upp än vad som behövs för att bita ihop och slåss till sista blodsdroppen -
men utan eu hade fortsättningen av murens fall inte blivit vad en blev - före detta sovjetrepubliker och satellitstater såg möjligheten av eu-medlemskap som ett löfte om framtida välstånd - detta har betytt oändligt mycket för att skynda på omvandlingen av gamla ingrodda diktaturer till demokratiska rättsstater - ser vi till resten av det gamla sovjetimperiet - i kaukasus och i centralasien - är demokrati och respekt för mänskliga rättigheter inget självklart vägval - det gäller även på balkan där önskan om eu-medlemskap är den mjuka kraft som kan åstadkomma en försoning - någon annan sådan kraft finns inte - i den svenska europadebatten är euron nästan enbart föremål för småskurna nationalistiska spekulationer - vad är mest lönsamt för oss svenskar - att byta valuta eller att behålla kronan? - det är en pinsam debatt som vi någon gång i framtiden helst kommer att vilja glömma - syftet med euron är att skapa bättre förutsättningar för mer välstånd i hela eu - men tillkomsten är djupt symbolladdad och mycket politisk - när berlinmuren föll sa frankrike ja till ett återförenat - större och starkare tyskland mot att västtyskland sa ja till en gemensam valuta - för eu som fredsprojekt var euro ett lika stort språng framåt som när eu's fäder 1951 undertecknade kol- och stålunionen och därmed lade krigens råvaror under gemensam kontroll - det är märkligt hur fort vi vänjer oss och tar det otroliga för självklart - men att frankrike och tyskland skulle dela valuta var faktiskt fullständigt otänkbart tills det blev verklighet - och om några år får vi se något minst lika märkvärdigt - när polen byter till euro och får samma valuta som forna ärkefienden tyskland - ännu i oktober 1989 var ett sådant europa en dröm utan verklighetsförankring - när eu-debatten brister i både mod och perspektiv försöker jag minnas det." GERT GELOTTE - MEDARBETARE PÅ LEDARREDAKTIONEN GÖTEBORGS-POSTEN - den 2 juni år 2009.
inte är jag av samma tro och övertygelse som han gelotte - jag tycker inte EU är bra - jag tycker definitivt inte att Euro är bra...
"en ny europeisk generation" i st f "en nya europeisk generation"...
Skicka en kommentar