anders paulrud skrev under sin livstid även detta i aftonbladet (datum obekant): "den ensamma människan - individen ställd mot massan - är den enskilde åskådaren på ett fullsatt råsunda i själva verket en zenbuddistisk munk? - michael söderlundhs målningar ställer många frågor som rör identitet - i en fantastisk målning - *genom landskapen* - har söderlundh flyttat in betraktaren i landskapet - avståndet är upphävt - det sedda och blick är samma - en egendomlig transparens flyter över mannens kropp som är uppbyggd av moln - ånga - av vattenspeglingar - jag har en känsla av att michael söderlundh kom i kläm under det 'politiska' sjuttiotalet - att det egensinniga sökandet i hans måleri inte uppskattades i en tid som ofta hyllade kategoriska budskap hellre än tvivlarens undersökningar - i *nermålad horisont* skriver torsten ekbom insiktsfullt om söderlundhs positioner - konstnären själv bidrar med en självbiografisk essä - och dessutom - som ett oväntat tillskott: fem nya dikter av bengt emil johnson - skrivna till målningar av söderlundh: 'den som - frånvänd - här i hörnet - av sitt livslandskap - ser ut och in - är också genomskådad - trots - skuggspelen som omger oss - trots - att visa män så hävdar - är nog inte berget - sådant der ter sig - också - ett annat berg - världens sken - förklarar vår väg - och så länge man lever - blir man - håller man sig nog - bottenlös - närmast'" //ANDERS PAULRUD -(BOKEN SOM RECENSERAS: *NERMÅLAD HORISONT* - en bok om michael söderlundhs bilder - texter av torsten ekbom - bengt emil johnson och michael söderlundh - bokförlaget Atlantis. PS: "*Genom landskapen* - målning av michael söderludh" själva målningen återgiven i tidningen ifråga -aftonbladet - antagligen för några år sedan - tar ca 3/4 av artikelutrymmet - själva paulruds recension alltså ca 1/3 av utrymmet - hur man nu ska tolka det - vad jag tror mej förstå hade anders paulrud respekt för själva konstverket - det skulle alltså inte ta mindre plats än det som paulrud själv skrev om konstverket - han kanske ville visa att han paulrud kände sin litenhet i jämförelse - han ville inte framhäva sig själv på bekostnad av kostnären - det är iaf min tolkning...)
1 kommentar:
anders paulrud skrev under sin livstid även detta i aftonbladet (datum obekant): "den ensamma människan - individen ställd mot massan - är den enskilde åskådaren på ett fullsatt råsunda i själva verket en zenbuddistisk munk? - michael söderlundhs målningar ställer många frågor som rör identitet - i en fantastisk målning - *genom landskapen* - har söderlundh flyttat in betraktaren i landskapet - avståndet är upphävt - det sedda och blick är samma - en egendomlig transparens flyter över mannens kropp som är uppbyggd av moln - ånga - av vattenspeglingar - jag har en känsla av att michael söderlundh kom i kläm under det 'politiska' sjuttiotalet - att det egensinniga sökandet i hans måleri inte uppskattades i en tid som ofta hyllade kategoriska budskap hellre än tvivlarens undersökningar - i *nermålad horisont* skriver torsten ekbom insiktsfullt om söderlundhs positioner - konstnären själv bidrar med en självbiografisk essä - och dessutom - som ett oväntat tillskott: fem nya dikter av bengt emil johnson - skrivna till målningar av söderlundh: 'den som - frånvänd - här i hörnet - av sitt livslandskap - ser ut och in - är också genomskådad - trots - skuggspelen som omger oss - trots - att visa män så hävdar - är nog inte berget - sådant der ter sig - också - ett annat berg - världens sken - förklarar vår väg - och så länge man lever - blir man - håller man sig nog - bottenlös - närmast'" //ANDERS PAULRUD -(BOKEN SOM RECENSERAS: *NERMÅLAD HORISONT* - en bok om michael söderlundhs bilder - texter av torsten ekbom - bengt emil johnson och michael söderlundh - bokförlaget Atlantis. PS: "*Genom landskapen* - målning av michael söderludh" själva målningen återgiven i tidningen ifråga -aftonbladet - antagligen för några år sedan - tar ca 3/4 av artikelutrymmet - själva paulruds recension alltså ca 1/3 av utrymmet - hur man nu ska tolka det - vad jag tror mej förstå hade anders paulrud respekt för själva konstverket - det skulle alltså inte ta mindre plats än det som paulrud själv skrev om konstverket - han kanske ville visa att han paulrud kände sin litenhet i jämförelse - han ville inte framhäva sig själv på bekostnad av kostnären - det är iaf min tolkning...)
Skicka en kommentar